184
Applådissemanger utan all ända! Sedan ridån fallit, ropade man på författaren. Ridån drogs upp, författaren kom in på scenen, bugade sig och sade: ”Messieurs, c'est une seconde caricature que vous voulez”, och gick sin väg. Nya fördubblade applådissemanger! Bravo, bravissimo! ropades med entusiasm. Hertig Karl var i synnerhet den, som gaf signal härtill. Konungen och drottningen voro där inkognito i griljerad loge.
Äfven hos hertigparet af Södermanland njöt man liksom i forna dagar af sällskapsteaterns förströelser, och det höga herrskapet, som med stort nöje åsett uppförandet af Arnaults tragedi, instiftade i slutet af samma år en ”Dramatisk Académie”, som skulle ge sin första representation för att fira konungens hemkomst från Ryssland. Stadgar trycktes, där ingressen lyder: ”Öfvertygad om det allmänna värde, som ett halft århundrades oafbruten skygd och uppmuntran ifrån Thronen i detta Land gifvit Scenens ädlare nöjen, har Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland, för att inom ett valdt Samfund förena smaken för dessa yrken och behagen af deras utöfning, med Konungens nådiga bifall, under namn af Dramatisk Académie inrättat en société och till dess efterlefnad fastställt följande stadgar.” I dessa bestämdes ledamöternas antal att börja med till tvåhundra, dels honoraire, dels arbetande. Hertigen täcktes själf åtaga sig akademiens högsta styrelse, liksom hertiginnan täcktes under sitt enskilda nådiga hägn taga de damer, som i akademien ingingo. Tvenne ombudsmän, tvenne ordningsmän och en sekreterare skulle utses. Dessutom tillsattes ett utskott
