Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

30

smärta det förorsakade honom att nödgas säga allt detta till sin mor. Ej ett ögonblick glömde han, att hon var hans mor, liksom han ej heller någonsin uraktlät att ända ut i fingerspetsarna vara "de fina seders spegel, vettets mönster".

I sammanhang med framhållandet af denna Shaksperes omsorgsfulla sträfvan efter att breda en dansk lokalfärg öfver "Hamlet", ber jag få påpeka Longworth-Chambruns intressanta studie i La revue för maj 1916 om förbindelsen mellan Shakspere och den angliserade italienske vetenskapsmannen Giovanni Florio, af hvilken han tvifvelsutan inhämtat den starka italienska koloriten i "Romeo och Julia" och "Köpmannen i Venedig", liksom han äfven genom sina vänners berättelser erhållit den beundrade skottska färgtonen i "Macbeth".

Ungefär samtidigt med denna "Hamlets" Stockholmssuccès bad man i Östergötland om ursäkt för att man gaf stycket en andra gång. I Norrköpings tidningar förekom den sista mars följande spektakelannons: "Fredagen den 2 april uppföres här på teatern på fleras begäran "Hamlet, prins af Dannemark", historiskt skådespel i 5 akter af Shakspere. Som man för att uppfylla fleras önskan ånyo uppför detta skådespel, smickrar man sig med det hopp, att den öfriga vördade allmänheten ej illa upptager det."

*

Att uppräkna alla de nya dramer, komedier och lustspel förutom en hel mängd repriser af äldre stycken, som under Åkerhielms styrelse uppfördes på