Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/236

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

230

satt ihop efter Scribes lika benämnda opera med musik af Auber, hvilken Keller arrangerat för pantomimen. Féen Zélie utfördes af m:lle Marie och två unga jägare af Kr. Johansson och V. Pettersson. Selinder gjorde grefven, Sophie Daguin den vackra värdshusvärdinnan och Johanna Gillberg en ung herde. Pantomimen var utstyrd med slösande lyx i kostymer, och dekorationsmålaren Müller hade visat verkligt mästerskap i den nya fond han målat. Vår balett framträdde i en fördelaktigare dager än någonsin. Johansson sekunderade Marie Taglioni högst förtjänstfullt. Det fanns styrka, smidighet, raskhet och elegans i hans djärfva luftiga språng och i de attityder, hvarmed han stödde sin moatjé. Publiken var hänförd och framropade Marie Taglioni fyra eller fem gånger under stormande bifall och massor af blommor. Hon medförde därvid sin far och läromästare samt Johansson och Daguin. — Men den kvällen nöjde sig emellertid den öfverförtjusta publiken icke med bravorop och handklappningar. Då Marie Taglioni efter representationens slut steg upp i sin vagn utanför operahuset, frånspände den jublande folkmassan hästarna, och man drog henne till hennes logi, hotel Garni vid Rosenbad, nu n:o 3 Drottninggatan. En dylik triumfdragning hade ej i Sverige ägt rum, sedan Gustaf IV Adolf i en och annan landsortsstad blef af borgerskapet på sådant sätt hemforslad. Att man redan från första stund ägnade henne en liflig gatuhyllning framgår af ett samtida bref, som ligger framför mig. Det är skrifvet 31 aug. af en högre banktjänsteman till hans dotter, som vistades på landet. »I går bjöd jag till att