Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/64

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

58

Almlöf, och Ofelia framställdes af Charlotte Erikson, hvarigenom denna roll tycks ha vunnit icke så obetydligt, ty Argus förklarade, att ”hennes fördelaktiga utseende, hennes smakfulla dräkt och framförallt hennes poetiska — och ingalunda Danviksmässiga framställning intaga åskådarna helt och hållet till hennes fördel.”

Torsslow öfvertog äfven Åbergssons roll i ”Bröderna Philibert” och spelade den unge lättsinnige junkern ganska otvunget. Också där imiterade han helt oförskräckt sin företrädare och mästare, ”hvars talang han likväl ännu är långt ifrån att ha upphunnit”, efter hvad en kritiker försäkrar oss.

Vid jultiden gafs för första gången ett historiskt skådespel i tre akter, ”Feodor och Maria eller Menzikof i Siberien”, dramatiseradt efter den franska romanen med samma namn. Titelrollerna återgåfvos af Lindman och Charlotte Erikson, och Hjortsberg hade ånyo fallit för frestelsen att klifva upp på den höga koturnen. Argus yttrar: ”Herr Hjortsberg gaf Menzikofs roll med en köld, som ådagalägger, att denne vår utmärkte skådespelare uti det enskilda lifvet aldrig varit blottställd för samvetsagg. Det vore väl, om man tillät honom, att alltid på skådeplatsen följa ledningen af sitt hjärta eller sitt lynne, ty endast då är han fullkomligen på sitt ställe.” Han öfverlämnade också kort därefter rollen åt Almlöf, då äfven Torsslow fick öfvertaga Feodors roll, hvarefter stycket hann gifvas omkring tjugufem gånger, innan teatern brann. Dekorationerna efter ritningar af professor Hjelm voro förträffliga. Hyddan i första akten hade ”riktigt tak”, och i tredje akten ”frös