Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-14.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 10. Thorsdagen den 14 Januari 1836.


Meteor. Obs. Den 13 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 24,96, 3/4 gr. kalt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,02, 4 gr. kallt, W. klart. — Den 14 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,07, 1 3/4 gr. kallt, SW. mulet.


Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTELSER.

Stockholm.

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen täcktes i går afton bivista aflidna Grefvinnan Sprengtportens begrafning uti Stadens Storkyrka, som för tillfället var rikt och smakfullt eklärerad. Magistraten och Borgerskapets femtio äldste slöto sig till det talrika sorgtåget. Jordfästningen förrättades af Biskop Wallin, som dervid höll ett tal, till större delen på vers. Ledamöter af Harmoniska Sällskapet både förenat sig att, under ceremonien, från Orgelläktaren afsjunga några numror ur en messa för karlröster, af Hasslinger, såsom ett uttryck af det allmänna deltagandet.

= Förlidne gårdags afton, kl. kort efter 8, utbröt vådeld vid Stenhuggeriet å Ladugårdslandet. En material-bod af träd, tillhörig Stenhuggaren Dubois, nedbrann, men öfrige nära intill belägna trädbyggnader räddades, och all fara var, efter mindre än 2:ne timmars förlopp, förbi. H. K. H. Kronprinsen hade, kort efter utbrottet, täckts vid elden infinna Sig.

= Sedan Silfver-utvexlingen från Rikets Ständers Bank den 1 Oktober 1834 började, har, till nästlidne 1835 års slut, minskningen i Bankens silfverfond endast varit den följande:

I tillgången af myntadt och omyntadt silfver, effektif minskning:

1834 Okt. 1 Dec. 31, R:dr Specie 106,584: 19. 10.
1835 Jan. 2 Mars 31, 67,858: 31.
April 1 Junii 30, 73,996: 16. 1.
Julii 1 Sept. 30, 3.423: 4. 5.
Okt. 1 Dec. 31, 26,344: 40. 8.
Summa minskning R:dr Specie 278,207: 16.

Hvad åter beträffar endast det myntade silfret, har minskningen i Bankens General-kassa varit:

1834 Okt. 1 Dec. 31, R:dr Specie 114,000:
1835 Jan. 2 Mars 31, 90,450:
April 1 Junii 30, 69,400:
Julii 1 Sept. 30, 20,400:
Okt. 1 Dec. 31, 26,350:
Summa minskning R:dr Specie 320,600:

Umeå den 6 Jan. (Korr. Art.) Kölden har ifrån Julafton oafbrutet varit, på nedra landet, emellan 33 och 35 grader, och stundom deröfver; men uppe i fjelltrakterna, 12 mil i vester ifrån Umeå stad, har qvicksilfret i fria luften frusit.

Helsotillståndet, som hela vintern varit fullkomligt godt, har under den stränga kölden försämrats, då pleuresier med stygn, saml flussfebrar, i flera trakter inträffat.

Genom Hans Maj:t Konungens Nåd, hafva Umeå stads fattiga, så väl under Jul- som Nyårshelgen, skördat glädje och frukter af Hans Maj:ts stora frikostighet, då af de Nådigst förärade 200 R:dr B:ko, 100 R:dr blifvit under dessa helger dels i kontant, dels ock i matvaror, utdelade.

Spanmålsprisen äro, för Råg 10 R:dr 10 sk. 2 r:st. à 10 R:dr 21 sk. 4 r:st och för Korn 8 R:dr 42 sk. 8 r:s:t à 9 R:dr 5 sk. 4 r:st., allt Banko.

Hernösand den 6 Jan. (Korr. Art.) Söndagen den 3 dennes tilldelade Landshöfdingen, eller slutad Gudstjenst i Ullångers kyrka, Torparen Hans Svanström en af de medaljer, att bäras på bröstet, Kongl. Mai:t i Nåder anslagit för dem, som använda oxar i åkerbruket.

Kölden bar en längre tid varit ovanligt stark, så att den uppgått en dag till 33 grader.

Norrbotten den 31 Dec. Vår Nordiska vinter, som någon tid saknats, har nu börjat återkomma. Under helgen ha vi åtskilliga gånger haft nära 40 grader kallt. Lycka, att vara skogar gifva ett så rikligt förvaringsmedel mot den skarpa kölden. Man spår oss en vann sommar efter den kalla vintern; och erfarne män se det gerna, att kylan här i Norden om vintern tar ut sin rätt. (Upsala Korr.)

Söderhamn. Vår förträffliga vinter gynnar på allt sätt Allmogens arbetsplaner och lättar kommunikationerna med staden. Tillförseln af timmer är högst betydlig. 100-tals stockar införas dagligen och betalas med 3 sk. rgds per aln. (Gefleb. Tidn.)

Götheborg den 4 Jan. (Korr. Art.) En bedröflig händelse har försänkt Brännö Lotsplats i sorg, och förvandlat de fattiga lotsfamiljernas julehögtid till en sorgefest. Utvakten från samma lotsplats, som var på kryssning emellan Skogen och Winga, anträffade sistl. annandag jul Svenska briggen Venus, förd af Kapiten Folker, hvilken sökte hamn. I anseende till stormvädret, samt den höga och brytande sjögången, kunde ingen af de i lotsbåten varande lotsar komma om bord, än mindre med lotsbåten lägga intill fartyget, hvarföre de ock medelst båtens seglande förut, skulle inlotsa detsamma till Wargö hamn. Ungefär 1 1/2 mil ifrån Winga kom en svår brottsjö, som i förening med en häftig vindstöt kantrade lotsbåten. Ehuru briggen genast manövrerades för att hjelpa de olyckliga, blef det dock fruktlöst; kronolotsbåten med hela sin personal bestående af 3:ne raska och skickliga lotsar sjönk och gick förlorad. Dessa senare efterlemnade tvenne enkor, hvaraf den ena med 6 oförsörjda barn. Fartyget blef likväl sedermera af uppassande lotsar vid Winga inbringat till hamn.

Då sällan något år förbigår, då icke olyckshändelser af enahanda beskaffenhet inträffa på Svenska kusten, skulle man föranledas tro, att Svenska lotspersonalen icke är så försumlig, som man velat anföra; icke heller afskyr den faran, men väl synes den stundom gå längre, än till den gräns en billig fordran förutsätter, för att, med äfventyr af helsa och lif, förtjena en, jemförelsevis till andra nationers lotsar, knapp utkomst. Man har, ofta nog med skäl, hört klagomål anföras öfver försumlighet af Svenska lotsarne, men, man är ej heller alltid nog rättvis att taga deras belägenhet i betraktande: till större delen äro de fattiga fiskare och skärboar, som, på många ställen, i lotsförtjensten mera måste se ett tillfälligt understöd, än ett hufvudyrke, hvaråt de kunna rikta hela sin uppmärksamhet och arbetsförmåga, och man begär likvist, att de skola till yttersta säkerhet föra skeppet genom farorna, om än sjöfarten på sina ställen är så ringa, att endast en eller annan lotsning under året faller på lotsens lott, men hvarifrån han dock skall hämta all öfning i yrket; man går så långt i anspråk och okunnighet, att man fordrar en absolut säkerhet för all skada sedan Lots kommit ombord. Hvar och en Sjöman, som det minsta känner förhållandet utom Sverige, skall dock medgifva, att en mängd, om ej större delen af sjöskador ske med Lots ombord. Det är visst beklagligt och olyckligt när skada inträffar; men inträffar den ej, ehuru den varit för handen, hvaruti består då väl Lotsens uppmuntran, som förmått afböja den? Kanske uti en eller annan 12 sk. från Skepparens egen pung. Och huru långt tror man att anspråken på Lotsens ofelbarhet billigtvis skola kunna sträckas? — Man måste åtminstone medgifva, att under sådana förhållanden är icke Lotsens lott afvundsvärd, och för ingen del bättre, än de Sjömäns, som uppoffrat ungdoms-åren och krafterna på Svenska Handelsflottan, men som på ålderdomen lemnas till pris åt kölden och eländet. Man betrakte blott de usla och förfallna hybblen och den halfnakna barnskara, som på flera ställen utvisa den mans hemvist, af hvilken man fordrar en så ofelbar tjensteutöfning, och man skall ofta nog med förundran finna, att under den trasiga tröjan slår ett ädelt hjerta, som, i uppoffring för sin tjenst och medmenniskors frälsning, icke eftergifver hvilken annan som helst.

Utdrag af ett bref från Carlskrona af den 7 Jan. — — "Som jag förnummit, att åtskilliga rykten varit gängse i Stockholm rörande den på de yttre grunden förolyckade briggen Atlas, samt omständigheterna vid den dervid meddelade undsättning, har jag, såsom på stället boende, och i tillfälle att inhemta de mest tillförlitliga upplysningar, trott mig böra framställa en kort berättelse om förloppet."

"Briggen Atlas, kryssande emot en svag Nordlig vind, angjorde farvattnet den 10 sistl. December, i solnedgången. Den observerades från Kungsholmen, men ögonblicket, då den stötte på grund (kl. omkring 4 e. m.), kunde, för mörkrets skull, icke urskiljas, hvarföre befälet förmodade, att den, liksom 2:ne dagen förut inkomna fartyg, ankrat inom de yttre grunden. Briggen, som hade lotsbåtar om bord, afsände en sådan till staden, till fartygels kommissionär, Konsuln Palander, med underrättelse om händelsen. Konsuln afreste genast med samma båt till det strandade fartyget, sedan han förut gjort anstalt om utsändandet af en tom Galeas, hvilken ock afseglade. Återkommen till staden, gick han kl. 7 om morgonen till Amiral Nordensköld, och anhöll om iordningställandet af tvenne Barkasser, att, i händelse af behof utsända till Briggen: delta biföll Amiralen, men då han märkte, att vinden förändrat sig till sjövind med tilltagande kultje, beslöt Amiralen, med befälhafvande Amiralens fullkomliga instämmande, att, utan afvaktande af vidare begäran, så fort sig göra lät, utsända båda Barkasserna jemte en 10-åra slup, under befäl af Premier-Löjtnanten P. Améen. De afgingo kl. 9 f. m., men hunno, för tilltagande sjövind, ej fram till Kungsholmen förr än middagstiden, då Premier-Löjtnanten genast gjorde tvenne fruktlösa försök att med Barkasserna taga sig ut till Briggen. Enligt Telegraf-ordres från Carlskrona, sattes båda Barkassernas besättningar på en, då tredje försöket lyckades och han med den ena Barkassen framkom till vraket straxt efter sol-nedgången. Stormen hade ökat sig till den grad, att allt hopp om sjelfva fartygets bergning försvunnit. Briggens egna små-fartyg, jemte Kronans Barkass, sletos från fartyget och drefvos i land. Masterna måste kapas, hvilket anbefalltes af Premier-Löjtnant Améen. Nu kunde man blott afvakta stormens aftagande. Från hvarfvet utsändes tidigt morgonen derpå en lätt roende Gigg, med en lots, till Aspö, jemte anmaning till Aspö-boerna att utsända sina större båtar, för att berga folket. Efter många ansträngningar tog giggen sig ut till briggen; och som stormen småningom aftog, kunde flera små fartyg, dels från Aspö, dels från Kungsholmen, tillkomma, hvarigenom allt manskapet blef bergadt. Den af Konsul Palander utsända galeas kunde icke ligga qvar, utan måste vända, och kom in till östra Hästholmen, med 8 kistor socker och omkring 10,000 ℔ kaffé, allt hvad af den dyrbara laddningen kunnat oskadadt bergas. — Sådant är förloppet, hvaraf torde inses, att flottans befäl gjort allt hvad möjligtvis göras kunnat. Premier-Löjtnant Améen har ådagalagt utmärkt mod, rådighet och drift. — Ett särskilt öde har dels vållat, dels ökat olyckan. Fartyget kom på grund i vändningen, således med ringa fart, i vackert väder, hvilket måhända verkat, att saken i början icke, om bord på fartyget, ansågs så farlig, att de mest kraftiga åtgärder ögonblickligen borde vidtagas. Den båt, som till staden afsändes, erhöll ej föreskrift att lägga till vid fästningen och begära hjelp, som i sådant fall genast kunnat erhållas, då längre tid nu måste åtgå innan undsättning hann komma från Carlskrona. Straxt efter påstötningen började vattnet falla, och föll 4 fot, hvilket gjorde omöjligt att vinda fartyget från grund, utan lossning. FÖljande dagens storm fullkomnade olyckan. — Aspö-bönder, med hvilka jag talat, försäkra, att lotsens stora fel härrörde icke af okunnighet, utan af oaktsamhet, under det han samtalade med andra lotsar i en båt invid fartyget. Hans förbrytelse är dymedelst ingalunda minskad, och rättegången fortgår med verksamhet." — — —


HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

New-York d. 20 Nov. I dag har här utklarerat skeppet Echo, Kap. Åkerson, för Charleston, att lasta risgryn och bomull för Antverpen, och får i frakt 47 sh. 8 d. sterl. per ton för ris samt 1 1/4 till 1 1/2 Cent. per ℔ bomull. — Skeppet Christina Lovisa, Kap. Norman, utklarerar i morgon för Hamburg med diverse.

Liebau d. 4. Dec. Spannmålsprisen äro oförändrade. Utskeppningen till hamnarna norr ut har afstannat förmedelst årstiden, som förbjuder expeditioner ditåt, ehuru vår hamn är öppen ännu och några afsändningar af lin till England och Danmark verkställas. Skeppningar af spanmål till Holland kunna ej löna sig, emedan priset derstädes är till den grad lågt, att varan kan derifrån hitföras och har med fördel realiseras. Sådant är förhållandet med råg. På landsbygden ligga väl ännu betydliga partier af korn, men någon export deraf kan ej förr än i vår påtänkas. Hvete och hafra äro utan efterfrågan.

Sammandrag af de från Svenska Konsulerne i nästl. Dec. månad inkomna rapporter rörande spannmålsprisen, beräknade för Svensk tunna i Svenskt Bankomynt efter den medelkurs af 127 sk. 3 r:st. per R:dr Hamb. B:ko, som noterades d. 31 sistl. Dec.

Hvete. Råg. Korn. Hafra. Ärter.
Riga   8: 37. 6.   8: 3. 1.   6: 24. 10.   4: 22. 9.   9. 43. 5.
Flensburg 7: 11. 3. 6: 19. 6. 5: 27. 9. 3: 4. 6, 7: 32. 6.
Rostock 7: 11. 3. 6: 1. 4: 36. 3: 41, 7. 6: 11. 7.
Greifsvald 6: 29. 3. 5: 26. 10. 4: 6. 7. 3: 3. 5: 33. 11.
Wismar 6: 22. 2. 5: 43. 8. 4: 20. 1. 3: 15. 1. 5: 43. 8.
Köpenhamn 6: 40. 9. 6: 19. 6. 5: 17. 2. 3: 7. 1. 7: 6
Kiel 6: 43. 5. 6: 14. 3. 4: 38. 8, 3: 46. 11. 6: 3. 7.
Kögnigsberg 7: 27. 5: 16. 1. 4: 1. 4. 2: 31. 11. 5: 31. 9.
Lübeck 6: 32. 9. 6: 22. 2. 4: 36. 3: 41. 7. 6: 1.
Danzig 8: 37. 6. 6: 13. 4. 4: 36. 11. 3: 36. 11. 6: 13. 4.

Passagerare.

Helsingborg. Inpasserade: den 31 Dec., Hr Bant, Nålmakare-Gesällen Jörgensen. Den 1 Jan., Hof-Bokbindaren Ekström; den 3: Handels-Fullmägtigen Schmidt, Handels-Fullmägtigen Edelheim, Tobaksspinnaregesällen Egers Grosshandlanden Svitzer, Skepparen Andersson med 3:ne man, Andersson, Pettersson, och Möller; Skepparen Nyman med 2:ne man O. och N. Bengtsson, Skepparen Lejiman med 2:ne man Sjöberg och Andersson, Skepparen Simonsson med 3:ne man Hackmansson, Fruberg, Bondoff, Skepparen Hall med 2:ne man Jönsson och Pettersson, Skepparen Andersson med tvenne man Nilsson och Sjöstedt, Skepparen Krabbe med tvenne man Krabbe och Krieger; den 4: Förvaltaren Sarauw; den 5: Handels-Betjenten Jacobsen, Skräddare-Gesällen Meijer; den 6: Styrmannen Pestersson Grosshandlanden Gram, Styrmannen Bengtsson, Kofferdi-Skepparen Sjöberg med 5 man, Matroserne Holmberg, Petterson, Söderholm, Pettersson och Ågren, Grosshandlanden Groot Handels-Betjenten Weilbye, Hr Boldt. Utpasserade: den 31