182
i sin gamla roll, major von Eldfelt. Åbergsson återgaf nu Morland, Almlöf skurken Allbrand, Torsslow den ädle Edvard Smith och Charlotte Erikson Jenny.
Samme författares dram ”Verldsförakt och ånger” och hans komedi ”Konstmakaren” repriserades äfven under detta spelår, den senare dock utan synnerlig framgång.
En annan, mera värdefull repris var återupptagandet af ”Trollflöjten” på lyriska scenen med betydliga förändringar i dekorationer och kostymer. Operan mottogs af allmänheten med samma bifall, som den store mästarens arbete förut rönt och gick fem gånger efter hvarandra. Sarastro utfördes af Preumayr, Tamino af Lindström, talaren af Fredrik Kinmanson, Nattens drottning af Sofia Sevelin, Pamina af Henriette Widerberg, Papageno af Fahlgren, Papagena af Charlotte Erikson och Monostatos af Berg.
Året efter sedan grefve Lagerbielke infört Rossini på den svenska scenen, föreställde han för stockholmspubliken den unge franske kompositören Auber genom fyraaktsoperan ”Snöfallet eller Den nye Eginhard”, som för första gången uppfördes den 21 januari 1825. Två år förut hade den gifvits på Opéracomique i Paris, där den blifvit ett kassastycke, och äfven i Tyskland vunnit fast fot genom den oförlikneliga Henriette Sontag. I motsats till Rossini, som, då han introducerades i Stockholm, redan länge haft europeiskt rykte, var Auber ännu hos oss föga känd, ty ”Snöfallet” var den första af hans operor, som banat sig väg till utlandet, och vid hans namn bifogades därför på affischen den
