Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/252

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

244

den store Sergel, ägde, var hon redan fyrtio år. Hennes fordom underbart vackra ansikte hade antagit ett visst fryntligt utseende, och hela hennes väsen hade fått något rentaf karlavulet öfver sig. Men man såg dock ännu spåren af den skönhet, som afspeglar sig i den i förra delen af dessa anteckningar meddelade bild af m:lle Georges, med hvilken skådespelerska hon lär ha haft en alldeles märkvärdig likhet. Hennes vid mognare år något omfångsrika figur är ofta föremål för Sergels karikatyrer, och då hon vid Operans återöppnande 1809 utförde sin gamla glansroll, drottning Kristina, säger en kritiker: »Anmärkaren kunde väl icke genast försona sig med den persons figur, som föreställde den så väl växta tjuguåriga drottningen», men han medger dock, att hon under pjäsens gång fullkomligen utplånade detta mindre behagliga intryck genom sitt mästerliga spel.