som Gudule i ”Ringaren i Nôtre-Dame” är hon hos oss oöfverträffad. ”Hon var en charmant Tilda i ’Oden’ — säger Marianne Ehrenström — värdig Leopolds vers och förtjänt att blifva applåderad”. Sara Torsslow, ”den svenska Rachel” som hon kallats, var sin mans jämlike i talang och i kärlek till konsten. Ett större konstnärspar än de voro, torde vara svårt att uppleta. Då Torsslow 1834 afgick från den kungliga scenen, följde hon honom först till Djurgårdsteatern och sedan till Mindre teatern, där hon bland annat utförde Lady Macbeth, Lucrezia Borgia, m. fl. framstående skapelser. Genom det förfärliga draget på teatrarna den tiden och genom den tunna klädsel hon ibland anlade (se del IV, sid. 195 o. 248) ådrog hon sig svåra giktkrämpor, hvaraf hon i många år led, och hvilka slutligen blefvo så ihållande, att hon måste lämna scenen och omsider fjättrades vid sjuksängen under ständiga plågor. Hon dog den 18 juni 1859.
Den nära sextiårige teaterveteranen Gabriel Åman, hvilken efter fyrtiårig tjänstetid den 1 juli 1828 dragit sig undan till privatlifvet, beviljades afskedsrecett den 6 november 1830. Född den 1 augusti 1772 blef han elev 1794 och aktör 1797. Han hörde till de s. k. utiliteterna, d. v. s. han spelade allt möjligt ifrån Kristian tyrann i ”Gustaf Vasa” till älskaren i ”Kronfogdarne.” Med en berömvärd själfförsakelse att åtaga sig roller, som ingen annan ville ha, uppträdde han i tragedien, operan, dramen, vådevillen, komedien och farsen. Öfverallt, där det fanns en lucka att fylla, satte man in honom, och han skötte sin uppgift redligt och samvetsgrannt, om
