Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

26

Ett par debuter under året kunna antecknas, ehuru de ej medförde någon större konstnärlig vinst för teatern. På sångscenen framträdde mamsell Sofia Milén den 25 november såsom Eriphile i operan "Oedip i Athen". Hon kvarstod sedan som elev till 1830, då hon under ett par år blef anställd vid Djurgårdsteatern, återvände därpå till kungliga scenen, där hon fick tillfälle att vid Henriette Widerbergs inträffade opasslighet ersätta henne i "Califen i Bagdad" samt sjöng bland annat Papagena och Karl Felsheim, men afgick 1836. Den andra debuten ägde rum å talscenen den 19 oktober, då en förutvarande figurantska Gustafva Lindman tilläts utföra Lucies roll i "Sannljugaren". Hon var en i hufvudstaden mycket känd dam på grund af sina allbekanta lätta seder, och hennes framträdande i komedien mottogs med hvisslingar från parterren. Direktionen måtte emellertid icke fäst något af seende därvid, och själf tycktes hon varit alldeles oberörd af den inträffade skandalen, ty den 29 oktober gjorde hon om debuten med gladt mod. En tidningsinsändare ogillar visserligen på det högsta sådana opinionsyttringar, men godkänner därför icke direktionens mindre lyckliga efterlåtenhet. "Det vore önskligt — skrifver han — att, då unga sujetter framträda på scenen, deras renommé ej vore så beskaffadt, att förmän och kamrater måste på deras bekostnad rodna". Tidningen anmärker härtill, att direktionen i så fall torde komma i stor förlägenhet, om den skulle vara nödsakad granska deras dygd och sedlighet. Mamsell Lindman blef efter sina debuter antagen till elev och fick 1831 aktriskontrakt, som hon behöll till 1842, då hon