Den här sidan har korrekturlästs
179
den af skratt. Det lilla stycket kvarstod på spellistan i trettio år och gafs hundratrettiofem gånger tack vare Hjortsbergs öfverdådigt rolige Nadel. Man försökte på 1850-talet ett par gånger att ge det ånyo men utan någon framgång.
Hjortsberg var en mästare i att skapa roller, att bortkasta sin egen individualitet för att framstå i en helt ny skepnad, så att karaktär, minspel, stämma och åtbörder sammansmälte till den figur han ville återge. På det sättet lyckades han ofta att af bara skräp, som nu denne ”förmente prins”, göra en kassapjäs. Det finns en anekdot om det stycket och Hjortsberg. Edelcrantz ville ej ge det, oaktadt Nordforss öfversatt det,