Sida:Personne Svenska teatern 3.djvu/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

192

Stockholm, inrättat en musikskola 1786, komponerat operan "Gustaf Adolf och Ebba Brahe" 1788, skrifvit böcker, hållit föreläsningar samt stiftat hofkapellets änke- och pupillkassa 1794, som 1833 sammanslogs med hofkapellets pensionskassa. Hans opera "Herman von Unna" Kafs 1800 i Köpenhamn och året därpå i Berlin. Om hans verksamhet i Sverige och hans bisarra orgelkompositioner har jag berättat i de föregående delarna af dessa anteckningar. I Wien uppfördes 1804 hans ytterst svaga opera "Samori". 1807 blef han hofkapellmästare i Darmstadt, hvarest han inrättade sin tredje "tonskola", där bl. a. Weber och Meyerbeer voro hans lärjungar. Sextiofem år gammal afsomnade han därstädes den 6 maj 1814.

Adolf Lindgren har sagt, att Vogler röjer mera genialitet såsom teoretiker än som tonsättare och virtuos och framkom med idéer, som man trott vara en senare tid förbehållna. Sålunda beskrifver han i sin klaverskola de olika handställningar för legato och stackato, hvilka först långt senare skildrats såsom Chopins metod, och anticiperar naturtonerna såsom grundval för harmonien, och detta på ett sätt, som går längre än både Marx och själfve Helmholtz. Han insåg själf, att lärarens kall hos honom var det förnämsta, och det sägs, att han mot slutet af sitt lif med afseende på Meyerbeer och Weber skall ha yttrat: "Es ruht etwas in mir, was ich nicht herausrufen konnte. Diese beiden werden es thun! Was wäre Perugino ohne Raphaël?"