Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
221

ANMÄRKNINGAR OCH TILLÄGG.

Sid. 33.

"La biondina in gondoletta
l'altra sera go mena ..."

skrefs omkring 1780 af poeten Lamberti, kallad lagunernas Anakreon, för att hylla den tjusande signora Benzon, som af honom fick namnet la Benzona eller la bionda Marina. Denna barkarol, till hvilken komponerades en vacker musik, blef snart en af de mest omtyckta sångerna i Venedig och spreds småningom öfver hela Europa. Mariana Benzon var född på Korfu och dotter till Antonio Quirini, som där beklädde en hög post i venetianska republikens tjänst. Vid tjugu års ålder gifte hon sig med patriciern Pietro Benzon och flyttade till Venedig, där hennes salong blef en af de mest besökta, och där hon länge spelade en dominerande roll inom nöjenas värld. Hon sade och gjorde hvad som behagade henne och klädde sig efter sin egen smak, obekymrad om modet. Hon förstod att fängsla männen så som ingen annan kvinna, och Venedigs skandalkrönika har mycket att förtälja om hennes många galanta äfventyr. Hennes lifs stora roman var emellertid hennes förhållande till markis Rangoni, med hvilken hon ändtligen fick gifta sig, sedan hennes man omsider aflidit. Markisen var då sexti år och hon tio år äldre.

Chledowski berättar oss, att hon, då Byron vistades i Venedig, allvarligt försökte snärja den engelske poeten i sina nät, och att malisen påstod, det han också för något ögonblick låtit sig fångas af Marinas redan sextiåriga vissnade behag. Den polske författaren