Hoppa till innehållet

Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/292

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

286

mycket lyckad dramatisk-musikalisk soaré sista maj i Kirsteinska huset för K. teaterns sufflör herr Lemos. Man gaf Scribes snillrika komedi »Kotteriet», som förmodligen icke någonstädes spelades bättre än af våra artister med Ch. Erikson och E. Högquist i spetsen, hvilka redan några gånger utfört den på enskilda beneficespektakler. Dessutom spelade Stjernström i Nicanders lilla dramatiska dialog »Napoleon och general Bertrand» kejsarens roll i en lyckad mask, men med för mycket tremulering. Günther och Belletti skördade allmänt bifall för ett par vackra duetter vid pianot.

Att det fanns folk kvar i staden visade sig 2 juni, då i Ladugårdslands kyrka mellan 2 och 3,000 personer åhörde Haydn's härliga mästerverk »Årstiderna», hvilket icke på trettio år varit i sin helhet här uppfördt och nu gafs af kapellmästaren Berwald med en kör af mer än hundra röster. Han ville passa på och göra om det lördagen 4 juni, men då reste man till landet öfver söndagen, och han måste ställa in af brist på åhörare. — Trots den oemotståndliga vackra väderleken lyckades Elise Frösslind på K. teatern få ett nästan fullt hus till sin recett 6 juni, en angenäm och underhållande representation, som inleddes med en väl anordnad lefvande tafla »Madonna del Rosario», framställd af E. Högquist, Ch. Almlöf, Elma Ström, Julia Widerberg, Selma Bergnéhr, Emilie Frösslind och Pfeiffer. Sedan hofkapellet därefter spelat den härliga uvertyren till »Vattendragaren», hyllades recettagerskan i den då något föråldrade Kotzebueska enaktaren »Porträttet», där hon utförde sin älsklingsroll fru von Frohmuth