Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

12

dessa sångscenens glansdagar, Karl Stenborgs stoft redan förut blifvit öfverlämnadt.

*

Söndagsaftonen den 2 september klockan half sju återupptog den dramatiska scenen sin verksamhet å Stora teatern med Picards gamla femaktskomedi "Marionetterne eller Lyckans ombytlighet och Scribes muntra enaktare "Ett besök på dårhuset". Under de följande veckorna framfördes repriser af "Universalarfvingen", "Bröderna Philibert", "Charlatanerne", "Tyska småstadsboerne", "Brodertvisten", "Sannljugaren", "Numro 777", m. m., där publiken med nöje återsåg sina favoriter Lars Hjortsberg, herr och fru Åbergsson, Charlotte Erikson, Elise Frösslind-Lindström, Sevelin, Berg, herr och fru Almlöf, Torsslow, m. fl. Balettpersonalen fick visa sig i den täcka pantomimen "Kärleken och gracerna" med Sophie Daguin som Venus, den lilla åttaåriga Charlotta Lindmark som Amor, de vackra dansöserna Karolina Brunström, Gustafva Calsenius och Charlotta Alm som de tre gracerna, Erik Wallquist som Apollo och i herdens parti Charles Holm, "herr Carl" såsom han på affischerna kallades. Han var en behaglig och mycket skicklig dansör, som påföljande år afreste till Paris, där han försvann i världsvimlet. Äfven "Hamlet" repriserades i slutet af månaden med Torsslow i titelrollen och Charlotte Erikson som Ofelia. Horatio hade öfvertagits af Almlöf, Polonius af Aman och vålnaden af eleven Vilhelm Svenson.

Den första nyheten för spelåret på den kungliga