vittnesbörd, ganska många af de till Statsförvaltningen hörande beslut och åtgärder blifva stridande mot Statens rätt förstådda bestämmelse. De kunna ofta (t. ex. i alla de fall, då i en demokratisk Stat den obildade Folkmassan misstager sig om det rätta, eller missledes af sluga, herrsklystna Demagoger) utgöra ett uttryck af den subjektivt allmänna, hos hela Folkmassan verkligen för ögonblicket rådande viljan, utan att derföre öfverensstämma med den objektivt allmänna eller förnuftiga viljan. Det är nu klart, att hvad vi kallat den rediga uppfattningen af den till sin natur allmänna förnuftiga viljans hela innehåll endast kan vinnas genom en åtminstone bland Statens mera betydande medlemmar utbredd intellektuell bildning eller upplysning, i detta så ofta missbrukade ords rätta bemärkelse, i hvilken det innebär en sammanfattning af sanna och fullt utvecklade begrepp rörande alla med mensklighetens högre intressen sammanhängande, för lifvet och Samhället vigtiga ämnen. En sådan sann upplysning kan åter hos ett Folk ej beredas på annat sätt, än genom grundlig vetenskaplig forskning, hvars resultater, ifrån vetenskaps-idkarne, såsom de egentlige representanterne af Samhällets intellektuella lif, småningom sprida sig till Statens öfriga medlemmar. Detta den vetenskapliga forskningens och den deraf beroende intellektuella bildningens inflytande på Statslifvet är, i följd af det närvarande Tidehvarfvets hela karakter, i våra dagar ännu vigtigare, än det varit i någon föregående tid. Fullständigt betraktadt, kan detta den vetenskapliga forskningens inflytande på Staten sägas vara tvåfaldigt. Det röjer sig nemligen först och främst i hänseende till all naturvetenskaplig forskning, genom dess omedelbara materiella användbarhet på hela det industriella lifvet, eller på det oupphörliga utvidgandet af menniskans herravälde öfver naturen. Det är i synnerhet genom denna materiella användbarhet, denna mera handgripliga verkan på Folkets sinnliga välstånd, som den vetenskapliga forskningen i nyare tider tillvunnit sig Statens uppmärksamhet och omvårdnad. Men ehuru vigtig denna naturforskningens inverkan på det industriella lifvet onekligen är, med afseende på ett af de i det föregående nämda till Statens bestämmelse hörande hufvudmomenter, har dock den andra hufvud-afdelningen af den vetenskapliga forskningen, som sysselsätter sig med alla till den ideella verlden hörande ämnen, en ännu vigtigare och djupare ingripande, om ock för den ytlige betraktaren ofta omärklig, inflytelse på Staten. Det är genom denna del af den vetenskapliga forskningen, som det allmänna tänkesättet hos hvarje Folk bildas, och graden af dess egentliga upplysning bestämmes. Det är af denna, som rätts- och samhälls-begreppens mer eller mindre fullkomliga utveckling beror, och det är följaktligen ock af denna, som det beror, huruvida Statens hela förvaltning och styrelse skall komma att blifva ett mer eller mindre fullkomligt uttryck af den på uppnåendet af Statens bestämmelse rigtade förnuftiga viljan. Af dubbel vigt är denna inflytelse i ett Tidehvarf, hvilket, i likhet med det närvarande, helt och hållet beherrskas af Tankens verksamhet. Det stöd, hvilket Samhälls-inrättningen i alla föregående Tidehvarf haft i tron på en yttre autoritet, har genom reflexionens fortgående utveckling mer och mer blifvit försvagadt, och kan — må man en gång för alla lära sig att förstå det — aldrig mer återvinna sin förlorade styrka. För att inse detta, måste man göra sig reda för hela gängen af det nyare Tidehvarfvets hufvndsakligen på Kristendomen grundade bildning. Ehuru Kristendomen, vid dess allmännare utbredande, och i synnerhet sedan den hunnit bilda en andelig Stat, som sträfvade att beherrska den verldsliga, snart öfvergick i en yttre tvingande autoritet, som hämmade den vetenskapliga forskningens frihet, gaf den likväl, genom sina förfalskade och vanställda, men aldrig fullkomligt utplånade grund-idéer, en oupphörlig väckelse åt Tankens verksamhet. I århundraden brottades denna verksamhet, i oafgjord kamp, med den makt, som på en gång framkallade och fjättrade den. Stora uppfinningar och verldshändelser kommo ändtligen lill dess hjelp, och dess seger var afgjord. Den krossade sina bojor, men i öfvermodig känsla af sin återvunna sjelfständighet, missbrukade den snart sin vexande styrka. Ett Tidehvarf kom, hvilket kallade sig upplysningens, och genom denna benämning visserligen riktigt antydde sjelfva tendensen af hela den nyare tidens bildning. Men dess upplysning var blott half och ofullkomlig: den var af en mera negativ än positiv art. Betraktad såsom en öfvergång till en annan bildnings-period, tjente den att förbereda denna, genom en förvånande utvidgning af allt slags empirisk kunskap, och genom utrotandet af den föregående tidens förvillelser. Men den angrep icke endast förvillelserna och missbruken, utan äfven sjelfva de högre idéer, genom hvilkas förfalskning dessa blifvit föranledde. Den närvarande tiden har erfarit, och erfar ännu, den upplösande och förslappande inflytelsen af denna halfva, ytliga, negativa upplysning. Den har, i den mån den lyckats att göra sig rådande, sträfvat att utplåna tron på det Högre, och derigenom, i politiskt hänseende, angripit Samhälls-organismens innersta väsende, eller undergräft dess sedliga och religiösa grundval, likasom den, genom en half och ofullkomlig utveckling af rätts- och samhälls-begreppen, i hufvudsaklig mån medverkat att bereda den inre gäsning, hvilken i våra dagar hos så många Folk utbrutit i borgerliga oroligheler. Men huru mycket skulle man ej misstaga sig, om man trodde sig kunna motverka eller utrota det onda genom Tidehvarfvets och Folkens återförande till en föregående Bildnings-period! Alla försök af denna art, ehuru välmenta de stundom må vara, röja blott ett kortsynt och obetänksamt nit, som missförstår den af Försynen utstakade planen för Menniskoslägtets uppfostran. Att återföra odlingen till en punkt, hvilken den en gång hunnit förbi, är, efter sakens natur, omöjligt; ett sådant naturstridigt bemödande kan blott skenbart och för ögonblicket, men ej i sjelfva verket eller i längden lyckas. Bildningens gång är utan tvifvel i det Hela progressiv, om ock progressionen stundom, genom dess långsamhet eller genom vägens krökningar, blir omärklig för vår inskränkta blick. Den löper måhända i en spiral, men säkerligen ej i en cirkel. Den en gång till full känsla af sin sjelfständighet väckta reflexionen kan ej mer qväfvas, eller för någon längre tid hämmas i sin verksamhet: det närvarande Tidehvarfvet är dömdt att, med eller mot sin vilja, beherrskas af dess makt. Men om denna reflexion, såsom half och ofulländad, eller i sin karakter af en ytlig och blott negativ upplysning, verkat förstörande på det offentliga och enskilta lifvet, så skall den derernot, genom sin fullkomligare utveckling, leda till ett lifligare erkännande och ett klarare utredande af allt det, hvarpå menniskans sanna förädling beror. Bacos bekanta yttrande om Filosofiens förhållande till tron på Gud gäller ej blott om denna, utan om alla högre idéer. Ifrån början gifne under formen af en dunkel känsla, eller grundade på en yttre autoritet, kunna de blott genom reflexionens fullkomliga utveckling höjas till full klarhet för medvetandet, och dermed bevaras från all förfalskning, utan att förlora sin ursprungliga liflighet. Detta har sin användning äfven på de idéer, hvilka ligga till grund för all borgerlig Samhällsförening. Den närvarande tidens stora, ännu icke utkämpade politiska strid visar sig för den tänkande betraktaren såsom ett nödvändigt resultat af Tidehvarfvets ännu ofullandade intellektuella bildning. Den yttre striden har sin grund i en inre, och frigör blott ett yttre uttryck af denna. Det är en strid, börjad inom Tankens verld, och ifrån denna öfvergången i den borgerliga. Derföre vore det ock fruktlöst att hoppas ett verkligt och varaktigt biläggande af den sistnämda striden, innan den förra blifvit slutad genom stadgandet och det allmänna utbredandet af sanna, rediga och med mensklighetens högsta intressen fullt öfverensstämmande begrepp rörande alla för lifvet och Samhället vigtiga ämnen.
Det hittills anförda torde vara tillräckligt för att gifva åtminstone ett allmänt begrepp om hvad vi kallat Samhälls-organismens inre, andeliga lifskraft, betraktad i den modifikation af densamma, i hvilken den yttrar sig såsom en intellektuell kraft, motsvarande den intelligenta verksamheten hos individen. Men den yttrar sig, enligt hvad redan är nämdt, äfven i en annan för Staten lika vigtig modifikation, nemligen såsom en sedlig och religiös kraft. Äfven på denna måste vi fästa vår uppmärksamhet, för att göra oss reda för dess väsende och betydelse.
- (Forts. e. a. g.)
I följd af Kongl. Maj:ts under den 10 Januari 1835 utfärdade Nådiga Kungörelse, angående ändring af 2 §. 10 Art. uti Reglementet för Allmänna Brandförsäkrings-Verket för Byggnader å Landet, får Direktionen af nämnde Verk härmedelst kungöra, att Brandsyn och Besigtning, i öfverensstämmelse med föreskriften i 1 §. 10 Art. uti omförmäldta Reglemente, bör, under loppet af innevarande år, anställas å följande försäkrade Egendomar, nemligen:
I Blekinge Län:
N:o 10,130. Fattigförsörjnings- och Skolehuset å en del af Tomten N:o 16, vid stora Kyrkobroen, i Ronneby Köping. N:o 10,191. Åbyggnaden vid Hemmanet N:o 87, Ekeberg, i Listers Härad och Mörrums Socken. N:o 10,337. Dito i Gården N:o 165, 166, 169 jemte en del af N:s 167 & 168 samt 176, vid hörnet af Petter Holms och Smedjegatorne samt Storgatan, i Ronneby Köping.
I Kalmare Län:
N:o 10,484. Handlanden Erland Fornanders, år 1816 ägde Gård, i Döderhultsviks Köping. N:o 10,485. Handlanden Sven Wykmans Olssons, år 1816 ägde Gård, i samma Köping. N:o 10,408. Handlanden Carl Johan Hederströms, år 1816 ägde Gård, i Pataholms Köping.
I Christianstads Län:
N:s 3821, 10,148. Åbyggnader å Hemmanet N:s 1 och 2 Marklunda, i Östra Göinge Härad och Onsby Socken. N:s 10,170, 10,171. Dito å Hemmanet N:o 1 Killeboda, i samma Härad och Loushults Socken. N:o 10,417. Dito å Hemmanet N:o 7 Loushult, i sistnämde Härad och Socken. N:o 10,451. Dito vid Årups Sätesgård, i Willands Härad, Ifötofta Socken. N:o 10,452. Ifötofta Sockenkyrka, i Willands Härad. N:o 10,486. Torekows Församlings Kyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,490. Åbyggnader å Hemmanet N:o 1 Esperöd, i Willands Härad och Wånga Socken. N:o 10,501. J. R. Lindboms, år 1816 ägde Mangårdsbyggnad i Torekows By af Bjäre Härad. N:o 10,552. Vestra Kamps Sockenkyrka, i Bjäre Härad. N:o 10,553. Samma Sockens Prestgård.
I Elfsborgs Län:
N:s 3891, 10,495 och 10,496. Åbyggnader vid Hemmanet Gamlebokullen med Bomullsspinneri, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 6888, 10,118. Dito vid Hemmanet Kattleberg Gästgifvaregården, i Ahle Härad, Skepplanda Socken. N:o 10,011. Dito vid Cathrinæfors Bruks-Egendom, i Bollebygds Härad och Björketorps Socken. N:o 10,439. Dito å Säteriet Hult, i Wäne Härad och Naglums Socken. N:o 10,497. Dito vid Säteriet Silarp, i Redevägs Härad och Dalums Socken. N:o 10,562. Wädtle Härads Tingshusbyggnad, i Lerums Socken. N:o 10,563. Åbyggnader vid Säteriet Hede, i Wädtle Härad och Lerums Socken. N:o 10,579. En Fabriks-Inrättning på Hemmanet Sjuntorps ägor, i Flundre Härad och Forss Socken.
I Gefleborgs Län:
N:o 10,049. Åbyggnader vid Hemmanet Bringstad N:o 2, i Norra Helsingland, Harmångers Socken. N:o 10,252. Ena hälften af Dito vid Sunnersta Mjölqvarn å Häggesta Bys ägor, i Södra Helsingland och Bollnäs Socken, samt. N:o 10,252 A. Andra hälften af Dito. N:o 10,436. Dito vid 7/20:dels Hemmanet Stig, i Gestriklands Fögderi och Hille Socken, N:o 10,437. Dito vid Stiglunds Tegelbruk, i samma Fögderi och Socken. N:o 10,489. En Karaktersbyggning å Hemmanet Cathrineberg eller Walla N:o 3, i Ljusdahls Härad och Färla Socken. N:o 10,522. Mangårds och Stallbyggnader vid Hemmanet Åkersta, i Ljusdahls Härad och Socken.
I Götheborgs och Bohus Län:
N:o 9907. En Mjölqvarn på ägorna till Hemmanet Gårda, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,131. En Vatten-Mjölqvarn å Hemmanet Brattefors, i Inlands Fräkne Härad och Ljungs Socken. N:o 10,139. Åbyggnader vid Lundby, Höke och Skomakaregårdarne, i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,194. Dito jemte en Fabriks-Inrättning på Utjorden Gubbero-ens ägor, i Säfvedahls Härad och Örgryte Socken. N:o 10,376 Åbyggnader vid Hemmanet Lundby Almgården i Östra Hisings Härad och Lundby Socken. N:o 10,377. Dito vid Hemmanet Lundby Hökegården, i samma Härad och Socken. N:o 10,455. Dito vid Hemmanet Öfvertorp, i Tunge Härad och Foss Socken. N:o 10,491. Vestra Kasernbyggnaden vid Nya Varfvet. N:o 10,493. Åbyggnader vid Hemmanet Kåltorp Öfver och Nedergården, i Säfvedahls Härad och Örgryte Sorken. N:o 10,512. Dito vid Tomten N:o 21 å Nya Varfvet. N:o 10,559. Dito å Utmarken till 1/4 Hemmanet Mölndahl Knutsegården Fredriksholm eller Östernäs, i Askims Härad och Fessbergs Socken. N:o 10,564. Qvarnen Catrinedal med tillhörande Manbyggnad på Hemmanet Skällebräckes ägor, i Inlands Södra Härad och Ytterby Socken. N:o 10,596. Åbyggnader å Tomten N:o 25 på Nya Varfvet.
I Hallands Län:
N:o 10,243. Åbyggnader vid Hemmanet Åby Qvnrn, i Himble Härad och Träslöfs Socken. N:o 10,285. Dito å N:o 1, Hertinge Lars Nils Gård, i Åhrstads Härad och Skrea Socken. N:o 10,288. Dito å Stensjö Säteri, i Åhrstads Härad och Eftra Socken. N:o 10,289. Ett Tegelbruk å Säteriet Stensjös ägor, i samma Härad och Socken. N:o 10,460. Åbyggnader å Staden Warbergs Borgmästare-Boställe Skuetagård, i Himble Härad och Träslöfs Socken.
I Jönköpings Län:
N:o 10,166. Åbyggnader vid Säteriet Årbyholm, i Westra Härad och Bringetofta Sorken. N:o 10,355. Dito vid Göthaströms Bruks-Egendom, i Östbo Härad och Tofteryds Socken. N:o 10,433. Dito vid Säteriet Jerstorp, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,492. Klemmestorps Mjölqvarn med tillhörande Byggnader, i Tveta Härad och Jerstorps Socken. N:o 10,549. Stångjernsmedja och Boningshus vid Tabergs Norra Hammare, i Tveta Härad och Barnarps Socken. N:o 10,557. Åbyggnader å Säteriet Hok, i Westra Härad och Svenarums Socken. N:o 10,558. Dito å Lindeforss Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,613. Dito å Krono-Skatte-Rusthållet Olofstorp, i Tveta Härad och Sandseryds Socken.
I Stora Kopparbergs Län:
N:o 10,481. Åbyggnader vid Johannisholms Glasbruk, i Mora Socken. N:o 10,611. Albrechtshylte Masugn, i Grangärdes Härad och Socken.
I Kronobergs Län:
N:o 9324. Åbyggnader vid Stenfors och Ösmo Bruk, i Konga Härad. N:o 10,128. Dito å Hemmanet Lusshult, i Sunnerbo Härad och Wrå Socken. N:o 10,282. Dito å Hemmanet Rökla, i Allbo Härad och Wirstads Socken. N:o 10,560. Dito å Hemmanet Hönetorp Vestregården, i Allbo Härad och Wisslanda Socken.
I Malmöhus Län:
N:o 10,206. Åbyggnader på Markie Gård, uti Skytts Härad. N:o 10,212, Dito å Hemmanet N:o 4 Gissleberga, i Onsjö Härad och Skräflinge Socken. N:o 10,234. Dito vid Ramlösa Helsobrunn, i Luggude Härad. N:o 10,449. Dito vid Säteriet Trolleberg, i Bara Härad och Flackarps Socken. N:o 10,450. Dito vid Säteriet S:t Peders Kloster, i Torna Härad och S:t Peders Klosters Socken. N:o 10,586. Dito vid Egendomen Annetorp, i Oxie Härad och Hylie Socken. N:o 10,601. Dito vid Egendomen Ulricedal, i Oxie Härad och Husie Socken. N:o 10,602. Dito vid Egendomen Rosengård, i Oxie Härad och Westra Skräflinge Socken.
I Skaraborgs Län:
N:o 10,177. Åbyggnader vid Stallaholms Säteri, i Barne Härad och Essunga Socken. N.o 10,184. En Karaktersbyggning å Säteri-Rusthållet Ölanda, i Valle Härad och Eggby Socken. N:o 10,208. Åbyggnader vid Tubbetorps Sätesgård, i Valle Härad af Stenums Socken. N:o 10,255 A. Dito vid Hemmanet Yttersöra Lars Pengård, i Vadsbo Härad och Bergs Socken. N:o 10,255 C. Dito vid hemmanet Yttersöra Bengtsgården, i samma Härad och Socken. N:o 10,255 G. Dito vid Hemmanet Sjöråsen, i Vadsbo Härad och Lerdahla Socken. N:o 10,478. Ett Magasin och ett Boningshus å de så kallade Ekuddarne under Marieholm, i Vadsbo Härad och Lexbergs Socken. N:o 10,546. Åbyggnader vid Säteriet stora Kålltorp, i Skånings Härad och Gerums Socken. N:o 10,631. Dito å Horn Hermansgård eller Mariefors, i Vaddbo Härad och Lexbergs Socken. N:o 10,633. Dito å Skatte-Rusthållet Orresäther, i Vadsbo Härad Bergs Socken.
I Stockolms Län:
N:o 388, 8871. Åbyggnader vid Egendomen N:o 3 Stärkelsebruket å Kongl. Djurgården. N:o 10,369. En byggnad vid Lägenheten Mariäluud under nedra Frösunda Gård, i Danderyds Skeppslag och Solna Socken. N.o 10,471. Åbyggnader vid Bisslinge Egendom, i Sollentuna Härad och Eds Socken. N:o 10,520, Dito vid Frälsehemmanet Stockeby, i Danderyds Skepslag och Lidingö Socken, N:o 10,591. Ladugårdshus, Trösk- och Qvarn-Verk vid Menhamra, i Färentuna Härad och Eckerö Socken.
I Uplands Län:
N:o 9555. Åbyggnaden vid Jälla Sätesgård, i Vaksala Härad och Socken.
I Vermlands Län:
N:o 10,140. Ett Fattighus-Magasin, i Näs Härad och By Socken. N:o 10,141. Åbyggnaden vid Gården Brunsbohl å Säterriet Tibles ägor, i samma Härad och Socken. N:o 10,142. Dito vid Hemmanet Guttane, i Näs Härad och Tveta Socken. N:o 10,167. Åtskillige Byggnader vid Uddeholms Egendom, i Elfvedahls Härad och Råda Socken. N:o 10,186. Åbyggnader vid l/4:del af Hemmanet Skål, i Väse Härad Alsters Socken. N:o 10,187. Dito å Dito, Dito. N:o 10,203. En Karaktersbyggning på Herregården Annelund, uti Hemmanet Åhslanda, af Nordenmarks Härad Sillbodahls Socken. N:o 10,237. Ett Fattigvårds-Magasin, i Näs Härad och Bro Socken. N:o 10,238. Åbyggnader vid Hemmanet Stensherg, i nyssberörda Härad och Socken. N:o 10,139. Dito vid Säteriet Vestbro, i samma Härad och Socken. N:o 10,341. En Flygelbyggning vid Sälboda Bruksgård, i Jösse Härad och Gunnarskogs Socken. N:o 10,362. Ny Sockens Kyrka, i Jösse Härad. N:o 10,397. Åbyggnader vid Edsvalla Bruk, i Grums Härad och Nors Socken. N:o 10,469. Dito vid Hinnickehammars Bruk, i Fernebo Härad och Socken. N:o 10,507. Qvarn och Såg vid Rännforss Jern-Bruk, i Jösse Härad och Brunskogs Socken. N:o 10,508. Åbyggnader vid Brunsbergs Jern-Bruk, i samma Härad och Socken. N:o 10,510. En Karaktersbyggnad vid vestra Fors Herregård, i Gillbergs Härad och Glafva Socken. N:o 10,544. Manbyggnad och Qvarn vid Malsjö Gästgifvaregård, i Grums Härad och Socken. N:o 10,555. Verkstäderne vid Näs Räms Bruk, i Fernebo Härad och Räms Kapell.
I Vesterbottens Län:
N:o 10,383. Klockaren Jonas Arctædii, år 1816 ägande Gård å Kyrkovallen, i Nordmalings Socken.
I Örebro Län.
N:o 10,396. Åbyggnader vid Säteriet Valåsen med tillhörande Bruksbyggnader, i Carlskoga Härads Bergslag och Socken.
I Östergöthlands Län:
N:o 10,425. Qvarn och Sågbyggnader vid Säteriet Olstorp, i Ydre Härad och Askeryds Socken. N:o 10,477. Åbyggnanader vid Hemmanet Örnsnäs, i Aska Härad och Helgona Socken. N:o 10,483. Odensforss Kronoskatte Mjölqvarn, i Gullbergs Härad och Vreta Klosters Socken.
Och får Direktionen derjemte erinra vederbörande försäkringshafvare, att, derest ifrågavarande Brandsyner och Besigtningar icke varda förrättade, samt Instrumenterne deröfver till Direktionen ingifva inom detta års utgång, och hus eller byggnad sedermera brinner innan Besigtnings-Instrumentet inkommit, å ersättningen för brandskadan kommer att afräknas en fjerdedel, som blifver ägarens förlust. Stockholm den 9 Jan. 1836
- F. S. Silfverstolpe.
- N. af Wetterstedt.
- Laur. Hjertström.
- T. A. Munthe.
