Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 7.djvu/126

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

120

säger Aftonbladet, "hvad Kotzebue skulle sagt, om han hade fått se sin pjäs."

Den första nyheten blef "Paul Clifford" 4 september, skådespel i två akter af Mélesville i Djurströms öfversättning. "I och för sig själf är pjäsen en medelmåttig produkt", säger Aftonbladet, "som man ej förstår, hvarför Kungliga teatern skulle ge, om icke för att komplettera samlingen af Antonia, Blykamrarne, Osynlige bröderne, m. m. Men sammanställer man den med det utmärkta arbete, hvars titel den usurperat, blir det något så lumpet, så dvärgartadt att vi förmoda direktionens afsikt varit att åskådliggöra, huru litenheten begår helgerån på snillets skapelser. Man får ej bestrida att denna afsikt lyckats fullkomligt. Bulwers hjälte väcker deltagande, men denne är en vanlig, oblyg, tilltagsen äfventyrare. De öfriga karaktärerna äro svagt tecknade och dialogen matt". Hyckert i titelrollen hade visserligen något af den lättsinnige och sentimentale ynglingen, men ingenting af den djärfve sjöröfvaren. Bland de tunnsådda åskådarna — huset var icke halft — funnos likväl några, på hvilkas känslosträngar stycket tycktes slå an, i synnerhet lära ett par bastanta näfvar på femte raden röjt mycket deltagande för det, men det försvann från affischen redan efter fjärde representationen. — Under månaden gafs för öfrigt repriser af "Giftermålet på befallning", där mamsell Emilie Frösslind en gång under Högquists frånvaro fick försöka sig som Lotta; af "Fiskaren", där titelrollen, som fordom kreerades af Karsten, nu utfördes af Robach, Arnljot Gelina af Almlöf, Klara af Charlotte Ficker och Erik af Jenny Lind; af "Beverlei