Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/148

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

142

opera ”Ryno” kommo till utförande, hvarjämte ”Spastaras död” deklamerades af Sara Torsslow med musik för orkester och kör af honom. Hofkapellet utförde en symfoni af Lindblad, Preumayr förnöjde publiken med sin fagott, August Berwald spelade en fiolkonsert af sin bror Fredrik, och en aria ur dennes ”Frejas högtid” sjöngs af Isak Berg, hvilken också, ackompanjerad af hofkapellet och kören, utförde ett tenorsolo ur operan ”Troubadouren”. På affischen står icke kompositören till denna opera namngifven, men mig veterligt fanns det på den tiden ingen annan ”Troubadour”-opera än den i två akter, som musikdilettanten och tenoren Jean Fléché 1811 sammanskrifvit för hofteatern i Kassel under Jérome Bonapartes dagar, hvars sekreterare och förtrogne han var i Paris på konsulatets tid, och hvilken han med kammarherres titel följde till hans kortlifvade kungarike Westfalen.

Då de teaterbesökandes antal den tiden i vanliga fall var ganska litet, kunde man icke ge ofvan nämnda pjäser, som tillhörde den gamla repertoaren, mer än en eller ett par gånger hvardera under hvarje spelår, hvarför denna omväxlande spellista kräfde oupphörliga repetitioner för att kunna upprätthållas, och nya arbetens framförande försvårades därigenom. Dessutom hade man näppeligen förut haft en sådan sjuklighet inom Kungliga teaterns personal som under denna vår, då influensan svårligen grasserade i Stockholm. ”Sjöfröken” annonserades till uppförande första gången söndagen den 15 maj, men måste inställas. Den anslogs då till annandag pingst, men samma motighet fortfor, hvarför man uppsköt