Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-27.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


rapport, som Instruktions-Bataljonens Befälhafvare, Öfversten och Riddaren af Dalström, aflemnat strax efter Bataljonens upplösning den 2 sistlidne December, då manskapet till sina hemorter återgick.

1) Handgevärs-Exercis, Marsch och Evolutioner. Som Bataljonen samlades den 1 September, användes den första tiden, medan väderleken var gynnande, hufvudsakligen till dessa öfningar. Undervisningen gick raskt och framstegen svarade fullkomligt mot ändamålet. Några förändringar i sättet att handtera geväret infördes, dels för att göra öfningarna ändamålsenligare, dels lättfattligare, hvilket, synnerligen med hänseende till den kortare tid, som för Bevärings-manskapets öfningar är att påräkna, var nödvändigt. Sedan manskapet i dessa delar vunnit full färdighet, delades Truppen i mindre afdelningar, hvilka turvis exercerades af alla Soldaterna, för att bibringa dem förmåga och vana att undervisa andra, hvilket är af väsendtlig nytta, dels för fullkomnandet af deras egen bildning, dels för att göra dem användbara vid Beväringsmanskapets öfvande, dervid stort antal undervisare är behöfligt. I dessa delar meddelades manskapet undervisning icke allenast i hvad som tillhör Soldaten att känna och kunna, utan äfven i hvad som derutöfver tillhör Korporalen.

2) Militär-Gymnastik, nödvändig för att utbilda Soldatens kropp, stärka helsan och befordra uthållighet vid mödor, öfvades på mellantiderna, då den tillika utgjorde en hvilande omvexling i Soldatens sysselsättningar. Dessa öfningar inskränktes, och böra vid Trupperne inskränkas, till de så kallade enkla rörelserna, som kunna verkställas utan Gymnastik-machineri, blott med kamraters understödjande, icke åverkande, biträde, hvarigenom dessa angelägna öfningar kunna verkställas utan alla förberedelser, och utan fara för olyckshändelser.

3) Målskjutning. Denna viktigaste del af Soldatens enskilta öfningar, utfördes med särdeles omsorg, i enlighet med förut utarbetad Instruktion, hvilken, på ett för Soldatens behof afpassadt sätt, äfven upplyser grunderna för gevärs skottställande och begagnande till skjutning på olika afstånd och mot olika föremål. Truppens vunna färdighet i denna del kan bäst bedömmas deraf: att nära 2/3 af de vid öfningarne lossade skotten träffat på de i krig vanligast förekommnnde afstånd, från 100 till 300 alnar, hvilket bevisar dessa öfningars utmärkta gagn och vigt, samt Svenska menighetens fortfarande fallenhet för skjutkonstens utöfning. Manskapet öfvades att förfärdiga skarpa och lösa patroner, så att alla turvis förrättade de dervid förefallande handläggningar.

4) Bayonett-fäktning. Förmågan att ändamålsenligt begagna geväret icke allenast som skjutvapen, utan äfven såsom handvapen till anfall och försvar, så väl mot Fotfolk, som Ryttare, utgör en vigtig del af Soldatens enskilta bildning. Undervisningen häri inskränktes, likasom gymnastiska öfningarne, till det nödvändigaste, som är att gifva Soldaten, äfven i detta hänseende, förtroende till sitt vapen och förmåga att, synnerligen till anfall, ändamålsenligt begagna detsamma.

5) Förskansnings-arbeten. Häri undervisades manskapet praktiskt medelst fältverks uppkastande, formande och beklädning, på sätt och i den ordning i fält tillgå bör. Det fältverk, som för tillfället uppfördes, var till vidden lempadt efter truppens styrka. Arbetet drefs med fart; efter 3:ne timmar var truppen redan betäckt; på 7 timmar var verket till alla delar fullbordadt, ehuru marken, i följd af torkan, var svår att arbeta.

6) Fälttjenstöfningar. Dessa omfatta 2:ne väsendtligen skiljda delar. Den ena har för ändamål att bibringa Soldalen en enkel och klar insigt om huru han skall förhålla sig i Strid, vid anfall och försvar, i olika slags mark, i sluten eller spridd ordning. Den andra: huru han skall förhålla sig vid Bevakningstjensten, under Marscher, samt i Läger och Fältställningar.

Den förra delen af undervisningen leddes efter en af H. K. H. Kron-Prinsen Sjelf uppsatt instruktion, som tryckt till manskapet utdelades; den senare efter den äfvenledes tryckte så kallade Soldat-undervisningen, till hvilken den förre utgör, ett nödvändigt tillägg.

Undervisningen meddelades derefter praktiskt i omvexlande, för ändamålet vald, mark, med fästadt afseende uppå att gifva Soldalen ett klart begrepp om hvad han i hvarje fall har att iakttaga, så väl enskilt, som i trupp. H. K. H. Kron-Prinsen täcktes ofta Personligen leda dessa praktiska öfningar och mundtligen på fältet undervisa manskapet om rätta uppfattningen af Instruktionernes innehåll.

7) Rapporter. Manskapet öfvades att, dels mundtligt, dels skriftligt afgifva rapporter och berättelser öfver sådana mindre förrättningar, hvilka i fält tillkomma Soldater och Korporaler att utföra, såsom patruller, rekognosceringar m. m.; samt att efter ögonmått på papper teckna sig till minnes hufvud-beskaffenheten af den mark, de vid sådane tillfällen genomgå. De erhöllo derföre en föregående undervisning huru de allmännaste föremålen, såsom sjöar, vattendrag, kärr, skog, åker, äng, berg, backar, vägar, gårdar m. m., betecknas. Manskapet visade i allmänhet mycken fallenhet för desse öfningar; deras karte-utkast voro fullt svarande mot ändamålet, så till uppfattning, som ritning.

8) Skrifning och Räkning. Sjutton man saknade vid ankomsten all kunskap i skrifning; vid uppbrottet kunde alla dessa skrifva jemn och läslig styl; de öfriga hade så förkofrat sig, att de kunde ganska redigt och skäligen korrekt skrifva efter diktering. Åtskilliga af manskapet skrefvo redan vid ankomsten ganska bra, och begagnades derföre som Monitörer. I räkning inskränktes undervisningen till quatuor species i hela tal, men, som tals uppställning noga förklarades före räkneöfningarne, så fattades denna undervisning med mycken ledighet, och skall otvifvelagtigt medföra påräknad nytta.

9) Kasern- och Vakt-Tjenst. Från Bataljonens samling börjades genast Kasern-tjenstgöringen, deri hvar och en af manskapet i sin tur fick deltaga; likaså vid vaktgöring och öfrige vid samlad trupp dagligen förefallande göromål.

Undervisning och öfningar på fältet och inom hus, ordnades efter väderlek och behof. En omväxlande sysslosättning af 7 à 8 timmar dagligen ägde rum, så att alla ämnen med ordning och noggranhet kunde genomgås; hvartill Befälets och Under-befälets oförtrutna nit att uppfylla sin trägna och ansvarsfulla befattning i hufvudsaklig mån bidrog.

Bataljonen hade under hela tiden ingen febersjuk; Sjukhuset begagnades af få, för några dagar och för mindre åkommor. Vid afmarschen lemnades ingen sjuk qvar på Drottningholm; — men på Garnisonssjukhuset härstädes 1 man för benbrott, förorsakadt af olyckshändelse utom tjensten.

När å ena sidan i öfvervägande tages, att Instruktions-Bataljonen vid Drottningholm var sammansatt af utvaldt, samt förut exerseradt och disciplineradt manskap, men å den andra, att den sena och mörka årstiden var för de serskilta öfningarne mindre gynnande; så kan man med skälig säkerhet nu antaga: att trägen sysselsättning under minst 3:ne sommarmånader erfordras vid Regementernes tillämnade Instruktions-Kompagnier, såvida det i krigstjensten inträdande manskapet icke skall stanna vid en, i fält föga båtande, skenbar ytlig bildning, utan denne erhålla sådan utsträckning och stadga, som i allmänhet i närvarande tid erfordras för att bilda en till krigstjenst användbar trupp, och som, i fråga om vår indelta armé, är af så mycken större vigt, som denna egentligen är att betrakta såsom Stam för Bevärings-manskapet, hvilket, i händelse af krig, skall inträda i Indelta arméns leder, och inom densamma således bör finna icke allenast ett tillräckligt antal skicklige undervisare, för att, så hastigt som erfordras, erhålla nödig skicklighet, utan äfven fullt pålitliga ledare, så väl i striden, som på marscher och i lägren; omständigheter af stort inflytande så väl på landets försvar, som på möjligheten att dervid förekomma onödiga folkuppoffringar, hvilket främmande och inhemsk erfarenhet noggrant intygar.


Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs,
Fredagen den 26 Januari l836.

Uti Svenska Bankosedlar.

London 12 R:dr 3 sk. 55, 72, 75 d. d. 12 R:dr 1 sk. 90 d. d.
Hull 11 R:dr 46 sk. 75 d. d.
Liverpool att bet. i London, 12 R:dr 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 22, 25, 37, 41, 43, 63, 64, 67 d. d., 127 1/2, 127 1/4, 127 sk. 90 d. d.
Amsterdam 118 1/2 sk. 62 d. d.
Paris 22 5/6 sk. 90 d. d., 22 3/4 sk. 60, 90 d. d.
Köpenhamn 64 1/2 sk. 8 d. d.

Medel-Kurs.

Pund St. 12 R:dr 3 sk.
Hamb. Banko 127 sk. 11 r:st.
Franc 22 sk. 9 r:st.


Döde i Stockholm.

Hans Exellens Kejserlige Ryske Generalen en Chef, Ledamoten af Kejserliga Riks-Konseljen, Riddaren af de Kejserliga Ryska och Kongl. Svenska Ordnarna, m. m., Högvälborne Herr Grefve Peter van Suchtelen, den 18 Januari 1836, i dess 83 ålders år.

Kommerse-Rådet och Riddaren af K. N. O., Juris Utriusque Doktorn, Ledamoten i f. d. Lag-Kommitén Olof Zenius, den 12 Januari 1836, i dess 64 ålders är.[1]

Hofjunkaren C. W. Tigerschölds k. Maka, Sophia Charlotta, född Grefvinna Mörner, den 15 Jan. 1836, i sitt 44 ålders år.[1]

Fröken Hedvig Catharina Charlotta von Baumgarten, den 4 Jan 1836, i dess 49 års ålder.

F. d. Fahnjunkaren vid Kongl. Svea Lif-Gardet Georg Fredric Rathmans efterlemnade Enka Ch. Helena, född Detloff, den 16 Jan. 1836, uti en ålder af 86 år, 8 månader och 19 dagar.


Härvarande Kejserliga Ryska Missionen får, på sitt Hofs befallning, meddela följande af Kejserl. Ryska General-Konsulatet i Sverige utfärdade Kungörelse:

Kejserliga Regeringen har anledning att förmoda, det personer, som ännu, i trotts af sitt lands lagar, befatta sig med handel af Afrikanska Negrer, hafva för afsigt att antaga Rysk Flagg, för att skydda sina brottsliga företag mot förföljelse af de magter, hvilka sins emellan öfverenskommit om ömsesidig visitations- och uppbringnings-rätt, i händelse af öfverträdelse af de mot negerhandeln stadgade lagarne. I följd af dessa anledningar har Kejserliga General-Konsulatet fått befallning, att gifva Skeppsredare och Kaptener tillkänna: att ingen äger rätt att antaga Rysk Handelsflagg, utan att han, i detta afseende, undfått uttryckligt tillstånd af Kejserliga Regeringen; att denna tillåtelse bör vara ådagalagd medelst ett patent i vederbörlig och gällande form, och att den endast lemnas på sådana vilkor, som af Rikets lagar äro fastställde, samt, slutligen, att hvarje öfverträdelse af detta stadgande, och ett otillåtligt begagnande af Ryska Flaggan, skall anses såsom förbrytelse, och blottställa den, som dertill gör sig förvunnen, för följderna af sitt olagliga förfarande; att, i synnerhet, ett Fartyg med Negerslafvar, som seglar under Rysk Flagg och uppbringas af någon kryssare, uti intet fall får, under åberopande af den flagga det förer, begära beskydd af Kejserl. Regeringen, och sålunda undandraga sig det rättvisa straff detsamma förtjenat. Stockholm den 3/15 Jan. 1836.


Af förekommen anledning har Kongl. Kommerse-Kollegium funnit godt förordna, att Christinehamns eller den så kallade Fastings marknad må innevarande år och tills vidare börjas å den 15 i stället för den 10 Mars; hvilket Kongl. Kollegium härigenom skolat till trafikerandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Januari 1836.


Enligt hvad hos Kongl. Kommerse-Kollegium blifvit officielt anmäldt, har Öfver-Lotsen i Jutland under den 8 i denna månad kungjort, att emellan Hirtzholmarna och fasta landet, W. N. W. från de förstnämda står på 3 famnars vatten omkring 6 fot under vattenytan, vraket af det den 18 Dec. sistl. år förolyckade Barkskeppet Jupiter; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till Sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Jan. 1836.


Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens Herrar Ledamöter sammanträda nästa Fredag den 29 dennes, kl. 6 e. m., uti Kongl. Krigs-Kollegii Hus vid Munkbron.


Stockholms Borgerskaps Femtio Äldste anmodas att Fredagen den 5 instundande Februari, kl. half till 12 f. m., infinna sig å Rådhuset, för att, gemensamt med Magistraten, öfverlägga, i anledning af inkomne Revisions-berättelser öfver Stadens Drätsel-Kommissions förvaltning och räkenskaper för åren 1831, 1832 och 1833. Stockholms Rådhus den 22 Januari 1836.


Nedannämde Deposition, som i Jönköpings Läns Landt-Ränteri qvarstått i fulla Tio år, varder, i följd af Höglofl. Kongl. Stats-Kontorets Skrifvelse den 29 Oktober 1828, härigenom uppsagd till återlyftning, derom vederbörande inom natt och år från denna kungörelses datum skall härstädes hos Konungens Befallningshafvande sig anmäla, med företeende af det utfärdade Depositions-beviset samt den Dom eller det Utslag eller annan handling, som bestyrker ägande-rätten till ifrågavarande deposition; kommandes, efter nämnde tids förlopp, så vida detta föreläggande icke hörsammas, medlen att till Kongl. Stats-Kontorets remitteras, nemligen: 1825, Nov. 15, af Johannes Wahlman och Anders Andersson i Bjädesjökull samt Daniel Jansson i Tåndemåla, Myresjö Socken, nedsatt af Östra Härads Tings-Rätt ådömd kostnadsersättning till Greta Nilsdotter i Tåndemåla 3 R:dr 32 sk. Banko. Jönköpings Lands-Kontor den 19 December 1835.

C. C. Bergenstråhle.
P. H. Landegren.

Som en hos Förvaltningen af Sjö-Ärendena ledigblifven Kanslist-tjenst, kommer att i laga ordning återbesättas; så äga kompetente sökande, att, inom Trettio dagar, räknade från den dag, då denna kungörelse finnes första gingen uti Sveriges Stats-Tidning införd, deras behörigen karterade ansökningar, åtföljde af bestyrkte tjensteförteckningar, till Förvaltningen ingifva, hvilket första gången härigenom kungöres. Stockholm den 21 Jan. 1836.


Till den uti Södra Distriktet af Hallands Län ledigvarande Lands-Fiskals-Tjenst, äga kompetente Sökande att inom 56 dagar från det denna annons finnes första gången uti Sveriges Stats-Tidning införd, hit inkomma med sine, till Kongl. Maj:.s Justitiæ-Kanslers-Embete ställde, och af behörigen styrkte Merit-förteckningar åtföljde ansökningar. Halmstads Slott af Lands-kansliet den 11 Januari 1836.

C. Virgin.
Malte Dahl.

Herrar Aktieägare i Bolaget för tillvägabringandet af en Ångbåtsfart emellan Gottland och fasta landet, varda härigenom anmodade att, vid det äventyr 12 §. af Bolags-Reglorna utstakar, till Kassa-Direktören, kommissionären i Stockholms Metallvåg Hr A. W. Frestadius, inom medlet af nästinstundande Februari månad, ytterligare inbetala 30 procent af det tecknade Aktiebeloppet. Stockholm den 2 Januari 1836.

Direktionen.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

= Utdrag af Domboken, hållen inför Rådhus-Rätten i Helsingborg den 28 Oktober 1835.

N:o 5. Enär upprop åter skedde uti målet, som den 16 sistl. September, under N:o 1, i Domboken förevarit, emellan förre tillförordnade Stads-Fiskalen Kack, åklagare, samt Jernhandlanden Tenggren i Billinge, svarande, om öfverträdelse af Tullförfattningarne, infann sig i åklagarens ställe Stads-Fiskalen Rosenberg, som anmälte, att oaktadt Rättens sista beslut i målet för lång tid tillbaka blifvit afsändt till Krono-Fogden Hr Assessor Åberg, med anmodan att låta detsamma kungöras för svaranden, har något svar ännu icke ankommit, hvarjemte åklagaren hemställde, om icke svaranden, som å hemorten, fastän ofta eftersökt, icke kunnat träffas, genom kallelse uti allmänna Tidningarne kunde underrättas om dess inställelse-skyldigbet å den dag Rätten utsätter till målets vidare handläggning.

Utslag:

Med bifall till åklagarens derom gjorda anhållan, varder målet uppskjutit till Onsdagen den 23 Mars nästkom. år 1836, då åklagaren vid laga påföljd, samt svaranden Tenggren, så vida han önskar att varda i målet vidare hörd, böra sig här infinna; åliggande det åklagaren, att låta detta beslut trenne gånger införas i Stats-Tidningen, sista gången minst en månad före den dag målet åter förekommer. Som ofvan

På Rådhus-Rättens vägnar,
Efter förordnande
N. V. Berg.
O. W. Hofverberg.

= Som Hr Beridaren Severin Thim, ägare af Görarps Qvarn vid Helsingborg, för längre tid sedan rest från orten, utan att lemna underrättelse vid sitt hem, hvarest han vistas eller när han hem kommer, så ser jag mig mot min vilja nödsakad att på detta sätt kommunicera bemälte Hr Sev. Thim, Luggude Härads-Rätts Utslag i målet oss emellan, angående trenne intekningar uti min Egendom, Örby Qvarn, hvilken jag af honom mig tillhandlat och betalt, men hvilka inteckningar Hr Thim likväl uraktlåtit att döda, hvilket lyder sålunda: att då svaranden Hr Sev. Tim, sig ej vid målets uppropande infann, blef målet uppskjutet till nästinstundande Vinter-Ting med Luggude Härad i Mörarp, som börjas den 16 Februari detta år, å femte Rättegångsdagen eller den 20 i samma månad, då det åligger svaranden vid 3 Rdr 16 sk. B:ko vite att sig inställa för att i måles svara. Helsinborg och Örby Qvarnverk den 4 Jan. 1836.

F. M. Frænkel.

ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Att Stora Tuna och Gustafs Socknars Härads-Rätt genom offentlig Stämning, inkallat afvikne Bonden Knuts Erik Anderssons i Sölfverbo, Gustafs Socken och hans Hustru samt deras Borgenärer, till inställelse för Härads-Rätten, andra Rättegångsdagen af Lagtima Vårtinget 1836, innan kl. 7 e. m., med föreläggande för de senare att vid fordringsrättens förlust, deras fordringar lagligen bevaka och styrka.

= Jemlikt Jösse Härads-Rätts denne dag fattade beslut, varda, i anledning af förre Postmästaren G. Edgrens och hans Hustrus A. C. Åbergs skriftligen gjorde ansökning om Årsstämning å deras aflidne Sons, Bruksförvaltaren Ulrik Gustaf Edgrens samtlige Borgenärer; desse Borgenärer härigenom kallade och förelagde, att vid förlust af vidare rätt, före Rättegångstimmans slut, klockan 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst natt och år härefter i Häradet infaller, inför bemälde Härads-Rätt gifva sine hos aflidne Bruksförvaltaren Edgren ägande fordringar skriftligen eller muntligen an; hvilket härmed första gången kungöres. Tingsstället Högvalta den 16 Okt. 1835.

= Genom utfärdade offentliga stämningar har Rådhus-Rätten i Alingsås kallat och förelagt 1) afl. Handlanden P. G. Wingenblixts efterlemnade Barns samtliga Borgenärer att den 7 Mars 1836; 2) Målaren L. G. Wallinders, och 3) Gästgivaren W. Jägerströms och hans Hustrus Johanna Lindblads samtliga Borgenärer att den 28 Mars 1836, före kl. 12 sina

  1. 1,0 1,1 Hvilket endast på detta sätt Slägt och Vänner tillkännagifves.