tillfredsställelse ett omdöme, som Öhlenslæger nedskrifvit angående detta stycke: ”Marskens replik om at den Haand, som han selv havde lært at skrive, skulde undertegne hans Dödsdom, er et af de skönneste tragiske Traek, jeg seet i nogen Tragödie.” Redan under grefve Pukes styrelse antogs ”Torkel Knutsson” till spelning, och grefve Gustaf Lagerbielke utarbetade själf ett sceneri till den, men då Beskow blef teaterns direktör tog han af finkänslighet tillbaka sin tragedi. Den 17 oktober 1837 skrifver han till Franzén om sina pjäser: ”Föreställ dig, att detta senare stycke (Beskows skådespel ”Gustaf Adolf”) nu ej kan spelas, emedan direktionen antagit en öfversättning af en tysk pjäs, där G. A. och Tilly förekomma. Birger kan ej spelas, emedan däruti förekommer en svagsint konung, och som vi icke längesedan haft en sådan, kunde — — Torkel Knutsson blef väl, till följd af Lagerbielkes ifver för densamma, antagen till spelning, skulle gifvas i våras, då det blef för sent; var nu i oktober utsatt till Almlöfs recett, då Almlöf helt oförmodadt kommer till mig och säger, att han fått en annan pjäs och att Torkel Knutsson blifvit uppskjuten, emedan den vore så svår, kostade så mycket etc. Man kan nästan anse detta nya uppskof såsom förvisning från scenen”. Om samma ämne skrifver han till Abraham Grafström i mars 1861: ”Hjärtliga tacksägelser för bref, välönskningar och det vackra utdraget af Franzéns skrifvelse, hvaröfver jag med skäl kan vara stolt. Vid en sådan uppmuntran nästan ångrar jag att hafva öfvergifvit det dramatiska skriftställeriet; men det gjorde sig själf, när teaterstyrelserna på tretti år
