behagligt lekande ordalag reklamerat auktorskapet af en äldre Stats-Tidnings-artikel, angafs äfven nu såsom författarinna af sagda nyare Uppsatser; hvarjemte åter vankades ålskilligt roligt, som af sjelfva korrespondens-artikeln närmare står att inhemta. Skämtet är angenämt: vi bjude till att förstå det, men besvare det icke. Fast heldre böre vi blygsamt erkänna, att om stylen i ofvannämda Stats-Tidnings-artiklar verkligen, som förespeglas, är Pigstyl, måste ofelbart, enligt kontrastens reglor, stylen i kritiken deröfver, vara Demosthenisk eller Ciceronisk.
Snart lärer dock ha befunnits, att detta argumentations-sätt icke var så alldeles tillfyllestgörande. En senare vederläggning, troligtvis af annan hand, har således i samma Blad[1] framstått. — Författaren till Uppsatsen Förr och Nu hade, såsom stöd för sina åsigter, meddelat åtskilliga utdrag ur Antikens mest berömda Filosofer och Häfdatecknare. Citationerna synas ha förekommit nog besvärande. Men ... bagatell. Vittnesbörden nedtystas genast på följande beslutsamma sätt. "Det gör ingenting", säges med hänsigt till de åberopade författarne, "om desse skulle, samt och synnerligen, befinnas hafva varit aristokrater eller aristokraters handtlangare!" Och litet längre ned: "De Romerske Historici voro aristokratiens anhängare eller legohjon, som nästan utan undantag vanställde alla reform-försök, och målade deras upphofsmän som bofvar." — Tidningar äro till för att berätta nytt. Något i sitt slag nyare än det näst ofvan anförda, lärer näppeligen kunna framletas; och sjelfve "de lärde", hvilka i en annan period förklaras vara "temligen ense derom, att vi knappast äga en enda opartisk Romersk Historieskrifvare", vore sannolikt dock icke de sista att förundra sig öfver ett så peremtoriskt sätt att dömma Sallustius, Livius, Cicero, Tacitus. Ty så heta "handtlangarne", desse äro "legohjonen", som författaren till Artikeln Förr och Nu, citerat. Äfven vid närvarande tillfälle, likasom förut, behöfva de blott nämnas, icke försvaras. Lekamligen döde och i minnet fortlefvande, hvad betyda väl för dem några små sidohugg, som slinta förbi pantsarn af deras snart tvåtusen-åriga ryktbarhet?
Efter Antikens Aristokrati kommer turen till Medeltidens (i England), då en bjert fresco-målning göres af Styrelse-maktens stora tillgrepp samt af Parlamentets små petita, NB. under Carl I:s regering; hvarjemte ock åtskilligt ordas om nutidens Aristokrati. Af allt detta lärer något slags bevisning skola dragas, att den klandrade Stats-Tidnings-uppsatsen ensidigt hyllar aristokratiska missbruk. Vi hade trott oss märka något helt annat. Den korta skildring af några medeltids-skiften, som finnes i Uppsatsens andra artikel[2], tyckes, uti de perioder, der Orienten, Ungern, Pohlen vidröras, icke dölja Patriciers, Magnaters, eller en suverän Adels andel i dessa länders fordna missöden; tyckes, hvad Tyskland beträffar, ingalunda mer skona Furstars, Ridderskaps, Riks-Städers missbruk af makt eller af oberoende, än massornas utsväfningar; tyckes, då fråga är om Italien, lika litet ha glömt Borgtyrannerne, som folkuppviglare ur andra klasser; tyckes ändtligen, vid tecknandet af några drag ur Frankrikes äldre inbördes krig, icke mindre ha framhållit Carl den Elake och Guiserne, än de egentlige Tribuni plebis, Bussi eller Marcel. Allt detta hade förekommit oss smaka af ett slags oväld. Men man har upplyst oss, att hvad i Stats-Tidningen införes, icke gerna kan hysa denna egenskap. Och hur skulle väl en Tidning, som, enligt sin bestämmelse och pligt, helt enkelt måste hylla grundsatserna af lagbunden frihet, af allmän ordning, af likvägande rättvisa, kort sagdt, som måste vara monarkiskt-konstitutionell, — hur skulle väl den kunna förblifva opartisk?
Sinnrikare bevisnings-formler, beqvämare vederläggnings-metoder än de exempelvis omnämda, torde emedlertid svårligen kunna inventeras.
= Wisby Veckoblad för den 18 Dec. innehåller utur Tidskriften Svenskt Pantheon följande Notis om en af Fäderneslandets förtjente Vetenskapsmän i förra Seklet:
Mårten Trievald.
I en tid, då Naturvetenskap och Mekanik göra de mest förvånande framsteg, men då man ofta upphöjer nyares upptäckter på de äldres bekostnad, dem de ofta blott följa i spåren, torde, säger utgifvaren af Pantheon, en Trievald förtjena att ihågkommas. Trievald, född 1691, son af en smed, först handlande, men utan framgång, reste till England, men fattig, ägande blott en engelsk krona, blef först antagen som Sekreter hos Holstenska Ministern, och bekom derpå uppsigt vid en Stenkolsgrufva i Newcastle. Härunder, och jemte det han fått höra några föreläsningar i mathematik och fysik, riktades hans snille i synnerhet på Mekaniken, och han förbättrade eldverket i Grufvorne med bifall af sjelfva Newton: hvarefter han upptogs till bolagsman i rörelsen. Efter hand kommen till både heder och bergning, men drifven af verksamhetshåg och fosterlandskärlek, begaf han sig efter 10 års bortovaro hem år 1726. Genast bygde han i Stockholm ett eldverk eller häftyg af enkel sammansättning och med vexelverkan af eld, luft och vatten, säkert den första Ångmaschin i Sverige. Nu uppdrogs honom att hålla offentliga föreläsningar i Naturkunnigheten, som tillockade folk af alla stånd; fick af Ständerna en årlig gåfva af 606 daler S:mt, och sedan han äfven förestått Vedevågs Jern- och Stålmanufaktur-verk, förordnades han till Kapten-mechanikus i Fortifikationen, hvilka uppdrag han med otröttlig flit bestridde, samt efter hand riktade landet med flere nyttiga inrättningar, instrumenter och upptäckter. Trievald var ock en af Stiftarena till Kongl. Sv. Wetenskaps-Akademien tillika med Linné och Polhem, hvilka alla tre bevisa, huru snillet i fattigdomens skola kan framtränga till allmän nytta, till odödlig heder för sig och fäderneslandet. Akademiens Handlingar samt andra skrifter förvara många prof af denne mans kunskaper och nitfullhel. Han uppgaf rön rörande Norrsken, vädervexlingsmachin inom skeppsbord, förbättring af dykeriklockor, upptagande af Stenkolsgrufvor, drifbänkar för främmande växter, Bi- och Silkesmask-skötsel, m. m. Lika aktningsvärd till karakter som snillrik, hedrad in- och utrikes, dog denne verksamme Patriot vid 55 års ålder, sedan han utsått rika vetenskaps- och idoghetsfrön för följande tidehvarf.
Noterad VexelKurs på Stockholms Börs, Tisdagen den 5 Januari 1836.
| Uti Svenska Bankosedlar. | |
| London | 12 R:dr 2 sk. 6 r:st., 16 d. d., 12 R:dr 46 d. d., 11 R:dr 47 sk. 75 d. d. |
| Hull att bet. i London | 11 R:dr 47 sk. 90 d. d. |
| Hamburg | 127 1/2 sk. 37, 55, 64, 67 d. d., 127 sk. 77, 90 d. d. 126 3/4 73, 77, 90 d. d. 126 1/2 90 d. d. |
| Altona | 127 1/2 sk. 127 sk. 67 d. d. |
| Dito att bet. i Hamburg | 127 sk. 67 d. d. |
| Berlin dito | 126 1/2 sk. 67 d. d. |
| Amsterdam | 119 sk. 70 d. d. |
| Haag att bet. i Amsterdam | 119 sk. 16 d. d. |
| Lübeck, Lübsk Kur. | 102 sk. 67 d. d. |
| Paris | 23 sk. à Vista, 23 3/4 à Vista, 60 d. d. 22 2/3 sk., 22 1/2 sk. 90 d. d. |
| S:t Petersburg | 24 3/4 sk. 30 d. d. 24 sk. 6 d. d. |
| Köpenhamn | 64 sk. 8 d. d. |
| Medel-Kurs. | |
| Pund St. | 11 R:dr 47 sk. |
| H. Banko | 127 sk. 3 r:st |
| Franc | 22 sk. 7 r:st. |
| Rb | 24 sk. 8 r:st. |
Direktionen öfver Kongl. Arméens Pensions-Kassa har skolat härigenom kungöra, att vid den lottning som, enligt förut utfärdad Kungörelse, denna dag blifvit hos Direktionen inför öppna dörrar verkställd, till bestämmande af de från Arméens Ackords-Amorterings-Fond utfärdade Obligationer, hvilka, jemlikt 15 punkten af Stadganderne i Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 17 Augusti 1833, rörande inlösen och Amortering af Arméens Ackorder, kommer att den 1 Juli nästinstundande år 1836, af Fonden infrias, följande nummer blifvit utdragne:
Till Obligationer å 500 Rdr.
N:s 9, 133, 136, 143, 147, 148, 158, 302, 325, 333, 334, 353, 459, 486, 550, 552, 563, 629, 635, 636, 639, 650, 652, 653, 808, 876, 877, 886, 1075, 1175; och
Till Obligationer å 100 Rdr.
N:s 376, 377, 473, 476, 513, 519, 523, 629, 630, 633, 658, 732, 735. 737, 738, 739, 892, 894, 896, 901, 903, 904, 908, 909, 912, 915, 1029, 1037, 1119, 1213, 1424, 1425, 1428, 1435, 1438, 1669, 1848, 1983, 1984, 2034, 2177, 2184, 2240, 2242, 2320, 2321, 2322, 2324, 2475, 2480.
De med dessa nummer försedde Obligationer varda alltså härmed, i öfverensstämmelse med högstberörde Nådiga Stadgande, uppsagde att å nämnde dag af Fonden inlösas: kommande, enligt 19 punkten af stadganderne, ränta å dem icke att från Fonden godtgöras och utbetalas för längre tid än till förfallodagen. Stockholm den 19 Dec. 1835.
För Kongl. Förvaltningens af Sjö-Ärenderna samt Lotsverkets behof komma följande skrifmaterialier, hvilka sednast inom slutet af Jan månad nästa årböra vara levererade, att upphandlas, neml.: Lack, finare, 12 skålp.; Dito, gröfre, 19 skålp.; Papper, Kardus-, 5 ris; Dito, Koncept-, 39 ris; Dito, Post-, 5 1/2 ris; Dito, Skrif-, 49 ris; Pennor, Blyharts-, 5 dussin; Dito, Skrif-, 52 bundtar; Segelgarn 19 skålp; Silke, drejadt, blått och gult, 3 lod, samt Sytråd 2 skålp. Hugade Spekulanter äga allså, att derå, innan kl. 12 f. m.. Tisdagen den 12 Januari 1836, till Kongl. Förvaltningen ingifva skriftliga med prof beledsagade anbud, hvilkas antaglighet Kongl. Förvaltningen förbehåller sig rättigheten att pröfva. Betalning erhålles genast efter det leveranserna blifvit fullgjorda och godkända, samt behörigen verificerade räkningar inkommit och hunnit granskas. Kunnande närmare underrättelser erhållas uti Kongl. Förvaltningens af Sjö-Ärenderna Kammar-Kontor. Stockholm den 8 Dec. 1835.
Innehafvarne af nedannämnde Obligationer till det av Svenska Bruksägares Hypotheks-Kassa år 1835 afslutade 4 procents lån, hvilka blifvit utlottade till inlösande den 1 Januri 1836, nemligen: Lit. A. N:o 191, 3000 mark B:ko; Lit. B. N:o 144, 2000 mark B:ko; N:o 599, 2000 mark B:ko; Lit. C. N:o 10, 1000 mark B:ko; dito N:o 503, 1000 mark B:ko; dito N:o 828, 1000 mark B:ko; Lit. D. N:o 121, 500 mark B:ko; dit N:o 214, 500 mark B:ko; dito N:o 990, 500 mark B:ko erinras att från och med i dag förete dem till inlösning på Hr Salmon Heines Kontor. Hamburg den 22 Dec. 1835.
Hrr Aktieägare i Ångfartyget Norrland erinras om andra inbetalningen af en femtedel å det tecknade Kapitalet, genom insättning i Banken för Direktionens öfver Ångfartyget Norrland räkning, inom den 15 instundande Januari och Attestens aflemnande på Hr Bruks-Patron Roths Kontor, emot erhållande af Aktiebref. Stockholm den 31 Dec. 1835.
- Direktionen.
De Hrr Aktie-Ägare uti Trollhätte Kanal-Boiag som begärt att här i Stockholm få uppbära innevarande, års Aktieutdelning, behagade i sådant afseende emot qvitto inlemna deras Aktier till Bolagets härvarande Ombud, i Huset N:o 56 vid Adolf Fredriks Torg och Hornsgatan, stora uppgången från gården, en trappa upp, under Januari månad, dock endast Onsdags- och Lördags förmiddagarne, till kl. 11. Stockholm den 31 Dec. 1835.
Innehafvare af Götha KanalBolags år 1833 utfärdade Obligationer äga att, emot aflemnande af 1835 års Räntekupons, å desamma uppbära sistnämnde års ränta, alla Söckendagar uti instund. Januari månad, emellan kl. 10 och 2, utom Onsdagarna, då inlösen vidtager först kl. 12 på dagen, uti Bankens ReferendarieKontor, två trappor upp i Bankohuset. — Som för år 1834 några få Kupons ännu icke blifvit till inlösen presenterade, äga deras innehafvare, att på samma tid och ställe erhålla liquid. Stockholm den 12 December 1835.
- Götha KanalDirektion.
Directionen öfver Kongl. Arméns Pensions-Kassa, under hvars förvaltning Arméns Enke- och Pupill-Kassa är ställd, får, till efterföljd af föreskriften i 3 Art. 23 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för sistnämnde Kassa af den 24 Augusti 1833, och till underrättelse för dem, hvilka kunna vara berättigade till pension från samma Kassa, härmedelst kungöra följande:
1) Att, som uti Maj månad innevarande år Pensions-Regleringen kommer att för Arméns Enke- och Pupill-Kassa för det löpande året uppgöras, böra alla Pensionssökande inom föregångne Mars månads utgång sig i Directionen behörigen dokumenterade hafva anmält.
2) Å Pensions-Staten förefinnas följande för närvarande kände ledigheter af ordinarie rum, nemligen:
I 4:de Klassen 2 1/2 pensionsrum å 100 R:dr hvardera; i 5:te Klassen 5 1/2 d:o á 75 R:dr d:o; i 6:te Klassen 6 d:o à 50 R:dr d:o; i 8:de Klassen 9 1/2 d:o à 30 R:dr d:o; i 9:de Klassen 2 d:o à 20 R:dr d:o;
Ägande likväl Directionen att, under iakttagande af vissa villkor, öka de i Pensions-Staten bestämda pensionsrummen, när behofvet sådant påkallar.
3) Enka och minderåriga barn, söner till fyllda 18, och döttrar till fyllda 20 års ålder, likväl endast efter afskedad eller i tjensten död Delägare i Arméns Enke- och Pupill-Kassa, äga, utan afseende på större eller mindre förmögenhet, efter mannens eller fadrens död, rättighet till den pension, för hvilken de i 1 Art. af sistberörde Nådiga Reglemente för serskilte fall stadgade afgifter blifvit erlagde.
4) Vid ansökning om pension återställes det för Sökandens aflidne man eller fader af Direktionen utfärdade Bevis om delaktighet i Arméns Enke- och Pupill-Kassa; och bör derförutan bifogas behörigt Prestbevis om mannens eller fadrens död, upptagande der jemte ej mindre Enkans och barnens ålder och namn, än äfven tiden när Enkan med Delägaren ingått äktenskap, eller, i fall pension sökts för en afliden Delägares barn, deras föräldrars namn och tiden när desse med hvarandra blifvit gifte. Skulle något eller någon af barnen vara vansinnige, blinda, döfstumma eller sådane krymplingar, att de icke kunna sig försörja, skall, när pension för det eller dem sökes, utom Prestbetyg, bifogas betyg af 2:ne Ordinarie Läkare, hvilka bestämt intyga ett sådant barns hälsotillstånd, samt att det befinner sig i förenämnde olyckliga belägenhet.
5) Pensionen utdelas hos Directionen två gånger om året i Juni och December månader; och får en Pensions-berättigad ej beräkna pension förrän Sex månader efter mannens eller fadrens död. Stockholm den 14 December 1835.
Enligt till Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet ingången rapport, är Postjakten S:t Johannes af is hindrad att tills vidare fortsätta dess vanliga fart emellan Ystad och Greifsvald, och kommer, i följd häraf, brefvexlingen under tiden på kontinenten att endast gå öfver Danska Staterna; hvilket så väl till korrespondenters och resandes, som samtlige Postförvaltares underrättelse härmed tillkännagifves. tockholm den 23 Dec. 1835.
- E. Lagerheim.
- A. W. Grundelstierna.
Till följd af Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, blifver vid nästinstundande års början ett Postkontor, under namn af nya Kopparberget, inrättadt i Örebro Län nära intill nya Kopparbergs Kyrka, och vid samma tid en ny postgång tvenne gånger i veckan fram och åter, öppnad emellan nämde Postkontor och Arboga; hvilket Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet till vederbörande korrespondenters underrättelse härmed velat kungöra. Stockholm den 17 Dec. 1835.
- E. Lagerheim.
- A. W. Grundelstierna.
En Fri-Elevsplats vid Degebergs LandtbruksInstitut är ledig, hvartill sökande äga att anmäla sig inom slutet af nästinstundande Januari månad, under address: Herr Landshöfdingen Gyllenhaal, Mariæstad, jemte inlemnande af vederbörligt betyg öfver ålder, lefnadsyrke och ägande kunskaper, bland hvilka fordras ovilkorligen, att med färdighet kunna räkna regula di tri och bråk, att hafva läst några böcker Euclides, eller annat mathematiskt arbete, och att kunna skrifva modersmålet ledigt och korrekt. Den lägsta åldern för emottagning är 18 à 20 år, allt efter den sökandes utbildning. Prospect öfver LandtbruksInstitutet, som närmare uppgifver vilkoren, finnes att tillgå i Lundeqvists Bokhandel i Stockholm, hos Lindh i Örebro, Glerup i Götheborg och Lund samt Lundeqvist i Lidköping. Några platser för betalande Elever blifva lediga till början af nästkommande Augusti.
Notifikationer.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Jemlikt denne dag fattadt beslut, kallar Nedre Torneå och Carl Gustafs Tings-Rätt afl. Rektor Scholæ, Magister Iwan Johan Wallins så kände som okände Fordringsägare att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting som näst efter natt och år i Häradet först infaller, inom Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, sina fordringar hos Tings-Rätten, skrifteligen eller munteligen anmäla, vid den påföljd att eljest hafva förlorat sin rätt såsom i Konkurs-Lagen stadgas. Mattila Tingsställe den 1 Maj 1835.
- På Härads-Rättens vägnar,
- A. M. Stenberg.
= Södertelje Rådhus-Rätt har, genom utfärdad offentlig Stämning, kallat Sejlaren J. E. Ekströms och hans Hustru M. C. Ekströms samtlige Borgenärer, att sist före kl. 12 å Måndagen den 1 Febr. innevarande år, sine fordringar inför Rådhus-Rätten anmäla och bevaka, på sätt och vid den påföljd Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket härigenom tredje gången kungöres.
= Genom denne dag utfärdad offentlig Stämning har Kåkings Härads-Rätt kallat Lars Johanssons och hans Hustru Maria Larsdotters i Skulltorp samtlige Borgenärer, att före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter 6 månader från denna dag i Häradet infaller, inför Härads-Rätten sig infinna och deras fordringar, på sätt Lag föreskrifver, bevaka, vid förlust af vidare talan; hvilket härmed tredje gången kungöres. Sköfde den 5 Aug. 1835.
= Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätts Dom, dels emellan numera aflidne Hr Hof-Marskalken och Riddaren Baron Johan Jakob De Geer och hans Borgenärer, dels emellan bemälte Hr Barons och Hof-Marskalks Sterbhusdelsägare, å ena och Boets Borgenärer å andra sidan, utgifves den 1 nästkom. Februari.
= Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätts Dom, emellan Hr Kansli-Rådet Gustaf von Schantz å ena, och hans samtlige Borgenärer å andra sidan, utgifves Måndagen den 1 Febr. nästkom. år. Stockholm den 23 Dec. 1835.
= Genom denne dag utfärdad offentlig Stämning har Valle Härads-Rätt kalladt Jonas Janssons och hans Hustru Kajsa Carlsdotters samtlige Borgenärer, att före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst efter 6 månader från denna dag i Häradet infaller, inför Häradsrätten, sig infinna och deras fordringar, på sätt Lag föreskrifver, bevaka, vid förlust af vidare talan; hvilket härmed tredje gången kungöres. Tingsstället Skärf den 8 Aug. 1835.
= Till Laga Vinter-Tinget med Villands Härad i Fjelkinge samt andra Rättegångsdagen den 9 Febr. nästkom. år, före kl. 7 på aftonen, kallas förre Gästgifvaren Lars Nilsson i Wånga samtlige Borgenärer, att deras fordringar i hans afträdda Bo, så förete och bevaka som Konkurslagen föreskrifver. Fjelkinge Tingsställe den 5 Juui 1835.
- På Domare-Embetets vägnar
- N. Liljenberg.
