Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

74

Den 1 november 1796 blef Gustaf IV Adolf myndig och tillträdde regeringen. Med anledning häraf gafs på Operan ett galaspektakel, då för första gången efter åtta år en ny större opera uppfördes: "Caravanen", lyriskt skådespel i tre akter, i hvilket styckes författande konung Ludvig XVI säges haft del. Öfversättningen var gjord af Johan Magnus Lannerstjerna, författaren till den kvicka komedien "Äfventyraren eller Resan till månens ö", hvarom i föregående del berättades, en af den gustavianska tidens glada snillen, för detta lifdrabant med kaptens titel, som i början af följande år i största fattigdom afled i Strömstad, där han bosatt sig, — en litterär förhoppning, som krossades i lifvets hårda strider. Musiken var af den graciösa franska rokokons älsklingskompositör, den genialiske André Erneste Grétry, "Luciles", "Zemir och Azors" samt "Richard Lejonhjertas" tonsättare. I de lysande baletterna af Terrade dansade ungrare, tartarer, turkar och turkinnor, tjerkesser, giorgiskor, peruvianskor, negrer, engelsmän, spanjorer och polacker. Operan var dessutom uppsatt med stor lyx i dekorationer och kostymer. Innehållet är i korthet följande. Saint-Phar, en ung och tapper fransk ädling, spelad af Karsten, har jämte sin maka Zelime, fru Müller, råkat i fångenskap, och de föras nu till den stora slafmarknaden i Kairo. Karavanen, som består af fria och slafvar af olika nationer, rastar, då ridån går upp för första akten, vid Nilens strand, där somliga roa sig med sång och dans, under det Saint-Phar och Zelime beklaga sitt oblida öde. Emellertid anfalles karavanen af en hord araber, som rusar ned från