Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

94

Äfven kan förtjäna ihågkommas, att vederbörande ändtligen efter sju års funderingar beslöto sig för att i december utplantera fyra rader lindar på ömse sidor af nuvarande Karl XII:s torg, sedan platsen omsider 1830 blifvit planerad efter Arsenalsteaterns brand (se del IV sid. 206).

⁎              ⁎

Grefve Gustaf Löwenhielm, de Kungliga teatrarnas forne utmärkte chef, som sedan 1818 varit vår högt skattade minister i Paris, bibehöll alltjämt sitt stora intresse för allt som rörde teatern och skref flitigt till sina efterträdare på chefsposten om de franska teatrarnas repertoar samt sände hem pjäser och skisser till kostymer och dekorationer. Då han nu efter flera år hemkommit på ett besök under sommaren, firades han med den i del III sid. 74 omtalade ståtliga middagen på Blå Porten 31 juli, i hvilken deltogo femtiofem svenskar och fem norrmän. Salen pryddes af hans från Kungliga teatern lånade byst, kransad med lager och eklöf. Värdar voro norske statssekreteraren Due och hofmarskalken von Beskow, hvilka bägge hyllade den uppburne gästen med tal på både prosa och vers. Den glada stämningen förhöjdes ytterligare genom en kvartett af Harmoniska sällskapets ledamöter, och den animerade festen afslutades först fram på småtimmarna å Djurgårdsbrunn.

*