Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
47

rådmannen och tillfällighetsskalden Johan Vilhelm Berger var sällskapets ofantligt uppburne storceremonimästare, och det var hans, nästan lika mycket som Westerstrands förtjänst, att sällskapet den tiden stod så högt i rop. — Den aftonen spelades ej på teatern.

Äfven 6 november hölls teatern stängd, då tvåhundraårsminnet af Gustaf II Adolfs hjältedöd på slagfältet vid Lützen på ett storstiladt sätt högtidlighölls. Dagen förut blef det i Storkyrkan förvarade riksbaneret under eskort af hundra man från Svea lifgarde afhämtadt och uppställdt i Riddarholmskyrkans kor. Gustaf Adolfs likkista blef ur grafkoret upphämtad och öppnades i närvaro af Karl XIV Johan, excellenserna Rosenblad, af Wetterstedt och Brahe, öfverceremonimästaren d’Albedyhll och ordensbiskopen Wallin, hvarvid protokoll fördes. Tidigt bemärkelsedagens morgon aftäcktes i östra slottshvalfvet Sergels 1789 fullbordade gipsgrupp ”Axel Oxenstierna dikterar Gustaf II Adolfs bedrifter för historiens gudinna”, hvilken grupp Byström nu hopsatt och restaurerat. Först 1906 blef den på grosshandlaren Edvard Cederlunds bekostnad gjuten i brons och uppställd på sin afsedda plats på Gustaf Adolfsstatyns fotställning. Klockan nio hölls bön i stadens alla kyrkor och klockan tolf gudstjänst i Riddarholmskyrkan, där konungen, drottningen och kronprinsessan närvoro. Kronprinsen hade rest till Uppsala för att aftäcka den af konungen skänkta minnesstenen i Odins lund. Stockholms garnison paraderade utefter vägen till kyrkan och kadettkåren inne i templet. Biskop Wallin talade. Riksmarskalken förde riksbaneret upp i