Lots-Direktören förmodeligen befinteliga examens-betyg, hvilket jag vågar anhålla, att Höglofl. Kongl. Justitie-Kanslers-Embetet täcktes infordra och mig benäget tilsända, hvarjemte jag då vidare torde få emottaga ytterligare förhållnings-ordres. Carlskrona den 7 Januari 1836.
- Erik Puke.
Vid ofvan intagna berättelse var fogadt ett så lydande:
Utdrag af Loggboken, hållen om bord å Briggen Atlas, till segels i Östersjön, December månad år l835, under resan från Rio de Janeiro till Norrköping:
| Dagar. | Vakt, | Timmar. | Distance. | Styrd Kurs. | Afdrift. | B. Kurs. | Vindar. | Anmärkningar. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Thorsdagen kl. 10 förmiddagen. | N. | 4 | 12 | V.N.V. | 1 | V.S. 1/2 V. | N. | Frisk vind med stark Vinter. Ölandsfyr uti sigte
— sakklyfvarn och Briggsegel — forcerat med segel för att komma under Svenska landet. |
| D | Kunde för is ej hålla sjön längre — måste för att rädda skeppet söka någon hamn. |
Frisk vind, i dagningen sigte af landet Utlängan, satt flogg för Lots för att söka Carlskrona Redd. Kl. 8 fick Lotsen M. Andersson om bord och fortsatte. | ||||||
| 8 | — | Under pejling Nord. | ||||||
|
Under Lotsens Kommando; vände fleragånger; Kl. 1/2 till 3, fick Lotsen Måns Persson från Aspö om bord; vände flere gånger under Lotsens kommando, kl. 1/2 till 4 tog fartyget grund, i detsamma Lotsen ropar: Roret i Lä! men allt för sent. | ||||||||
Fartyget stannade, efter 2:ne starka stötningar af grund, då det ännu var fullkomligt ljust och klart väder. — Hissade genast flagga i schå, samt sköt flera skott, äfven sände Lotsarna från Utlängan i land för att reqvirera all möjlig assistens, till och med Barkass för lossning; under tiden hade Lanterna uppe samt lossade skott på skott: med besättningen och 3:ne Aspö-Lotsar, satte ut båtarne, förde ut kabeln med styrbords ankare akter ut och hyfvade hvad möjligt, men allt förgäfves. Kl. omkring half :o fick assistens af Hr Konsul Palander, som medförde folk samt ett mindre fartyg om 25 läster och företog lossning; fortfor hela natten; sedan försökte åtskillige gånger att hafva fartyget af grund med främmande folket, men misslyckades. Strandningen är skedd 1 Engelsk mil syd om Kungsholms fästning.
Fredagen den 11. Vinden gick Vestllg med ökad blåst orh sjö; då förenämde fartyg intagit af Briggens last 18 kistor Socker, 27 säckar och 7 tunnor Kaffe, hade vattnet så betydligt fallit, att detta vid Briggens sida liggande fartyg begynte hugga; hvarföre det så väl derföre, som till följd af en ökad blåst och sjö, måste lemna Briggen och insegla till Carlskrona, för att der lossa den intagna lasten. Sedermera gjorde allt möjligt försök, att hyfva: men som vind och sjö allt mer och mer tilltog, var det förgäfves; nödgades för blåst och sjö lemna det främmande folket med deras båtar, då fartvget allt mer och mer började hugga och större stycken af kölen visade sig längs; äfven befanns att fartyget var läck, ty på så lång tid kunde ej få läns, som besannades genom undersökning i rummet, och befanns fartyget vara halft med vatten. Kl. 1/2 4 kom en Barkass från Amiralitetet, som kommenderades af Kapiten P. Améen, med 29 man stark, hvilken erbjöd sig, att för natten vara behjelplig till hvad som kunde förefalla; stormen ökades allt mer och mer, Bränningarne öfverhyllde fartyget från akter till förn, samt för hvarje brått högg fartyget, att masterne skakade. Allt tilltog värre och värre, tillika det starkaste mörker, så natten syntes ganska betänklig. Kl. 12 kom ett förfärligt brått, i detsamma fartyget kantrade öfver om styrbord, med ett förskräckligt brakande, då besättningen gafs att kapa masterna, som med skyndsamhet företogs och gick i fullbordan.
Den 12: Stormen och brått-sjöarne fortfarande oupphörligt, höjde öfver tusendäcket i lovart, eller om styrbord, förlorade alla skeppets båtar, samt den ankomna Barkassen var sjunken och i stycken slagen; stormen fortfor öfver middagen, emot aftonen bedakad, då flera båtar och slupar utkommo och bergade de från Amiralitetet om bord varande, samt en del af besättningen gick i land. Ansåg fartyget, som fullkomligt vrak. Antog öfver natten 2:ne fiskarebåtar med 6 man, att vara behjelplige som vakt, samt hvad kunde förefalla. Natten med mindre vind och sjö.
Söndagen den 13 samt d. 14, l5 och 16, varit i fullt arbete med att berga af skeppets inventarier samt lasten, så mycket som kunde åstadkommas, då ingenting mer var att tillgå, ty det öfriga af lasten låg allt under vattnet. De bergade varor och effekter äro införde till Carlskrona. Carlskrona d. 19 Dec. 1835.
- Peter Falck.
Rätteligen afskrifvet, utur det i Amiralitets-Krigs-Rättens Protokoll för den 19 December sistl. år intagne Loggboks-utdrag, som af Skepparen Falcks besättning inför Stadens Rådstufvu-Rätt blifvit edeligen bestyrkt och vid Krigs-Rätten fullkomligt vidhållen; betygar, Carlskrona af Kongl. Flottans Advokatfiskals-Kontor den 7 Januari 1836.
- Erik Puke.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Den i dag på morgonen anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 19, från Paris till den 13, och från London till den 12 dennes. Vi meddela derutur följande underrättelser:
Frankrike.
Paris den 12 Januari. I alla sällskapskretsar omtalar man den välvilja, hvarmed de utmärktaste medlemmarne af Oppositionen emottogos på senaste Hofbalen. Konungen samtalade med alla Deputerade af venstra sidan, och Drottningen visade dem samma ynnest. Af särskilta yttranden, som fälldes af DD. MM., ville man sluta till en mera eller mindre fullständig amnesti. Hertigen af Orleans är ännu opasslig, till följe af fälttåget till Mascara, och saknades således vid Hofbalen. — Marskalk Soult ämnar, detta år, icke bivista Pärskammarens sammanträden, och lemnar icke sitt slott S:t Amans. — Amiral Mackau afreser, ännu denna vecka, till Brest, och ehuru man icke mera tänker på något krig, så afgå likväl flera krigsskepp till Antilliska farvattnen, för att skydda vår handel mot oförutsedda tilldragelser. — Enligt berättelser från Oran, torde våra troppar, som blifvit använda mot Mascara, ännu qvarstanna flera år uti Afrika. Till en början skall expeditionen mot Tremecen företagas; i de 5 förnämsta städerna vill man insätta Bejer, gifva stammarne Kadis och afsluta fördrag med dem. Så tänker man att organisera hela provinsen Oran. Också en expedition mot Bejen af Constantineh är ännu icke uppgifven. Bejen har högst 1000 man Turkar, på hvilka han kan lita; och Constantineh torde knappast i få dagar kunna emotstå en korps af 10,000 man. (Hamb. Corr.)
Dito den 13 Jan. De uti Deputerade-Kammarens session, den 11 dennes, började diskussionerna öfver Adress-förslaget, fortsattes i går. l:sta och 2:dra §§. antagos oförändrade, utan anmärkning. I afseende å den 3:dje, antogs en af Hr S:t Marc Girardin föreslagen obetydlig förändring. 4:de §. godkändes. Vid 5:te §. föreslogs af Hr Bignon ett tillägg, som likväl icke antogs; utan i dess ställe Markis de Mornay's förslag, att efter orden: "våra förhållanden till utrikes makter," tillägga följande: "denna lyckliga öfverensstämmelse lemnar oss den förhoppning, att, i samråd med Stora Brittannien och de makter, hvilkas intressen äro förenade med våra, E. M. skall kunna återställa den för fredens upprätthållande så nödvändiga Europeiska jemvigten, och att den första underpanten derföre skall blifva bibehållandet af Pohlens genom traktaterna försäkrade uråldriga nationalitet."
Emot del föreslagna amendementet talade Hertigen af Broglie, samt Hrr de Lamartine och Sauzet, de senare såsom ledamöter af Adress-kommissionen; för detsamma Hr Odillon Barrot. Efter diskussionens slut, uppläste Presidenten åter den af Hr de Mornay föreslagna redaktionen, då en slor del af centrerna och hela oppositionen reste sig till förmån för densamma, under det den öfriga delen af centrerna förklarade sig för förändringens förkastande. Sedan Presidenten rådfrågat Byrån, förklarade han amendementet vara antaget, då ganska lifliga tecken till tillfredsställelse förmärkles, blandade med några bifallsytlringar. Uppå en af Hr Isambert, före §:s antagande i dess helhet, gjord förfrågan, svarade Hertigen af Broglie: att underhandlingarne med Ryssland angående de Pohlska skuldförhållandena blifvit fortsatte sistlidet år; att de ännu icke voro afslulade; men att, om de blefve det, sådant utan allt tvifvel skulle ske till Frankrikes fördel. 6:te $. antogs oförändrad. Den 7:de gillades med stor majoritet. Hertigen af Fitz-James reste sig ensam emot densamma. 8:de §. antogs äfvenledes, men gaf anledning till en kort diskussion emellan Hr Dubois och Hertigen af Broglie; hvarefter sammankomsten upplöstes, kl. 6 på e. m., och diskussionen af 9:de och följande §§. uppsköts till i dag.
- (Journ. des Déb.)
England.
London den 22 Janauri. Enligt the Courriers uppgift, har Hertigen af Leinsler, en af de mest betydande Irländska Pärer af Whig-partiet, åtagit sig att vid Parlaments-sessionens förestående öppnande, föreslå svars-adressen på throntalet. Samma tidning, som antydt, att antingen the Master of the Rolls eller Herr Bickersteth torde blifva utnämnd till Lord-Kansler, tillägger nu, att, ehuru det ännu icke kan bestämdt uppgifvas, hvem som blir Lord-Kansler, det likväl med visshet kan försäkras, att hvarken Lord Brougham, eller en annan vanlig praktisk jurist, kommer att beklädas med denna värdighet, samt att ett åtskiljande af Lord-Kanslerens juridiska och politiska funktioner af Ministèren åsyftas.
Sir Rob. Wilsons omtalta utnämning till Chef för 15:de Husar-Regementet har bekräftat sig.
För första gången har en Hindu, f. d. tjenstgörande i Ostindiska Byråen, blifvit befordrad till en befattning i Ostindien. Han är son till den ryktbara Braminen Rammohun Rov. (Hamb. Corr.)
Dito den 13 Januari. (Öfver Holland). Hertiginnan af Kent och Prinsessan Victoria hitväntas i dag från Ramsgate. — Sir W. Pepys omtalas tämmeligen allmänt såsom bestämd till Lord-Kansler. — Genom Cirkulär från Inrikes Ministèren hafva åtskilliga upplysningar blifvit infordrade, hvars inhemtande kan äga till föremål föreslåendet af en engelsk tionde-bill. — Kölden har här varit så stark, att 2:ne polis-agenter en morgon funnits ihjälfrusne, och att en matros, på ett från Quebeck ankommit fartyg, under segling på Themsen, nedföll från råstången.
- (B. H.)
Spanien.
Paris den i2 Jan. Journal de Paris förmäler, enligt en depesch från Bayonne af den 10 dennes, att Franska krigsskeppet le Météore samma dag ankommit på redden vid S:t Sebastian, för att hämnas åtskilliga beskymfningar, som af Karlisterna tillfogats vår flagga. Sedan fartyget väntat första skottet, öppnade det mot Karlisterne en så häftig och väl underhållen eld, att de, för att göra slut derpå, afsände en parlamentär med försäkran att Franska flaggan i framtiden skulle respekteras.
I Barcelona hafva beklagansvärda oroligheter förefallit den 4 Jan. Öfver 100 fångar nedgjordes i citadellet af pöbeln. Öfverste O'Donnels lik blef rysligt misshandladt. Den 5 fortforo oroligheterna ännu. Alla för tillgifvenhet mot Karlisterne misstänkta personer, voro i lifsfara. Vid erhållen underrättelse härom, afreste General Mina, den 4, från S:t Llorent till Barcelona.
Från Spanska gränsen skrifves, att S:t Sebastian och skansen i Guetaria den 9 ännu höllo sig. Karlisterna hade lemnat Bastan-dalen; i Roncadalen hade invånarna rest sig till förmån för Christinos, och allmänt beväpnat sig. — General Alava har den 10 ankommit till Bordeaux. (Journ. des Déb. och B. H.)
Portugal.
Engelska tidningen the Globe tillkännagifver, att Drottningens förmälning per procura den 1 Jan. försiggått i Lissabon, hvarefter Hennes Maj:t gifvit cour för att emottaga lyckönskningarne. — Man väntade med det snaraste ett Österrikiskt Sändebud. (B. H.)
Norra Amerika.
London d. 13 Jan. (öfver Holland.) Enligt underrättelser från New-York af d. 24 Dec., ansågs det sannolikt, att eldsvådan derstädes förorsakats af ett gasrör, som sprungit. — Uti Kongressen i Washington har redan en motion blifvit gjord, som, enligt all anledning, gynsamt blifvit upptagen, af innehåll: 1) att för alla Statens skuldfordringar (bör förmodeligen heta: de Förenade Staternes), hvilka densamma, före d. 17 Dec., ägde hos de hrandskadade, en betalningstid af 3 till 5 år, skall medgifvas; 2) att åt Banken i New—York så mycket penningar skola förskjutas, som icke för Statens tjenst omedelbarligen erfordras.
Uti den till Kongressen ingifna officiella berättelse om denna brand, heter det: "Den är af exempellös beskaffenhet, och följderna deraf måste blifva kännbara för hvarje klass och på hvarje punkt inom Unionen. Tillämpningen af Unions-regeringens samfällta maktutöfning, påkallas, i närvarande stund, icke allenast af en klok Nalional-politik och en billig rättvisa, utan skyndsamma åtgärder äro äfvenledes nödvändiga, för att betrygga inkomsterne från en del af Unionen, och afvända eller förekomma de betydelsefulla följder, som häraf kunna uppkomma för hvarje intresse, och hvarje del af fäderneslandet.' — Hr Barton är ännu ej hitkommen. (B. H.)
NÅGRA SAMHÄLLS-FRÅGOR.
Utkast.
Under denna öfverskrift har man ämnat låta en längre följd af artiklar fortgå, rörande vissa ämnen, hvilkas vigt torde göra dem förtjenta af någon uppmärksamhet. Tidnings-artiklar kunna och få icke blifva afhandlingar, endast utkast. Förf. har derföre så lämpat sina artiklars längd, att, med Redaktionens begifvande, hvar och en kan utan afbrott få inflyta i Bladet, och bilda derigenom ett ämne för sig, ehuru dess sammanhang skall förbindas genom en inre tråd, för tänkande läsare synbar. — Under sjelfva framställningssättet skall Förf. lägga sig vinning om att vårda de bundsförvandter, hvilka bruka meddela någon styrka åt en ädel sak, — förståndet och lugnet.
Första Artikeln.
De Fleste och de Bäste.
En besynnerlig tanke, hvilken är roten till så många förvillande både litterära och politiska meningar — en tanke, hvarpå man söker grunda hela det nuvarande Stats-skicket, och snart saffdt hela Litteraturen, är den, att de flestes mening alltid skall vara den rättaste, eller de bästes. Att i Natur-tillståndet de fleste taga sig rätt, är visserligen sannt, men i det ordnade Samhället, der man inträder just för att undandraga sig den råa styrkan, och der man följaktligen erkänner förnuftets välde, der kan grundsatsen om de flestes afgörande vigt väl få i många fall fortfara att tillämpas, dels der den verkligen är billig, och med det sannt rätta öfverensstämmande, dels der ingen annan utväg finnes att komma till ett afgörande som måste ske, och der följaktligen lagarna, af omöjlighet att kunna på ett förnuftigare sätt tillställa, medgifva åt de fleste att få fälla dom i saken. Men att uppställa flesta rösternas dom såsom allmän, för Litteraturen och Samhället öfverallt tillämplig regel, sådant är väl bland del orimligaste, som kan tänkas. Den hvilar naturligtvis på den förutsättningen, att alla, om ock för öfrigt med olika själsförmögenheter utrustade, dock skola i den sak, som lägges under deras pröfning, vara lika kloke. Att så icke är under Samhällenas nuvarande tillstånd, är väl ingen strid underkastadt. Att icke så någonsin kan inträffa, äfven med den till alla folkklasser spridda upplysning, som Förf. bekänner vara en bland hans käraste förhoppningar, — lärer väl icke heller kunna förnuftigtvis nekas; ty en betydlig skilnad i
