Den här sidan har korrekturlästs
201
slottets grafhvalf. Till skydd tar han med sig dolken, som hänger på väggen, och som genomborrat stamfruns hjärta. I mörkret möter han en patrull anförd af grefven och sårar denne dödligt med dolken.
”Stamfrun”. Efter prof. R. Weyrs marmorrelief på Grillparzermonumentet i Wien.
En af de tillfångatagna banditerna yppar nu för grefven, att han stulit hans son, och att denne är Jaromir. Vid denna fasansfulla underrättelse brister hjärtat i den gamles bröst. Äfven Berta dör af sorg och förtviflan öfver den ohyggliga upptäckten. Då bofven talar om för Jaromir, att Berta är hans syster, stelnar märgen i hans ben — ”Galna yra! — Det kan ej vara så!” — Han vill skynda till hennes möte
