Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/57

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
51

troligen ingen närvarande erinra sig någon teatralisk scen under hela grefve Pukes administration af Kungliga teatern, som i lika hög grad mötts med uttrycken af allmänhetens bifall". Dagligt Allehanda tog däremot publiken i upptuktelse för dess hyllning af Torsslow, som alldeles riktigt erhållit en tillrättavisning, och framdrog ett exempel från Paris, där Talma en afton blef uthvisslad, därför att han dagen förut varit näsvis mot styrelsen och mankerat publiken. Tidningen var öfvertygad om, att "herr Torsslow själf hade för mycket takt och vett för att ej med blygsamhet erinra sig de ärebevisningar han njöt den 27 december och de därtill föranledande skälen".

Följden af det Torsslowska bråket blef, att Puke lät utarbeta ett nytt reglemente, som af Kungl. Maj:t sanktionerades, och att hela personalen innan den 1 april uppsades till den 1 juli 1828 för att då reengageras enligt de nya bestämmelserna. Dessa stadgade icke blott en förändring i aflöningssättet genom borttagande af lottandelarna och införande af fasta löner, utan öfverflödade äfven af ansvars- och straffbestämmelser. En felande kunde ådömas ända till två månaders löneförlust och få arrest för alla möjliga småförseelser. Det berättas, att Puke, mycket förnöjd öfver sin nya strafflag, inför några af personalen yttrat, att han trodde sig icke ha uteglömt någonting. "Nej bevars", utropade då den frispråkiga Henriette Widerberg, "det är bara en sak, som fattas där". – "Hvad då?" frågade grefven förvånad. – "Prygel!" blef svaret.

Fjorton af de förnämsta artisterna vägrade