Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

216

Blundström, m. fl. Utmärkta ansågos äfven hans framställningar af tullbesökaren i ”Indianerne i England” och Bartholo i ”Figaros bröllop”. Han erhöll titel af hofsekreterare och dog 1841, sextiotvå år gammal. På afskedsrecetten uppfördes för första gången en af de då moderna röfvardramerna ”Corregidoren” i tre akter med gevärssalfvor och pistolskott och med en mycket invecklad handling. En hederlig spanjor har måst fly från sitt fädernesland, misstänkt för mord, men återkommer efter många år under lånadt namn och blir genom hertigens af Berwick förord utnämnd till korregidor, d. v. s. polisdomare. Vidare förekommer en ung grefveson, som är kär i en vacker flicka, med hvilken han ej kan få gifta sig på grund af sin faders oböjliga stolthet, utan måste enlevera henne och i största hemlighet äkta henne. Omsider kommer det i dagen att korregidoren är hennes bror; modern, som lefver under antaget namn, omtalar sin grefliga rang; korregidoren befinnes vara oskyldig, och grefven lägger med mycket nöje sin sons hand i den sköna älskades. Publiken fick sitt lystmäte af knalleffekter och krutrök samt applåderade ursinnigt, då en smyghandlare alldeles som i ”Banditbruden” blef instängd i en källare, rusade ut och smällde utaf sina bägge puffertar, liksom när en trupp soldater midt på scenen afsköt en salfva ur sina gevär. ”Corregidoren” upplefde endast fyra representationer. — Då den egentliga operan gått i kloster, lyssnade man med så mycket större nöje till det suvenir man fick från den genom Méhuls angenäma musik till ”Den föregifna skatten”, där man ohejdadt skrattade åt Bergs muntre Crispintyp och