öfvervägande, hufvudsakligen beroende af det betydliga antal Norrska fartyg, som i handeln på Sverige deltogo, uppgående sistlidne år till 688 st. af 36,922 lästers drägtighet.
Svenska fartygs fraktresor mellan utrikes hamnar befinnas hafva utgjort ett antal af 712. — Detta antal var näst förutgående år 888.
Hernösand d. 2.Jan. Från H. M. Konungens Bureau blefvo till General-Befälhafvaren i Norrland sistlidne månad insända femtiofem R:dr B:ko, för att såsom Julgåfvor utdelas till 2:ne uppgifna Officers-enkor och 2:ne afskedade militärer i Jemtland, hvilka alla äfven under H. M. Konungens resa genom provinsen rönte vedermälen af Dess Konungsliga frikostighet.
- (Norrl. Tidn.)
Upsala den 8 Jan. Sistl. Tisdag anlände hit till staden Storthingsmannen för Östra Finmarken, Prosten Holst, Pastor i den nyligen anlagda köpingen Wadsöe vid Warangerfjorden. Han hade tagit vägen genom Lappmarken och Haparanda, och redan tillryggalagt öfver 200 mil. Efter att hafva besett härvarande märkvärdigheter, fortsatte han öfver Stockholm resan till sin bestämmelseort Christiania, för att der inträffa till Storthingets början. (Ups. Korr.)
Norrköping. Vårt goda slädföre, som i anseende till det för några dagar sedan inträffade tövädret, varit nära att försvinna, tyckes nu, sedan vintren återtagit något af sitt allvarsamma lynne, vilja qvarblifva; och förmoda vi, att Paulsmässomarknaden, af denna anledning, skall blifva talrikt besökt.
- (Norrk. Tidn.)
Calmar den 5 Jan. Enligt i dag inlupen underrättelse, har Skonerten Jehu, förd af Skepp. L. M. Lindström, under resan från Malmö till hemorten Stockholm, strandat den 26 Dec. vid Mörbylånga på Öland; lasten består af Spanmål och Bränvin; en del deraf är redan oskadad bergad, och man har hopp om att kunna berga så väl fartyget som den återstående delen af lasten. (Calm. Bl.)
Borås den 8 Jan. Bönderna Anders och Lars Gabrielson i Viken af Sandhullts Socken lyckades, i slutet af förra året, att på en enda dag skjuta trenne Vargloar. (Borås Tidn.)
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Frankrike.
Paris den 25 Dec. Man vet, att Franska Bank-Direktionen utsett en kommission, för att afgifva utlåtande öfver en ifrågasatt nedsättning i Diskont-räntan. Denna fråga innefattade dels ett bestämmande af räntefoten för handels-dokumenter, dels af intresset för lån på deponerade publika papper. — Okändt är hvad i detta afseende blifvit beslutadt, eller huruvida något, rörande den första frågan, blifvit bestämdt. Hvad den andra beträffar, anföra vi blott hvad som blifvit sagt på börsen, nemligen: att kommissionen i förrgår haft ett sammanträde med syndikatet för vexel-mäklarne, hvarvid man kom öfverens, att räntan å lånen skulle fortfarande vara 4 proc, men, för att underlätta operationerna, skulle lånen meddelas mot Coupons af 1500 Fr. ränta, genom en deposition af 10,000 Fr. för hvarje 1500 Fr. ränta; låntagarna behöfva icke mera vara försedda med sjelfva dokumentet för att erhålla lån; det är tillräckligt att vexel-mäklare-syndikatet intygar att räntan verkligen blifvit inköpt. Hvar och en som något litet befattat sig med börs-affärer, inser den lättnad som af detta operations-sätt med allmänna papper uppkommer, i synnerhet vid spekulationer på fondernas stigande. En af syndikatets medlemmar, Hr Aubernon, — öfvertvgad att, om förhöjningen genast skulle sättas i verket medelst 40 eller 50 mill. Fr., dem Banken för detta ändamål kunde använda, så skulle följden blifva, att en fond-stegring uppkomme, som gjorde liqviden ganska svår, — begärde att härmed måtte uppskjutas intill Januari månads liqvid, hvilket beviljades.
Räntorna ha icke dessmindre tagit favör, och detta förhållande, som icke annat kan än bibehålla sig, om inga politiska brytningar inträffa, synes böra underlätta ränte-omsättnings-operationen, hvarifrån Herr Humann alldeles icke vill afstå. Hr Thiers säges redan dela hans åsigt. (Journ. du Comm.)
Ryssland.
S:t Petersburg den 12 (24) December. Ett beslut af Rikskonseljen, sanklioneradt af H. M. Kejsaren och allmängjordt genom en Ukas af den dirigerande Senaten, bestämmer kursen på Ryska Guld- och Silfver-Rubler för år 1836 till samma valör, som för innevarande år, nemligen: Rubeln i Guld skall i uppbörd af Kronan emottagas till 3 Rubel 63 kopek, och Silfver-Rubeln till 3 Rubel 60 kopek.
Ett annat beslut af samma Konselj, sanktioneradt af H. M. Kejsaren och allmängjordt af den dirigerande Senaten den 1 Dec., bestämmer, att i tull-uppbörd för både ut- och ingående varor, så väl från de Europeiska som Asiatiska gränsorna, Silfver-Rubeln skall efter kurs emottagas till 3 Rubel 60 kopek i Bankoassignationer.
Kejsarerikets södra provinser hafva att tacka Öfversten i Armén, Hr Bakhtine, för stiftandet af en ny militärskola i Orel. Kejsaren har, i anledning deraf, utfärdat en Ukas till Senalen af den 6 Dec., med underrättelse, att bemälte Öfverste härtill anslagit ett kapital af 1,500,000 Rubler och att, efter hans död, hans egendomar, som äro belägna i Guvernementerna Orel och Koursk, skola tillfalla nämde skola; som ett bevis af Sin nåd, har Hans Maj:t utnämt Öfversten till General-Major och Riddare af S:t Wladimirs-Ordens 2:dra klass, samt befallt att den Kadettkorps, som i följd häraf bildas i Orel, skall bära hans namn. Kejsaren har samma dag aflåtit ett ganska smickrande reskript till Hr Bakhtine, deri han underrättas så väl om innehållet af bemälte Ukas, som om de ynnestbevisningar H. M. behagat visa honom. (Journ. de S:t Petersbourg.)
Gazette du Commerce innehåller en tablå, hvari S:t Petersburgs export af linfrö under det förflutna året upptages till ett belopp af 230,209 tschetverts (ett Ryskt mått af 14 1/2 Sv. kappar). Denna export har förut icke uppgått till mera än 143,701 samma mått.
Samma tidning berättar äfven, att vintern i Izmaël gjort, snarare än man väntat, slut på sjöfarten i nämde hamn. Under detta år har importen uppgått till 668,112 och exporten till 651,903 Rubel. Den skillnad, som uppstått emellan ex- och importen, härleder sig derifrån, att prisen på spanmål utrikes varit lägre än i Izmaël.
De i dag på morgonen anlända utländska poster medförde tidningar från Hamburg till d. 5 Jan., från Paris, till den 30 Dec., och från London till den 29 i samma månad. Af hufvudsakligt intresse äro i synnerhet följande underrättelser:
Frankrike.
Paris d. 30 Dec. Konungen öppnade i går personligen, och med vanliga högtidligheter, Kamrarnas sammanträde, samt höll, från thronen, följande tal:
"Hrr Pärer och Hrr Deputerade! Då jag åter ser Eder församlade omkring mig, är jag glad att, jemte Eder, kunna lyckönska mig öfver vårt lands ställning. Dess välstånd ökar sig med hvarje dag; dess inre lugn synes hädanefter orubbligt, och stadgar dess makt utom våra gränsor. De åtgärder J under Eder senaste session vidtagit, hafva uppnått det syftemål vi gemensamt eftersträfvade; de hafva befästat den allmänna ordningen och våra institutioner."
"Jag har varit djupt rörd af de tänkesätt Frankrike tillkännagifvit för mig och min familj, då, i en smärtsamt minnesvärd stund, Försynen behagade bevara mina dagar, som för alltid äro ägnade åt mitt fäderneslands tjenst."
"En expedition, som företagits till betryggande af våra Afrikanska besittningar, har blifvit ledd och utförd enligt hvad Frankrikes ära kräfde. Jag har med rörelse sett den äldsle ättlingen af min familj dela våra tappra Soldaters mödor och faror." (Ett lifligt deltagande förmärktes härvid bland församlingens ledamöter och åskådarne.)
"Jag har allt skäl att lyckönska mig till förhållandet af våra förbindelser med de Europeiska makterne. Vår nära förening med Stor-Britanien vinner med hvarje dag en ökad stadga, och allt inger mig den öfvertygelse, att den fred vi åtnjute icke skall störas."
"Min Regering har fortfarit att, på Spanska gränsen, vidtaga de ändamålsenligaste åtgärder för ett noggrannt uppfyllande af villkoren uti traktaten af d. 28 April 1834. Jag gör upprigtiga önskningar för beredandet af halföns inre fredstillstånd, och för befästandet af Drottning Isabella II:s thron."
"Jag beklagar att traktaten af d. 4 Jult 1831, med de Förenade Amerikanska Staterne, ännu icke kunnat bringas till fullständig verkställighet. Konungen af Stora Britanien har erbjudit mig, äfvensom de Förenade Staterne, sin vänskapliga bemedling." (Liflig och fortsatt rörelse.) "Jag har antagit den, och J skolen dela min önskan att denna tvist må slutas på ett lika hedrande sätt för de begge stora nationerna." (Enhälliga bifalls-uttryck.)
"Finansernas ställning är tillfredsställande; de allmänna inkomsterna öka sig, endast genom inverkan af det allmänna välståndet. Finans-lagarne skola, inom få dagar, föreläggas Depulerade Kammaren."
"De lagar som redan blifvit Eder meddelade eller tillkännagifna, skola likaledes underkastas Edert ompröfvande, äfvensom de, hvilka en föregående lagstiftning hänskjutit till den närvarande sessionens öfverläggningar."
"Jag hoppas, M. Hrr, att stunden är inne för Frankrike, att skörda frukterna af sin klokhet och sitt mod. Upplysle genom det förflutna, låtom oss begagna oss af en så dyrt förvärfvad erfarenhet; bemödom oss att lugna sinnena, att fullkomna våra lagar, att, genom väl uttänkta åtgärder, skydda en nations intressen, hvilken, efter så många stormar, lemnar den civiliserade verlden det helsosamma exemplet af en ädel moderation, enda vilkoret för varaktiga framgångar. Omsorgen för dess lugn, dess frihet, dess storhet, är min första pligt; dess sällhet skall blifva min högsta belöning."
Efter talets slut, uppmanade Sigillbevararen de sedan förra sessionen utnämde Pärer, äfvensom Inrikes Ministern de sedan dess utsedda Deputerade, att i sådan egenskap aflägga ed, hvarefter församlingen afskiljdes, under utrop af: "Lefve Konungen!"
H. M. återsände till Tuilerierna. Betydande militäriska anstalter anmärktes vara vidtagna på de ställen der Konungen passerade, så väl vid dess resa till, som från Palais Bourbon. Redan tidigt på morgonen hade ryckten utbredt sig, dels att polisen uti ett hus vid hörnet af la rue de Bourgogne, i närheten af sistnämde Palais, upptäckt ett vapenförråd, dels att några personer blifvit arresterade, som funnits spridda på kajerna i den förmodade afsigt att våga ett försök mot Konungens lif.
Konungen afreste från Tuilerierna omkring kl. 1, och var åtföljd af Hertigen af Nemours och Prinsen af Joinville. Vagnen var eskorterad af ett detachement National-garde till häst. Vid salstrappan emottogs Hans Maj:t af den stora Deputationen. Alla tribuner voro fulla. Hela diplomatiska korpsen, och deribland den Grekiska Ministern Koletti uti dess nationaldrägt, var närvarande. H. M. Drottningen hindrades af opasslighet att infinna sig, men Konungens syster, Madame Adelaide, åtföljd af de båda Prinsessorna och Konungens tvenne yngre söner, bivistade ceremonien.
Deputerade-kammarens stora Deputation anfördes vid detta tillfälle af Hr Bedoch, i Hr Gras-Previlles ställe, hvilken, såsom den äldsle, bordt anföra den. Båda Kamrarna hafva i dag sammanlrädt och sysselsatt sig med arbeten af mindre betydenhet, undantagandes att de Deputerade skredo till val af President, hvartill, såsom man förmodade, Hr Dupin åter blef utsedd med 164 röster; utom honom erhöllo Hrr Lafitte och Sauzet de flesta rösterna, den förre 39, och den senare 34.
Le Moniteur tillkännagifver under den 28 dennes, "att Engelska Ambassadören, Lord Granville, genom en note af den 25 dennes, uppå sitt hofs derom erhållna befallning, tillbudit vårt hof Hans Stor-Britanniska Maj:ts bemedling i afseende å det emellan Frankrike och de Förenta Nord-Amerikanska uppkomna missförstånd. Vår Minister för utrikes ärenderna har, uti sitt svar af den 27 dennes, underrättat Engelska Ambassadören, att Franske Regeringen emottager detta tillbud."
General-Löjtnanten Grefve Harispé har, i anseende till de tjenster han gjort staten, genom en Kongl. Förordning blifvit upphöjdill Pär. (Hamb. Korr.)
Pärsdomstolen har, den 28 dennes, afgifvit sitt utslag öfver andra afdelningen af de i April-processen anklagade. Caussidière är dömd till 20, och Reverchon till 10 års fängelse. Tvenne andra anklagade dömdes till 5 års, två till 3, och två till 1 års fängelsestraff. Nicot frikändes.
Med intagandet af Mascara synes expeditionen i Afrika ännu icke vara slutad. Marskalk Clauzel ämnade den 17 dennes med sina troppar åter uppbryta från Mostaganem till Oran, samt derefter företaga en ny expedition till Tlemcen. (B. H.)
London den 30 December. (Öfver Holland.) Sistförflutne natt har det bådskap, hvarmed Presidenten Jackson, den 7 dennes, öppnat den Nordamerikanska kongressens sessioner, hit ankommit, och står nu i sin helhet att läsa uti Morgontidningarne för i dag. Hvad som hvar och en med största nyfikenhet deri emotsett, nemligen redogörelsen för förhållanderna med Frankrike, består uti en vidlyftig öfversigt af de med Frankrike bedrifne underhandlingar, angående skadeståndet af de tjugofem millionerna. I lugna, men skarpa uttryck besvärar sig Presidenten öfver Franska Regeringens dröjsmål att för lagstiftande Kamrarne till bifall framlägga den i anledning häraf afslutade traktaten, och utbreder sig isynnerhet öfver obilligheten af den Paragraf utaf den i detta hänseende antagna lagen, i enlighet med hvilken betalningen af de 25 millionerna först då skulle äga rum, när från de Förenta Staternas sida upprättelse har blifvit lemnad för det förolämpande språk, som han, Presidenten, i sitt det förra året vid sessionernas öppnande hållna tal, skulle hafva tillåtit sig mot Frankrike. (B. H.)
Spanien.
Madrid den 22 Dember. I går afgaf Ministèren lagförslaget rörande national-krediten. Det utmärker sig genom korthet och fullständighet, ehuru förlaget endast beslår af tre artiklar. Sedan det blifvit uppläst, förnyade Herr Mendizabal bestämt sitt förra förklarande: att han aldrig ämnade taga sin tillflykt till ett utrikes lån. Denna försäkran har, på härvarande Börs, varit af gynsam verkan, och på en dag skedde omsättningar i den inrikes oförräntade statsskulden, till ett belopp af 55 millioner. I afseende å denna senare, meddelar dagens hoftidning en artikel, enligt hvilken denna skuld, i mån af kapilalsnedsättningen, blir räntebärande, och derföre utfärdade obligationer godkännas i liqvid för uppköpta nationalgods. I förr går förelades, i Proceres-kammaren, lagförslaget rörande Ministrarnes ansvarighet, och, hos Prokuradorerna, förslaget till Tryckfrihetslag, bestående af 71 artiklar. Förslaget har, i sina väsendtligaste bestämmanden, nära likhet med den efter Fieschis mordförsök i Frankrike antagna tryckfrihets lagen. För några dagar sedan sammanträdde flere af de mest ansedde Proceres och Prokuradorer af alla partier, såsom Martinez de la Rosa, Arguelles, Galiano, Isturiz, Ofalia, Gareli, Gil de la Cuadra, Hertigen af Rivas, m. fl., hos Herr Mendizabal i utrikes departementet. Sammanträdet räckte från kl. 9 på aftonen till kl. 2 på morgonen, och öfverenskommelse träffades att understödja Ministrarne i sina förslager rörande Syd-Amerikanska Staterna.
Hr Mendizabal förestår alltjemt de fyra departementerna, och Hrr Arguelles, Galianos och Ferrers inträde i Kabinettet har hittills icke bekräftat sig. Man besvärar sig visserligen öfver detta sammanslående af befattningar; emellertid åsidosätter Hr Mendizabal intet enda af de flerfaldiga göromålen. Alla tjenstemän ha, sedan 3 månaders tid, blifvit noggrannt aflönade, och den 10 Januari har Regeringen att, till sitt användande, i S:t Ferdinands-banken lyfta 60 millioner Realer i kontanta penningar.
I förrgår ankom en kurir med depescher från General Palarea, daterade Molina uti Arragonien den 15 dennes. Efter 35 dagars fram- och återmarscher, under regn och köld, har han, med 3000 man, två särskilta gånger, slagit de förenade Carlistiska ströfkorpserna, under Cabrera, Quilez med flere, 7000 man starka, dödat 400 man, och frälsat 200 af Carlisterne tagna fångar af Drottningens troppar. — Abeja uppgifver antalet af de i fält varande och såsom garnisoner förlagda tropparna, förstärkningarna inbegripna, till 71,600 man.
De Baskiska provinserna och Navarra hafva blifvit förklarade i blockad-tillstånd (så vidt som de befinna sig i Carlisternas händer), hvilket haft den verkan, att ingen, hvarken från Frankrike eller del öfriga af Spanien, vågar ditresa. Härtill kommer, enligt hvad bref från Madrid af den 19 dennes förmäla, att Spanska och Franska Regeringarne öfverenskommit, att den senare, på den förras bekostnad, bildar en depôt i det inre af Frankrike, deri alla de personer emottagas, hvilka
