Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-12.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 8. Tisdagen den 12 Januari 1836.


Meteor. Obs Den 11 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,53, 1 3/4 gr. kallt, S. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,37, 1 gr. kallt, S. mulet. — Den 12 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,09; 1/2 gr. kallt, S. storm, mulet, snöat under natten.


Officiella Afdelningen.

Kongl. Maj:t har, under den 9 innevarande månad, till Domprost i Skara samt Kyrkoherde i Härlunda, Bjerke och Hendene tillhörande landsförsamlingar, i Nåder utnämt och förordnat Eloqventiæ & Poëseos Lectorn vid Skara Gymnasium, Prosten och Kyrkoherden, Theologie Doctorn, Magister Jonas Kjellander.

= Under samma dag, har Kongl. Maj:t i Nåder utnämt och förordnat Komministern Zacharias Alexander Gyllensteen, att vara Kyrkoherde uti Skredsviks, Herrestads och Högås församlingars Regala Pastorat af Götheborgs Stift.

= Kongl. Maj:t har, under den 19 sistl. December, i Nåder utnämt och förordnat Under-Löjtnanten i Armén, Fredrik Freidenfelt, till Löjtnant derstädes.

= Kongl. Maj:t har, under samma dag, i Nåder förordnat Lands-Kamereraren Fredrik Håkan Gasslander och Handlanden Bengt Andersson, att vara Ledamöter uti Wennersborgs Lazaretts- och Kurhus-Direktion; samt Kongl. Hofpredikanten och Kyrkoherden Carl Gustaf Åhgren, Brukspatronen Johan Gustaf Lindberg, Rådmannen Magnus Ulrik Hallborg och Färgaren Johan Petter Pomp, att vara Ledamöter uti Borås Lazaretts- och Kurhus-Direktion.


Hrr Fullmäktige i Rikets Ständers Bank hafva, under den 7 innevarande Januari, beslutat att låta utfärda konstitutorial för E. O. Kontorsskrifvaren i Kassa-Kommissarie-Kontoret, Carl Gustaf Lyberg, å Kontorsskrifvaretjensten i samma Kontor.


Vid föredragning af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegii underdåniga skrifvelse den 21 nästlidne December, har, på grund af verkställd uträkning öfver medelpriset för Stats-Verkets behållna, disponibla spanmål, i råg och korn, efter förledet års för de särskilta Länen fastställde markegångspris, Kongl. Maj:t, under den 9 dennes, i Nåder bestämt Riksmarkegångspriset, för innevarande år 1836, å Penningelöntagares aflöningsspanmål, till Sex Riksdaler tjugosex skillingar banko för Tunnan.


AF KONGL. MAJ:T I NÅDER AFGJORDA
ENSKILTA MÅL:

Uppå Krigs-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Hufvudsakligen bifallen: Mönsterskrifvaren vid Vestgötha-Dahls Regemente Joh. Krulls om understöd till återuppförande af genom vådeld förstörda åbygguader vid Mönsterskrifvare-bostället Hullsjö Nohlgården. Förklarad förfalla: Mönsterskrifvaren Joh. Krulls, om ersättning för skiftes- och utflyttningskostnader vid Bostället Hullsjö Nohlgården.

Uppå Kammar-Expeditionens föredragning:

Underdåniga ansökningar: Bifallna: Bonden Nils Henriksson Lakakaskis, att med hustru ock barn få öfverflytta till Finland; Fransmannen Crozets, om Svensk Medborgarrätt; Borgmästaren Hambræi, om 1 års tjenstledighet. Villkorligen bifallen: f. d. Korporalen Rasmussons från Danmark, om tillåtelse att här vistas. Afslagen: f. d. Löjtnant Gumelii, om kompetens till Lands-Stats-tjenster, ehuru han icke tagit de derföre föreskrifna Examina.

Uppå Handels- och Finans-Expeditionens föredragning;

Underdåniga ansökningar: a) Bifallna: Af Anders Årsell, om tillstånd att i och utom hufvudstaden med egna arbetare idka murare- och byggmästare-handtverken samt stenhuggning; Premier-Löjtnanterne J. C. Silfversparre och C. Tornqvist samt J. F. Neuendorff, om befrielse från ersättnings-ansvar i följd af gjorda anmärkningar vid deras förvaltning af Furusunds och Gisslinge quarantäns-inrättningar; Handelshuset i Carlshamn Winberg & Meijer, om tillgodonjutande af tullfrihetsförmon för en last Råg, som med Danska Galeasen Flora inkommit från Sonderburg utan Consulslegalisation af skepps- och tulldokumenterne; Skepparen å nyssnämnde fartyg Nils Paulsen, om enahanda förmon i afseende på beräkningen af afgifterne för sjelfva fartyget, b) Villkorligen bifallen: Af Konductören Nils Gustafsson, om rättighet att, utan hinder af Skråförfattningarne, tillära och försvara arbetare uti Murare- och Timmermansyrkena, c) I viss mon bifallne: Af Handlanden i Götheborg B. J. Kentel, om tullfri införsel af en maschin för beredning af Kardläder, samt om rättighet att under 5 år tullfritt eller emot nedsatt tull låta inkomma 6000 skålp. Ståltråd till kardor. (Den senare frågan är uppskjuten i anseende till upplysningars inhemtande.) d) Afslagne: Af Fabriks-Bolaget H. Schücks Enka & Comp., om rättighet att mot nedsatt tull införa ett visst qvantum svart Felb-silke. (I anledning af Sökandernes uppgift att äkta svart Felb-silke icke kan af inhemska Silkesfärgare beredas, har Kommerse-Collegium erhållit Nådig befallning, att, efter anställd närmare undersökning härom, inkomma med underdånigt utlåtande, huruvida skäl må vara för handen att i allmänhet nedsätta den för dylikt Silke bestämda införselstull.)


Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTELSER.

Stockholm.

Fortsättning och slut från N:o 7, af Kommerse-Kollegii afgifna Berättelse rörande Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart under år 1834:

Exporten af jern till Nord-Amerikanska Förenta Staterna, som år 1833 uppgick till 154,830 sk℔, hvaraf 66,001 med Svenska fartyg, steg sistlidne år till 147,137 sk℔, hvaraf 48,963 under egen flagga. Denna minskning synes hafva ägt sin grund ej blott i det stillestånd, som Cholerans utbrott midt under skeppningstiden i Sverige åstadkom, utan äfven i den penningebrist och förlägenhet, med deraf härflytande falissementer, som i Förenta Staterna föranleddes af uttagandet från Unionens gemensamma Bank af der allt dittills deponerade allmänna medel, hvarigenom samma Banks verksamhet till stor del upphörde. För att ådagalägga vigten af en sådan händelse, torde det tillåtas Kollegium i underdånighet anföra, att denna Förenta Staternes gemensamma Bank, som år 1817 instiktades, i en tidpunkt, då rörelse-kapitalet i detta land nästan uteslutande bestod i sedlar, utgifne af enskilta banker utan förmåga att dem alltid inlösa, och följaktligen högst fluktuerande till sitt värde, genom sin mellankomst med specie-mynt till inlösen af dess sedlar förmådde de öfriga till enahanda inlösen och således återställde ordning i penningeverket, samt sedermera genom dess öfvervägande styrka kontrollerade de enskilta Bankernas rörelse, hvarunder krediten skapade de bytesmedel, som näringarne kräfde, samt industri och odling med en förvånande kraft uppblomstrade. Denna Banks hastiga indragning af sina diskonteringar kunde derföre ej annat än verka en stockning, så att i New-York, hvarest 20 enskilta Banker funnos med en årlig diskontering af 166 mill. Dollars; samt i Filadelfia, der diskonteringen uppgick till 160 mill., kunde goda valörer ej diskonteras för mindre än 15 à 24 procents årlig ränta. Bankernas antal i samtliga Unionen var vid samma tid 450, med ett sammanräknadt kapital af 145 mill. Dollars och 70 millioners utelöpande sedelstock, men med endast 15 millioners Speciefond, hvaraf största delen tillhörde Förenta Staternas Bank. I staten New-York voterades af Lagstiftande Korpsen ett undsättningslån till dervarande Banker af 6 mill. Den rådande penningebristen ökades ännu ytterligare genom upphörandet, enligt nya tullstadgan, af den förut medgifna kredit å tullmedel, som följaktligen måste kontant anskaffas. — Svenska jernet gälde under sådana omständigheter i början af året 85 Dollars per ton, men nedgick efter hand till 83, 82 1/2, ända till 80 Dollars. — Värdet af 1833 års export till Förenta Staterna

beräknades till 3,351,900 R:dr;
1834 års uppgick till 2,459,117 R:dr,
således minskad med 892,783
importen derifrån utgjorde år 1833 ett värde af 1,146,441 ;
år 1834 801,471
således äfven 344,970 R:dr mindre.
Öfverskottet utgjorde år 1833 2,205,459
" 1834 1,657,646 R:dr.

Innevarande års fortfarande liflighet i handeln med dessa stater ger anledning att hoppas förmånligare resultater, så framt ej något af de tvedrägtsfrön, som i denna Unions sammansättning förefinnas, och hvaribland de stridiga åsigterna af Neger-slafveriet för närvarande göra sig särdeles gällande, komma att utveckla deras inbyggares verksamhet, nu endast riktad åt förmögenhets samlande, i en för industrien fiendtlig riktning.

Svenska handeln och sjöfarten å Brasilien visar för sistl. år en ökad liflighet, så i export som import, hvaraf likväl den förra alltid i ringa mån betäcker den senare. 41 Svenska fartyg hade ditkommit lastade, nemligen 18 från hemorten och 23 på fragt; 30 återgingo med produkter till Sverige och 8 med fragtgods till fremmande Europeiska hamnar. Då dessa långväga resor framförallt bilda skickliga skeppare och kräfva dugligt sjöfolk, samt följaktligen en täflan med mindre sjövanda nationer ej så lätt på dessa farvatten uppkommer, torde såsom särdeles vigtigt för vår handelsflottas vidmakthållande kunna anses, att dylika expeditioner fortsättas och ökas. Önskligt vore för öfrigt, att Brasiliens inre politiska ställning kunde gifva åt framtiden en lika hugnande utsigt, som naturen åt dess bördiga jord: Men oreda i myntväsendet, uppror och olydnad, samt ursprunglig skiljaktighet mellan de flerfaldiga klasserna af dess inbyggare, utgöra bekymrande anledningar att befara en rubbning i detta lands närvarande rikedom och vigtiga förbindelser med den handlande verlden.

Bland Södra Amerikas öfriga stater har Plata-provinsernas Republik ansets företrädesvis kunna för Sveriges handel och sjöfart blifva af intresse, hvadan ock Kongl. Maj:t täckts utnämna en Svensk och Norrsk General-Konsul i Buenos-Ayres, hvilkeu i Jan. månad detta år sig dit begifvit. Kollegium, som redan af honom fått emottaga och meddelat de förnämsta Stapelstädernas Handels-societeter mångfaldiga underrättelser till ledning för handelsföretag åt detta håll, samt äfven erfarit, att expeditioner med Svenska fartyg dit ankommit, hoppas i nästa underdåniga handelsberättelse få redogöra för framgången af dessa försök; de senast från denna Republik ingångna tidningar lofva emellertid en kraft och stadga i dess Regering och öfriga inre förhållanden, som hittills allt för ofta saknats.

Med Westindien hafva handelsförbindelserna sistlidne år inskränkt sig till 3:ne expeditioner på Havana, hvilka derifrån medfört Socker för 243,900 R:dr: Sedan Kongl. Maj:t nu mera täckts utnämna en Konsul å Ön Cuba, förmodar Kollegium sig framdeles komma i tillfälle att i underdådighet anmäla hvad till förmån för denna handel skulle kunna tillgöras. Å S:t Barthelemy och kringliggande öar har ett tilltagande lägervall förbjudit all handels-spekulation från Sverige; farhågan för följderna af Negrernas i Engelska Kolonierna erhållne frihet, synes der förlama industrien, och hota dessa öar med ett tillstånd, likt det på den fordom herrliga Ön S:t Domingo, hvarest Lagstiftande församlingen detta år tillstyrkt öfvergifvandet af Sockerodlingen, sannolikt för den möda densamma kräfver, hvilken Negern i sin frihet ej mera underkastar sig.

Äfven från Ostindien hemkommo till Götheborg och Gefle 3:ne Svenska fartyg, hvars laddningar äro värderade till 233,153 R:dr; från förstnämnde plals afgingo dit 2:ne med Svenska varor för 12,291 R:dr.

Sammanräknade beloppet af sistlidet år exporteradt stångjern utgjorde, enligt Tull-räkenskaperna, 400,175 Sk℔. 5 ℓ℔, af Stål 10,035 Sk℔. 15 ℓ℔, samt af Spanmål 177,589 1/2 tunnor omalen och 170,469 1/2 ℓ℔ malen, hvaremot importerades 1,447 3/4 tunnor omalen samt 487 ℓ℔ malen spanmål.

Antalet af Stapelstädernas fartyg, hvars årliga förminskning Kollegium i sina föregående underdåniga berättelser haft anledning anmäla, har äfven sistledne år undergått en ytterligare minskning genom förolyckande eller kasserande af 46 fartyg med 2,525 lästers drägtighet, hvaremot till utrikes Sjöfart ej blifvit nybyggde mera än 26 fartyg af 2,178 33/100 läster.

Enligt uppgifter från Stapel- och Sjöstäderna begagnades för utrikes sjöfart

år 1833, 639 fartyg af 41,931 läster med 4,097 Sjömän.
1834, 633 41,809 „ „ 4,001 „ „

Från Kollegium utfärdades för dessa fartyg:

år 1833, 712 fribref och 285 Turkiska Pass,
1834, 626 „ „ 272 „ „

Rörande den utrikes sjöfarten till och ifrån Sveriges hamnar inhämtas, af de till General-Tull-Styrelsen derom ingångna uppgifter, att sistl. år ifrån utrikes orter till Sverige ankommit 2,647 Svenska fartyg, om tillsammans 72,997 lästers drägtighet, och 1,773 främmande, om 82,644 läster; Att från Svensk hamn till utrikes orter afgått 2,677 Svenska fartyg, om 72,539 läster, och 1707 främmande, om 85,951 läster; äfvensom att under främmande flaggor hitkommit 1,773 handelsfartyg och båtar af 82,644 lästers sammanräknad drägtighet hvaraf:

667 st. Norrska, 582 st. Finska, 9 st. Ryska, 32 st. Preussiska, 259 st. Danska, 2 st. Lybeckska, 26 Hamburgska, Bremiska och Hanoverska, 138 st. Stor-Brittanniska, 12 st. Nederländska, 3 st. Franska 1 Neapolitanskt, 36 st. Nord-Amerikanska.

Jemföres nu med ofvan anförda förhållanden de för nästföregående är uppgifna, så befinnes antalet af inkomna fartyg hafva varit

år 1833 2,186 Sv. och drägtigheten 72,798 läster
samt 1,432 Främmande 73,704
tillsammans 3,618 146,402
år 1834 2,647 Sv. och drägtigheten 72,297 läster
1,773 Främmande 82,644
tillsammans 4,420 155,641

eller att drägtigheten af de inkomna större Svenska fartygen varit de begge åren ungefär lika, ehuru antalet ökadt genom flere smärre fartyg eller båtar, som ej undergå mätning, och hvilkas drägtighet således ej i lästberäkningen ingår; men att den främmande seglationen på Sverige betydligen ökats.

Likaledes befinnas de utgående fartygen hafva varit

år 1833 2,234 Svenska, samt drägtigheten af bland dem
uppmätta
75,035 läster
1,447 Främmande 75,182
tills. 3,681 150,217
men deremot sistl. år: 2,677 Svenska 72,539 läster
1,707 Främmande 85,959
tillsammans 4,374 158,598

hvarvid utländska skeppsfarten visar sig ännu mera