Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

54

baronens och baronessans dotter Sophie, som samma dag skall förenas med sin kusin Adolf, icke älskar honom. Han å sin sida tillber Marie, som besvarar hans böjelse. Hon är en fader- och moderlös flicka, uppfostrad af den gamle krigsbussen Georg i tro att det är hans sondotter. Marie är emellertid baronessans dotter i ett föregående äktenskap, hvilket nu uppenbaras. Hon får sin älskade Adolf, och Sophie blir i stället gift med dennes bror Henrik. — Två år förut hade "Marie" gifvits i Köpenhamn och äfven där med en purung framställarinna i Sophies parti, den tjugufemåriga jomfru Ryssländer, som då debuterade. Liksom Matilda Ficker öfverraskade och förtjuste hon åhörarna med sin höga, klangfulla, mjuka och böjliga sopranstämma samt svingade sig på några år upp till platsen som Operans erkända primadonna. Hon blef sedan gift med den framstående violinisten Simonsen och mor till den äfven i Sverige högt uppskattade operasångaren Niels Juel Simonsen.

"Tartuffe" uppenbarade sig på affischen för första gången under spelåret 28 december. Sedan den gafs 1830 på fru Eriksons recett med Åbergsson i titelrollen (se del V sid. 115), hade den uppförts blott en enda gång 20 februari 1832, då Almlöf försökte sig såsom den skenhelige skurken gent emot fru Erikson som Elmire. Nu gjorde han om experimentet med fru Torsslow i den frestande damens skepnad. För öfrigt var rollbesättningen densamma med undantag af att Collberg öfvertagit Damis' roll efter Lindman; således Pernelle fru Bock, Marianne Emilie