HWad efter oß wårt namn behålla skal i minne, Består i ingen kryg ell’ konstlad poesi, Wår wälförhållan bör wår wißa Graf-Skrift bli, Som lembnar dag, för hwad wår Liksten stänger inne.
En Man, den all sin tid har lefwat som Han lärde, Har wårdat om sin Hiord, allenast syfftat dit, At ha om HERrans lag och sin Försambling nijt, Hålls effter döden än en långan tid i wärde;
Om rimen nu så lätt, så regel-rätt och jämbne Tilföllo mig, som jag för detta warit wahn, Då sade jag med fog, mig lembnar Hedengrahn, Ett sorgligt, men därhos full’ wärdigt Skalde-Ämbne:
Men ach! Jag är ty wärr! nu annorlunda wulen, Alt hwad jag skrifwa tänckt, det faller sträft och trögt Jag hinner ingen wägs, när jag will stiga högt, Och som Skaldinnan, är ock Skalde-driften kulen.
Jag skal i medlertid, emedan Du äst gången, Min Son, dit innan kort Jag efterfölja lär, Beflita mig där om, at wi må råkas där, Hwar Englar jemte oß sku underhålla sången.
✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤ ✤
Bey Absterben Jhres wehrten Freundes Des Weiland Wohlgebohrnen und Heldenmüthigen Oberstens in der Residentz-Stadt STOCKHOLM, Herr ADOLPH SNOIL- SKY, Den 4. Aprill 1728.
