bonden Richard Boll, Brooman. För att visa sin tacksamhet har grefven tagit honom och hans familj till sig på sitt gods, där han önskar, att de i lugn och ro skola tillbringa sina återstående dagar. Bolls dotter Emmelina, Jeannette Wässelius, älskar emellertid en ung herde från Schweizeralperna, Jakob Friburg, Karl Lindström, hvilken gifvit sig af hemifrån, då Emmelina försvann, för att uppsöka henne och kommer också efter tusen besvärligheter en vacker dag till grefvens gods, och de unga älskande få hvarandra. I synnerhet Lindström vann mycket bifall för Jakob Friburg, hvilket parti låg särdeles väl för hans vackra röst.
Under hela året 1816 gafs på Operan icke mer än en enda nyhet, en komedi med sång i en akt, ”Två ord”, till hvilken Dalayrac skrifvit musiken. En fransk officer Valbell, spelad af Du Puy, har under en ovädersnatt råkat vilse i en skog på Sicilien och kommer till ett afsides liggande hus, där han får ett godt mottagande och känner sig väl tillfreds. Hans betjänt tycker däremot icke, att det är lika trefligt, sedan han ute i köket påträffat bössor och sablar, dolda under en vedhög. En ung flicka, Rose, framställd af den förut omtalade premiärdansösen Joséphine Sainte-Claire, ger, under det värdinnan dukar bordet, Valbell genom tecken tillkänna, att han sväfvar i fara. Han har råkat i en röfvarkula. Fyra spetsbofvar vänta endast på, att han skall gå till sängs, för att smyga sig på honom och mörda
