166
sommaren sättas ut i hampåkrarna". Zampa hade man styrt ut i ordenskedja och kraschan, något som hvarken passade för tiden eller stycket! Utan tvifvel hade ett sådant musikverk kunnat vinna en större framgång äfven på vår scen, om uppsättningen icke varit så under all kritik, att hela effekten gick förlorad, ty att salongen redan tredje gången var glest besökt var hvarken de agerandes eller orkesterns fel, det låg otvifvelaktigt hos styrelsen. — Före "Zampa" gafs på recettföreställningen af Springer en komisk scen "Der Eckensteher Nante", som möjligen kunde roa en tysk publik, men som var alldeles oförståelig för en svensk, då den berörde för oss alldeles okända förhållanden.
Statstidningen berättar, att drottningen både 3 januari och 23 februari gaf supé, hvarvid societetsspektakler uppfördes af "Les comédiens ordinaires de S. M. la Reine", såsom det hette på affischen. På nyåret gafs "Ma place et ma femme" och i februari "La femme de l'avoué" af Mélesville och "Le mari charmant" af Dumanoir. De spelande voro grefvarna Gustaf Löwenhielm, Ulrik och Karl Gyldenstolpe samt R. von Rosen, öfverste Peyron, baron Manderström, statssekreteraren och fru Due, grefvinnorna Björnstjerna och Bonde samt fröknarna Maria von Stedingk och Elise Mörner. — För öfrigt kan för februari antecknas en skarpare köld än här varit under tjugufyra år. Ålands haf låg tillfruset, och mellan Skåne och Danmark gick posten öfver på släde. Flera personer fröso ihjäl på gator och gårdar.
Mélesvilles enaktskomedi "Sedan solen gått ned!" gafs för första gången 1 mars. Byggd på stadgandet i franska lagen att en gäldenär endast kan häktas, så
