Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/181

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
173

Almlöf och hans hustru, född Betty Deland, liksom på kungliga scenen Edvard Swartz, med hvilken det psykologiska rollstudiet kan sägas hos oss ha tagit sin början, Elise Hwasser, född Jacobsson, och han, som tog upp manteln efter de patetiska älskarna från fyrtio- och femtiotalen, Axel Elmlund. Jag behöfver härvidlag endast erinra om de sistnämndas berömda återgifvande af ”Hamlet” och ”Jane Eyre” på 1850-talet samt ”Fäktaren från Ravenna” 1862.

⁎              ⁎

För att nu återvända till Desguillons franska trupp, spelade den en gång i veckan på Operan och två gånger i veckan komedi på Arsenalsteatern. Den 2 april 1805 fick den till och med den äran att gifva galaspektaklet vid drottningens kyrktagning, hvarvid operan ”Dido” uppfördes och bevistades af konungen, drottningen, kronprinsen, hertiginnan samt prinsessorna Sofia Vilhelmina och Sofia Albertina. Man förvånar sig med skäl öfver, att ej de svenska skådespelarna fingo uppträda vid ett sådant tillfälle, men måhända ville konungen därmed tydligt markera sin tilltagande ovilja mot institutionen. Fransmännen voro engagerade för tre år, men då de en afton längre fram på våren uppförde ”Ma tante Aurore”, sårades konungens grannlagenhet ännu en gång af en prinsessas underbara missöden. Det förekommer i detta Boïeldieus sångspel en scen, där det ur en roman uppläses en berättelse om en prinsessa, som i en skog öfverfallits af stråtröfvare