Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

80

därmed velat visa, att det verkligen är en trollflöjt han trakterar.

På grund af att hofkapellisten Karl Megelin (f. 1763 † 1836) med spelårets slut skulle afgå efter fyrtisjuårig verksamhet såsom förste violoncellist i Kungliga teaterns orkester, där han med utmärkt nit och skicklighet tjänstgjort, tillerkände direktionen honom en afskedsrecett 7 maj. Megelin besökte Sverige första gången 1778 såsom kurfurstlig sachsisk kammarmusikus och uppträdde då på ett par konserter å Stora Riddarhussalen. 8 april 1789 gafs å Kungl. mindre teatern till hans förmån en konsert, som är märklig därför att namnet Mozart då förekommer för första gången i det offentliga musiklifvet i Stockholm. Erik Gustaf Geijer omtalar honom i ett bref från oktober 1806. Han hade varit på ett par konserter i Uppsala, men ”kan ej säga, att jag på dem hört något rätt vackert mer än en duett af Viotti för violonceller, som Megelin och Cloos, en annan violoncellist från Stockholm, spelade charmant. — — Megelin regerar sitt instrument, men han regerar det tyranniskt och plågar sin stackars basfiol genom en öfverdrifven force”. Hofkapellet inledde föreställningen med uvertyren till ”Elverhögen” (sic!). Därefter uppfördes för första gången ”Wisan eller Så går det till i expedition”, en enaktskomedi af Scribe m. fl., som oaktadt den spelades af Lars Hjortsberg, Almlöf, Torsslow, Fr. Kinmanson och Emilie Högquist, ej kunde hålla sig kvar på spellistan mer än fyra gånger. Efter uvertyren till ”Wilhelm Tell” afslutades spektaklet med ”Intrigen i fönstren”, där Lars Hjortsberg roade publiken som