Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

48

gustavianska grafkoret, där det fick sin plats bredvid Gustaf Adolfs sarkofag. Kistan bars af sexton generals- och amiralspersoner upp i koret, hvarvid konungen gick näst efter kistan. På Karl Johans tid sparades icke på krutet, och då den nedsänktes i sarkofagen af svart- och gulspräcklig italiensk marmor, sköt infanteriet salfvor ur handgevären och från artilleriet och flottan lossades 128 skott i två omgångar. — På aftonen var Gustaf Adolfs torg på det praktfullaste illumineradt. Dess trenne bebyggda sidor voro anordnade till en sammanhängande tempelgård, hvars pelare, arkader och lister voro försedda med tätt anbragta lampor. Kring sockeln voro uppställda fyra rikt upplysta lamppyramider med pots à feu ofvanpå. Fotställningen var i flera afsatser prydd med lampor, och statyns hufvud omgafs af en strålande stjärnkrans. Det hela lär i synnerhet på afstånd ha gjort ett öfverväldigande intryck, ehuru det starka månskenet förtog en del af verkan. Alla ämbetsverk och kaserner voro likaledes präktigt illuminerade, äfvensom stadens kyrktorn. Från en läktare vid grafkoret sjöng Harmoniska sällskapet, hvilket konungen till fots åhörde. Inga åkande eller ridande fingo färdas fram på de närliggande gatorna, och trots den oerhörda folkträngseln inträffade inga olyckor.

*

Ett nytt stycke af kapten Anders Lindeberg uppfördes 12 november 1832, hvilket hade lika liten framgång som hans beryktade tragedi ”Blanka” tio år förut. Det var treaktsdramen ”Toni”,