i Österplana prästgård öfver 300 R:dr B:ko i penningar, jemte åskilliga skuldsedlar, ställde till Österplana Församlings Kyrko- och Fattigkassor. (M. W.)
Upsala. (Forts. fr. N:o 292.) På höjden af stadens vestra del reser sig, till motbild af slottet, den nu fulländade Biblioteks-byggnaden, på hvilken man läser i gyllene Bokstäfver: "Carolina Rediviva." Façaden kunde ha utförts i en storsintare stil; men är dock, jemförd med andra allmänna byggnader från vår tid, icke utan utmärkelse. Den imponerar i allt fall genom sin massa och sitt förträffliga läge. Vill man af Upsala ha en stor och ståtlig anblick, så kan man på Waxala-vägen skåda det arkitektoniska tretalet: Slottet, Biblioteksbyggnaden och det väldiga Templet, — sinnbilderna af Staten, Vetenskapen och Kyrkan. Lärdomens skattkammare är, liksom symboliskt, ställd i midten; hemtande, på ena sidan, stöd från religionens helgedom: på den andra, från den jordiska maktens herrskaresäte.
Man har mot nya Bibliotekshuset erinrat, att det är alltför smalt, och att den på midten af husets baksida utbyggda delen ger ett störande intryck. Anmärkningens riktighet, i estetiskt afseende, är obestridlig, och för närvarande kan byggnaden icke med fördel ses mer än på en sida, nemligen från façaden. Men i anseende till beqvämlighet för böckers inrymmande bör man utan tvifvel gifva den långsträckta formen, såsom tjenlig för gallerier, företräde för hvarje annan. Kongl. Bibliotekes i Stockholm stora salong, sådan den af Hårleman utförts (sedan, i anseende till bristande medel, Tessins gigantiska plan, som på en gång åsyftade skönhet och nytta, måst öfvergifvas), är ett talande bevis härpå; den är öfverraskande genom sin rymd och skönhet, och lärer i detta hänseende icke ha någon medtäflare, utom i den Romerska Vatikanen; men högst oläglig är den för sitt närmaste ändamål, emedan den, med sin stora rymlighet, dock rymmer obetydligt. För öfrigt kunna, hvad Upsala Bibliotek beträffar, ofullkomligheterna i utseendet lätteligen afhjelpas, när tillgångar visa sig för uppdragningen af tvenne flyglar, hvilka sannolikt ingått i arkitektens plan. Nya Biblioteket i München, hvartill ritningen gillats af Konungen i Bäyern, hvilkens arkitektoniska snille är kändt, säges hafva ungefärligen skapnaden af det i Upsala, blott med tillökningen af flyglar på sidorna.
Uppbyggandet af "Carolina Rediviva" har, efter afl. Hof-Intendenten Sundvalls och Professor Hjelms ritning, verkställts under ledning af Öfverste-Löjtnant Nordencreutz. Interiören, särdeles trappan, är i ädel och högtidlig stil utförd, efter plan af Prof. Hjelm, lärjunge af den snillrike Desprès, och mer än en gång beundrad i sina smakfulla och eleganta dekorationer på Kongl. Teatern i Stockholm. Boksalarna synas ändamålsenliga; men tjenstgöringen vid embetsverket hade betydligen underlättats, om de egentliga arbetsrummen haft någon medelpunkt sins emellan. — Med bok- och handskrifts-samlingarnes flyttning från Gustavianska Lärosalen till nya Bibliotekshuset har hittills så mycket medhunnits, att Manuskripterna, den Svenska afdelningen af Grefl. Flemingska Samlingen, samt åtskilliga nyare arbeten, blifvit i den nya lokalen uppställda, uti den med brandfritt hvalf försedda Rez-de-Chausséen, hvarest framdeles jemväl Svenska Litteraturen i sin helhet, Paleotyper och andra större dyrbarheter äro ämnade att förvaras. Nästa höst äro de öfriga gallerierna beräknade att vara färdiga.
Der för öfrigt i Upsala de nya anordningarne koncentrerats, är trakten omkring Obelisken; upprest, såsom inskriften lyder: "åt Gustaf Adolph den Store, i Svenska Folkets namn, af Carl XIV Johan", och af Hans Maj:ts enskilta medel bekostad. Den lärer vara verkställd efter Prof. Nyströms ritning. Kring denna minnesvård åt Svensk Konunga-storhet hafva alla omgifvande föremål erhållit en, om icke ny, dock förädlad skepnad. Odens Lund, hvars sista skugga faller öfver monumentet, är nu sorgfälligt planerad, och under dess löfhvalf sträcka sig leder af jernkedjor och granit-pelare. Trefaldighels-kyrkan har till det yttre fått en förbättring, som motsvarar dess byggnadssätt; den fordna stenmuren kring densamma är nedrifven, och platsen röjd. F. d. Christierninska huset, hvilket genom H. M. Konungens frikostighet kommer att inredas till Katedral-Skola, är ännu under arkitektens hand; men appareljen, åt Domkyrkan och Riddartorget, är redan fulländad, i granit, oberäknadt gräsvallen, som kommer att framdeles anläggas.
- (Forts. e. a. g.)
Passagerare.
Helsinghorg den 20 Dec. Inpasserade: Öfverste-Löjtnanten Borkenslein, Djurläkaren Hanssen; den 21: Ryttmästaren Lundblad, General-Majoren och Kommendören Frih. Stjerncrona, Löjtnanten Sjöcrona; d.22: Köpmannen Schæfer, Hemmansåboen Johansson och dess minderårige son Sven; Enkan Renström; d. 23: Grosshandlaren Rhodin, Fil. Doktorn Björlingson. Utpasserade: d. 17: Färgargesällen Lyckou, Kuriren Rohdin; d. 22: Köpmannen Lion, Handelsfullm. Sundberg.
UTRIKES NYHETER.
Spanien.
Journal des Débats meddelar följande från Madrid af den 5 Dec. Regeringen uppbjuder allt för att bringa till stånd den allmänna beväpningen af 100,000 man, genom hvilken den hoppas kunna göra slut på det långvariga inbördes kriget. Denna beväpning har företrädesvis haft god framgång i provinserna. I hufvudstaden har icke förhållandet varit såXXXX medan en mängd personer, genom en viss penXXXX erläggande, befriat sig från att inträda i XXXX leder. 182,000 Realer hafva på detta sätt reXXXX influtit i statskassan. Grefve Almodovars och General Alavas afresa till Nord-arméns högqvarter, (se N:o 301 af detta blad) har gifvit anledning till en mängd gissningar. Cordova, sade man, som var uttröttad genom sina marscher och kontramarscher, hade begärt afsked, samt skulle erhålla Grefve Almodovar till sin efterträdare. Detta är ogrundadt. Ministern skall blott öfverlemna sina instruktioner till öfverbefälhafvaren. Han vill genom sin närvaro ännu mera lifva soldaternas mod, och personligen underrätta så väl deras General, som dem, att andra Kammaren förklarat, det armén gjort sig förtjent af fäderneslandet. Prokuradorernas kammare gaf denna förklaring, sedan för dem blifvit uppläst General Cordovas rapport om den lysande träffningen vid Estella, i hvilken Don Carlos förlorade en del af sin General-stab och sin Kavalleri-General Reina. I samma session underrättades Prokuradorerna, att Hennes Maj:t Drottningen-Regentinnan den 7 dennes ville emottaga deras adress. Innan sessionens slut emottog Hr Martinez de la Rosa de mest smickrande loford för sin utmärkta vältalighet, och man anmärkte vid detta tillfälle, med mycket intresse, det goda förstånd, som rådde emellan honom och Hr Galiano. (Pr. St. Zeit.)
Tidningen Eco del Comercio innehåller följande berättelse om de blodiga uppträden, som den 24, 25, 26 och 27 Nov. ägt rum i Zamora, der Portugisarne, som redan anländt till Burgos, då ännu befunno sig. Strax efter Portugisarnes inryckande i Zamora uppstodo en mängd tvister emellan dem och bemälte stads handlande, emedan de förra betalte allt med utländska penningar, hvilkas värde icke var bestämdt af de Spanska autoriteterna. Den 24 Nov. ägde en häftig strid rum, under hvilken en landtman blef dödligt sårad af en Portugisisk soldat. Denne och hans kamrater tågade derefter genom gatorna och föröfvade en mängd våldsamheter, samt begingo flera stölder. Lugnet blef likväl slutligen återställdt, och stördes icke under den påföljande natten. Olyckligtvis fann man den 25 om aftonen vid las Cortinas de San Miguel en Portugisisk soldat af 6:te regementet genomborrad af dolkstygn, och polisen lät hans lik icke allenast hela natten, utan äfven den derpå följande morgonen, ligga obegrafvet. Då Portugisarne sågo sin kamrats lik, tågade de genom gatorna, beväpnade med sablar och knifvar, samt misshandlade alla Spanjorer, och föröfvade alla möjliga våldsamheter. Den 26 kl. 8 om morgonen såg man på Zamoras gator ingen enda Spanjor. Alla stadsboerna hade inneslutit sig i sina hus. Portugisarnes raseri hade ännu icke lagt sig, och de tilläto sig äfven denna dag flera excesser, fastän deras officerare uppmanade dem till lydnad. Den 27 måste, på Spanska militär-autoriteternas befallning, blandade patruller af Spanjorer och Portugisare genomtåga gatorna; men äfven dessa emottogos på flera ställen af bönderna med stenkastning, och förföljdes ifrån S:t Lazarus till Feria-porten. Soldaterna voro likväl så förnuftiga, att de icke skjöto på bönderna, och blott en enda sårades med ett slag af en musköt-kolf, emedan han vågat sig för nära patrullen. Den 28 var lugnet återställt, och om några stridigheter ägde rum emellan de båda partierna, så voro de likväl af föga betydenhet. Revista nämner icke ett ord om dessa händelser. (Pr. St. Zeit.)
Madrid den 7 Dec. Drottningen har i dag hitkommit från Prado, och bevistade ett spektakel på theatern del Principe, gifvet till förmån för rekryteringen. Hennes Maj:t emottogs med de lifligaste glädjeyttringar, och ropen: "lefve friheten!" hördes öfverallt. Vid återresan till palatset, färdades Drottningen, eskorterad af National-gardets kavalleri, genom en stor del af staden. Till Drottningens ära hade man föranstaltat ett tåg af personer försedda med facklor.
Civil-Guvernören i Madrid vidtager tjenliga åtgärder, att med 4 nya bataljoner förstärka det härvarande Nalional-gardet, och har sjelf låtit inskrifva sig såsom Grenadier i 5:te bataljonen.
I öfra Arragonien skall en division bildas, för att skydda kommunikationerna emellan Navarra och Catalonien, äfvensom med Frankrike. Öfverste van Halen emottager befälet öfver densamma. (Hamb. Corr.)
England.
I anledning af rustningarne i Franska hamnar, följd af den uppkommna tvistefrågan emellan detta land och de förenade Nordamerikanska Staterne, yttrar the Standard af den 12 December följande:
"Vare sig i offensift eller defensift syftemål, så bedrifvas dock rustningarne i de Franska hamnarne i en så stor skala, att dessa förberedelser åstadkomma en oändligt större kostnad, än den summa, hvarom Frankrike tvistar med Amerika; hvarjemte de sätta England i nödvändighet att företaga enahanda rustningar till samma omfång. Visserligen är detta ganska hårdt för oss; och icke mindre sannt än svårt är det, att denna misshällighet imellan Frankrike och de Förenade Staterne, rörande vid pass en million pund sterling, skall kosta oss, som icke för en skilling äga något deri, sannolikt mera än dubbelt denna summa. Vi skämta icke, då vi säga: att det klokaste England kunde göra, vore att sjelf betala skulden." (B. H.)
Belgien.
Härifrån berättas under den 9 December: att redan från längre tid tillbaka fråga förevarit, det Belgien skulle sluta sig till den stora Tyska handelsföreningen; denna landets önskan yttrar sig altjemt mera lifligt, ju mera den sannolikhet synes aflägsnad, att Frankrike, till förmån för Belgien, skall afvika från det senast af detta land iakttagna uteslutnings-systemet. Emedlertid är det klart, att så länge Belgien icke af Tyska Förbundet är erkändt såsom oafhängig stat, kunna inga underhandlingar påbörjas med ifrågavarande Handelsförening, hvars medlemmar till största delen äro Förbundsstater. Detta erkännande måste företrädas af en förlikning med Holland, hvilken åter beror på lösandet af Luxemburgska frågan. Nu säges, att den nya Ministern vid Berliner hofvet, Grefve Baillet, uttryckligen har sig uppdraget att till afslutande framställa förslag till ett fördrag med Preussen och den förening, i spetsen för hvilken denna makt står.
- (Hamb. Corr.)
Tyskland.
München den 3. December. Det berättas, att Konungen, innan han for från Staremberg, på ett rörande sätt tog afsked af dem, som omgåfvo honom; Magistraten i München inställde sig för att aflägga sin afskedsuppvaktning. H. Maj:t gaf sin tillfredsställelse tillkänna öfver dessa icke otvetydiga bevis på tifigifvenhet:
"Jag förvarar Er alla i mitt hjerta," svarade Konungen, "liksom Ni förvaren mig i edra." Han begärde papper och bläck, och började skrifva, då man märkte att tårar fuktade papperet. En qvinna, som stod bredvid H. Maj:t, kunde icke återhålla sina snyftningar. "Hvarför gråter du, goda Gumma?" frågade H. Maj:t. — "Det är svårt att se E. Maj:t företaga en så lång resa, som så länge skall beröfva E. Maj:ts älskade familj och Dess undersåtare, som äro E. Maj:t så tillgifne, Dess närvaro. Det är då icke underligt att vi gråta med E. Maj:t" — "Trösta dig," svarade Konungen, "jag skall der, liksom här, stå under den Allsmäktiges beskydd. Om någonting händer mig, har jag så föranstaltat, att denna olycka icke skall vara åtföljd af några olyckliga händelser för mitt folk; men jag hoppas komma tillbaka frisk och sund." — "Gifve Gud att så skedde!" yttrade qvinnan; "vi skole alla, alla dagar, uppsända brinnande böner, att Gud måtte ledsaga E. Maj:t och taga Honom i Sitt heliga beskydd!" — "Jag skall också bedja för Er! Gif mig den der bönboken," sade Konungen, och pekade på en bok, som låg öppen på ett bord; "det är den, hvaraf jag vanligtvis betjenar mig."
Sedan H. Maj:t uppläst derur det sista kapitlet (om döden), gaf Konungen boken åt Gumman, och hälsade vänligt på dem, som omgåfvo honom.
Magistraten i München har förvarat böneboken och pennan, af hvilken Konungen betjenade sig, och denna händelse väckte djup rörelse i hela staden.
- (Allg. Z.)
Österrike.
Wien den 9 December. Underrättelsen om en Rysk flottas snara inträffande i Medelhafvet, har väckt allmän uppmärksamhet, ty allt, som på detta haf kan tilldraga sig, är af väsendtligt intresse för Österrikiska Monarkien, som innehar norra kusterne af Adriatiska hafvet. Vi tro väl icke på möjligheten häraf; men Wienska Kabinettet är ingen vän af osäkra förhållanden, och skall alltid, och på alla håll, använda sitt mäktiga inflytande, för att bilägga misshälligheter och bibehålla ett godt förstånd emellan de stora Makterne. Äfven i Turin skall detta vårt hofs tänkesätt blifvit tillkännagifvit, och har der åstadkommit ett så mycket större intryck, som Donna Marias, H. Maj:t Kejsarens Systerdotters, formliga erkännande såsom Drottning i Portugal, snart skall inträffa från Österrikiska Kabinettets sida.
- (D. Cour. och Hamb. Corr.)
LITTERATUR.
Ett i England utgifvet arbete, kalladt: Gleanings
in Natural-History (Axplockning på
Natural-Historiens fält), berömmes i de Engelska Litterära
Tidningarne, såsom i hög grad förtjent af Läsares
uppmärksamhet. Författaren, Hr Edv. Jesse, har, under
de resor han verkställt, noga antecknat de
observationer han varit i tillfälle att göra i
naturalhistoriska ämnen. Denna sysselsättning, säger han, var, på
en gång, lärorik och angenäm; och i hopp att lemna
åt andra en ledning att hämta samma
tillfredsställelse, som han sjelf, af naturens studium, utgaf han,
år 1832, första delen af närvarande arbete, hvaraf
den nu utkomna volymen är den tredje och sista.
Det innehåller en mängd af tillförlitliga anekdoter,
beskrifningar öfver särskildta foglars, djurs och
insekters distinktiva vanor och hushållssätt; hvilka
allesammans äro af beskaffenhet att väcka den grad af
nyfikenhet, som äggar till ytterligare forskningar, och
att öka läsares håg för detta intressanta ämne, och
för naturens studium, icke allenast nöjsamt i och för
sitt ändamål, utan äfven ledande att väcka dygdiga
och tacksamma känslor, samt stegra vår beundran
för den Högste, genom hvars oändliga makt och
vishet allt blifvit skapadt!
För att ge ett begrepp om arbetets värde, torde några utdrag derur vara tillräckliga. Uti Inledningen yttrar Författaren som följer:
"Montaigne har anmärkt, att få nationer finna nöje uti att se djuren lyckliga, under det att nästan alla reta dem att såra och förstöra hvarandra. Dessa tänkesätt skulle till stor del försvinna, om man fästade uppmärksamhet på djurens särskildta egenskaper, och huru stor deras fallenhet är för tillgifvenhet, trohet och mod; med ett ord: för en mängd af de dygder, dem man mest beundrar hos menniskorna."
"Min hufvudsakliga afsigt har varit att visa djurens karakter i dess sanna dager, och att väcka mera ömma känslor emot dem. Bland alla nationer i Europa, äro tilläfventyrs våra landsmän minst benägne att behandla djuren med ömhet. Detta uppkommer, som man bör hoppas, mera af oeftertänksamhet, än af grymhet. I alla fall skall mitt syftemål vinnas, om någon derigenom föranledes att lindra de misshandlingar hvarmed djuren hittills varit bemötte."
Under rubrik: Djurens tillgifvenhet för sina ungar" anför Hr Jesse följande:
"Hvart enda nytt exempel af djurens kärlek för sina ungar under ovanliga förhållanden, förtjenar att omnämnas. Icke allenast framställas djuren för vår eftersinning under en intressant synpunkt, då vi se
