136
till kejsar Leopold II:s kröning och gjorde den färdig på aderton dagar. Då operan samma år på hösten gafs i Prag, yttrade Naumann, att ”Mozart däri framställt det klassiska Rom med nästan samma höghet och plastik, hvarmed Gluck i sina musikdramer lät det klassiska Grekland för andra gången uppstå ibland oss”. Titus utfördes här af Lindström, Vitellia af Henriette Widerberg, ett par unga patricier af Sofia Sevelin och Sällström samt Servilia af Charlotte Erikson. ”Titus” är som bekant ett af Mozarts svagare arbeten, ehuru äfven där finnas nummer af en odödlig skönhet, gjorde hos oss ingen lycka och har ej blifvit gifvet mer än fyra gånger.
Det andra galaspektaklet den 27 juni bevistades ej af drottningen, som kort förut förlorat en broder, ej heller af prinsessan Sofia. Samma prolog uppfördes, men i stället för ”Titus” gafs ”Vestalen”. Festligheterna fortsattes med ett storartadt fyrverkeri och en ståtlig taffel. Kronprinsens födelsedag firades genom en präktig manöver på Ladugårdsgärdet, hvilken ändades med en väldig bankett klockan half sex, gifven af vid lägret närvarande officerare af alla grader. Lördagen den 5 juli afslutade Kungliga teatern sin verksamhet för säsongen medelst en representation af ”Friskytten”, och dagen därpå hölls klockan half nio på aftonen en lysande bal-paré på rikssalen, som strålade af icke mindre än tretusenfyrahundra hvita vaxljus, och till hvilken tolfhundra personer blifvit inbjudna jämte fyrahundra åskådare på läktaren. Slutligen hade den österrikiske violinisten Joseph Gehring en konsert på Operan den 8 juli, som kronprinsparet bevistade, och där publikens
