12
med villkor, att han pro forma skulle kvarstå såsom förste direktör, och teaterns styrelse lades i händerna på öfverstelöjtnant Alexis Backman såsom direktör för den sceniska och krigsrådet Karl David Forsberg såsom direktör för den ekonomiska förvaltningen, ett tvåmannaregemente, hvilket den forne teaterchefen Gustaf Löwenhielm stämplade såsom »lika principvidrigt som oerhördt», och hvilket August Blanche i Freja kallar för ett »dumvirat» med långa näsor och öron, som han förklarar vara alldeles ohjälpligt.
Regeringen aflät 1 juli till den nya teaterdirektionen en befallning att inkomma med ett förslag till teaterns reorganisation; och för att yttra sig öfver det afgifna projektet tillsattes en kommitté bestående af statsrådet friherre Åkerhielm, t. f. statssekreteraren Munthe, lagman Björk och protokollssekreteraren af Zellén. I februari 1839 blefvo de färdiga med sitt arbete. Hufvudinnehållet var att teaterns fortvaro skulle bestämmas för fem år i sänder, och att någon minskning i sujetternas flitpengar och kapellets löner skulle företagas, hvarigenom man räknade på en besparing af ungefär 6,000 rdr bko om året. Kronprinsen lät då kalla till sig hrr Almlöf och Svensson och tillsade dem att hos statsrådet Åkerhielm taga kännedom om den del af reglementet, som rörde flitpengarna, och inhämta kamraternas tanke därom. Men Backman tillät icke detta ske, förrän kommitterade först meddelat direktionen sitt förslag. Resultatet blef att konungen bestämde, det teatern skulle få fortlefva i fem år till 1 juli 1844, att teaterns reglemente förnyades med högst oväsentliga förändringar, och aflöningssystemet förblef sådant det var.
