Sida:Personne Svenska teatern 7.djvu/162

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

156

balettmästare. Pettersson hade ganska långa ben, som han i sina groteska danser med en vårldslös extravagans slängde omkring sig, och då han en sommar under ferierna jämte Edvard Stjernström och fru Friebel gjorde en turné i landsorten, utlofvades i Kalmartidningen, att man i ett nytt teaterhus skulle skaffa större utrymme åt herr Petterssons pas de chasse och ett slätare golf för den sylfidiska fru Friebels små söta fötter. — Trots att han ej fått någon bildad uppfostran, hade han på egen hand förvärfvat sig goda kunskaper i åtskiliga ämnen såsom historia och numismatik, hvarför han af riksantikvarien Hildebrand anställdes hos Vitterhetsakademien med arfvode såsom e. o. amanuens för att biträda vid de rika myntskatternas ordnande, och han var nära att där vinna ordinarie anställning, då döden bortryckte honom 12 juli 1854.

*

Lördagen 13 januari inträffade spelårets märkligaste tilldragelse, då publiken fick det oskattbara nöjet att första gången på scenen se en människa spela apa. Redan i början af november omtalades i pressen, att den tyske "balettmästaren" Heinrich Springer ankommit till Stockholm för att öfvertala direktionen att låta honom få uppträda i en komisk balett, som i hans hemland gjort stort uppseende. Backman lär ha varit emot förslaget, men Westerstrand biföll hans begäran. Och så begaf det sig, att "Kärlek och hämnd eller Den amerikanska apan", melodram i två akter, införlifvades med Kungliga teaterns repertoar, och apan Domi uppträdde på