18
föra ett muntert lif, göra skulder och råka i procentares klor. Då skrifver den ene, sin vän ovetande, ett bref till dennes farbror, berättar för honom att hans brorson dött, att han ombesörjt hans begrafning och skickar räkning på omkostnaderna, bestyrkt af en falsk dödsattest, skrifven af en skälm till betjänt. Farbrodern godtgör icke allenast genast begrafningskostnaderna, utan reser också själf till Paris med sin dotter, den unge herrns fästmö, för att betala hans skulder. Han tar naturligtvis in på det värdshus de bägge ynglingarna bebo, där förhållandet snart upptäckes, och stycket slutar som alla andra komedier med giftermål. För att fylla ut den magra händelsen äro ett par muntrande episoder inflätade, betjäntens frieri till värdshusvärdinnan och farbroderns bemödande att förmå ett par fullfjädrade procentare att nöja sig med halfva beloppet, hvilket omsider lyckas, då den döde visar sig, och de betagas af fasa för himlens vrede. Det roliga stycket gafs med en utmärkt ensemble, som man förstår, då Åbergsson spelade farbrodern, Charlotte Erikson hans dotter, Almlöf och Torsslow de bägge unga männen. Hjortsberg betjänten och Karolina Åbergsson värdinnan. Af de två procentarna hade Sevelin och Deland åstadkommit ett par högst dråpliga figurer. Efteråt gafs Dalayracs förtjusande enaktsoperett "En timmas äktenskap" med Hjortsberg, Lindström, Sällström, Sofia Sevelin och Henriette Widerberg i respektive roller, och till sist baletten "Les marchandes de modes". Huset var fullt, men egendomligt nog blef recettagaren ej mottagen så varmt och så allmänt som hans stora talang förtjänade. Man kunde
