att icke låta rättvisan, som bör vara det orubbligaste i Staten, bero af vexlande tycken.
Vi hafva nog länge uppehållit oss vid allmänna satser. Vi skole nu korteligen visa, alt Svenska Statsförfattningen, vist afvägande Samhälls-makterna, gifver åt flesta rösterna sin rätt, icke blott i skattebegifvanden, utan äfven i en mängd andra frågor — sysselsättandes oss icke vidare med hvad som härutinnan kan vara mer eller mindre filosofiskt rätt, angifvandes blott att nu så är, och att följaktligen så bör blifva intill dess det, genom Konungs och Folks gemensamma önskan, i laglig ordning ändras.
Folkets beslut är afgörande: i valet af trenne Riks-Stånd, af Domare-Nämnd, af sine Själasörjare (med vissa inskränkningar), af sine vid flera tillfällen behöflige fullmäktige; i bestämmandet af menighetsafgifter, och af en mängd Ordnings-mål, m. fl.
Ständernas beslut är afgöiande: i valet af sina Utskott; i alla beskattnings-frågor; i Bankens och Riksgälds-Kontorets förvaltning: i föreskrift om grunderna för förvaltningen af Kronans lägenheter; i beslut om Riks-Styrelsen, i fall Konungen mer än ett år är ur Riket, eller icke med Regerings-ärenderna sig befattar; i valet af Förmyndare för omyndig Konung; i valet af nytt Konungahus, om Konunga-ätten utginge; i valet af Justitie-Ombudsman; af Revisorer till Stats-Räkenskapernas granskning, och af Kommiterade till Tryckfrihetens vård; i rättigheten att låta beifra våld å Ständerna sjelfva, deras Utskott och enskilde Riksdagsmän. Genom sina Utskott besluta Ständerna om Stats-Rådets eller Högsta Domstolens ledamöters ställande under Riks-rätt, samt om afskedande af de Högste Domstolens Ledamöter, hvilka förlorat Riksens Ständers förtroende. Likaledes hafva Ständerna rätt att afslå Kongl. Propositioner om Rikets mynt, om utskrifningar af manskap, om ändringarna af grundlagarna och af allmänna lagen.
Deremot få Ständerna blott tillkännagifva sin önskan i hela den mängd af mål, hvilka röra Rikets allmänna Hushållning; äfvensom deras beslut rörande ändringar af grundlagar, af Civil-, Kriminal- och Kyrko-lag, samt rörande Kongl. Rådgifvares entledigande, böra underställas Konungen, som i alla dessa trenne mål äger villfara eller afslå de flesta rösternas begäran. Dock med den visa åtskillnad uti större eller mindre laglig lätthet för Konungen att afslå, att rörande Ständernas önskningar i Hushållningsmålen heter det, att "Konungen göre, sedan Stats-Rådet deröfver blifvit hördt, det afseende han för Riket nyttigast finner." Rörande Ständernas beslut om ändringar af Grundlags- eller allmänna Lag-frågor, "meddele Konungen Riksens Ständer å Riks-Salen de orsaker, för hvilka Han icke samtycker till deras åstundan." Rörande Konungens bifall till anmälan om Rådgifvarnes entledigande, säger grundlagen intet ord, genom hvilken betydelse-fulla tystnad, den synes antyda, att Konungen kan vägra, men synes förutsätta, att Ständerna icke begagna denna rättighet annars än då Konungen lärer anse sig böra bifalla. Hvilket starkt och vackert värn, så väl för folket att blifva hördt, om rättvisan är på deras ombuds sida, som för folket att icke se denna dyrbara rättighet missbrukas genom ombudens möjliga parti-yra!
Vi hafva anfört detta, för att visa, att Svenska Stats-författningen gör å flesta rösterna ett betydligt afseende. I många frågor, der billigheten eller nödvändigheten sådant fordrar, tilldelar den åt Ständernas röst en ensamt afgörande dom. Men i vigtigare frågor, af större inflytelse på samhället, gifver den, såsom vi anfört, blott Ständerna rätt, att uttrycka sin åstundan, å hvilken Konungen är pligtig att, allt efter frågornas natur, fästa större eller mindre afseende. Meningen med den lagliga öfverlåtelsen af denna makt åt Konungen, är icke, att Han skall härom förfoga efter det slags tycke, som kallas godtycke, eller efter sitt välbehag, utan meningen dermed är, att åt någon makt i Samhället öfverlemna den lagliga rätten att hindra beslutens verkställighet i vigtigare mål, i fall denna makt bestämdt tror, att de förnuftigaste den gången tillhörde den besegrade minoriteten.
Åtskilliga mål deremot äger Konungen rätt att utan Ständernas hörande afgöra, såsom alla ministeriella mål, eller de som röra förhållanderna med främmande makter, krig, fred och förbund; dock få Ständernas Fullmäktige icke utbetala den af Riksens Ständer till krigs förande afsatte summa, innan Riksdags-kallelse blifvit i hufvudstadens Kyrkor uppläst. Likaledes är Konungen Befälhafvare öfver krigs-makten till lands och vatten, afsätter från förtroende-sysslor, tillsätter Embetsmän, men de fleste efter förslag, tillsätter Landtmarskalk och Talmän; förlänar Greflig, Friherrlig, Adlig och Riddare-värdigheter; gör nåd, återgifver ära och förverkadt gods; har enskilt Styrelse öfver sitt hof m. m.
Kontrollerna å Konungen, att Han icke missbrukar sin afgörande makt äro: att de allmänna Regeringsärenderna, sedan nödige upplysningar från vederbörande Kollegier och Embetsmän blifvit infordrade och inkommit, och äro beredde af Rikets Allmänna Ärenders Beredning, skola af Stats-Sekreterare föredragas, och af Konungen afgöras i Stats-Rådet, hvars Ledamöter äro inför Ständerna ansvarige, enligt fördt Protokoll, så väl för sina råd som för sin tystnad, och hvilket ansvar kan göras gällande, dels genom af Konstitutions-utskottet öfver Rådgifvarne tillsatt Riks-Rätt, dels i Ständernas anmälan af sin önskan om Rådgifvares entledigande; — att alla från Konungen utgående befallningar skola, för att vara gällande, kontrasigneras af den föredragande, hvars rättighet och pligt det är att, om Konungen yrkar ett beslut, stridande mot Regerings-formen, sin kontrasignation derå vägra, ehuru, genom den försdragandes pligt att då nedlägga sitt embete, Konungen är oförhindrad att välja sig en Föredragande, som gör Hans beslut lagligt; — samt att Ständerna i kraft af grundlagen hvart femte år sammankomma, kallande sig sjelfve.
Vi hafva här blott upptagit de s. k. materiella kontrollerna: de moraliska skola blifva föremål för särskilte Artiklar.
Justitiæ-målen beredas af ett särskilt Embetsverk, Nedre Jitslitiæ-Revisionen, innan de föredragas i Högsta Domstolen, der Konungen äger tvenne röster. Öfver Högsta Domstolens Ledamöter hvilar den starka kontroll, att de, utan uppgifna skäl, kunna, genom omröstning hos Ständernas Nämnd, från sine Embeten afsättas.
Ministeriella målen afgöras af Konungen blott i närvaro af Utrikes Stats-Ministern och Hof-Kanslern; samt Befälhafvare-målen öfver krigsmakten blott i närvaro af General-Adjutanten för Armén; men hvilka alla Embetsmän äro, enligt fördt Protokoll, för sina råd ansvarige.
Vi hafva ansett dessa grundlagens bestämmelser — med förbigående af jemnförelse-vis mindre vigtiga — vara lämpliga att här anföra. De utgöra, i sammandrag, Svenska lagliga Folk- och Konunga-rättigheter, tjenliga att under de påföljande Artiklarna minnas. Mången känner allt detta förut, det vete vi nog. Men att mången, som talar högt om andra länders frihet, behöfver erinras om hvad som hemma i den vägen äges, det veta vi också.
Af förekommen anledning har Kongl. Kommerse-Kollegium funnit godt förordna, att Christinehamns, eller den så kallade Fastings marknad må innevarande år och tills vidare börjas å den 15 i stället för den 10 Mars; hvilket Kongl. Kollegium härigenom skolat till trafikerandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Januari 1836.
Enligt hvad hos Kongl. Kommerse-Kollegium blifvit officielt anmäldt, har Öfver-Lotsen i Jutland under den 8 i denna månad kungjort, att emellan Hirtzholmarna och fasta landet, W. N. W. från de förstnämda står på 3 famnars vatten omkring 6 fot under vattenytan, vraket af det den 18 Dec. sistl. år förolyckade Barkskeppet Jupiter; hvilket Kongl. Kollegium härigenom velat till Sjöfarandes kännedom meddela. Stockholm den 22 Jan. 1836.
De, som innehafva nedan specificerade Lottsedlar, tagna till Kongl. Nummer-Lotteriets instundande 1060:de Dragning, hafva att på nedannämnde Kontor, vid Lottsedlarnas förevisande, återbekomma insatserna å följande å samma Lottsedlar införda spelsätt, som icke kunnat accepteras, utan blifvit annullerade, neml.: Å Ternspelet: Lotts. med Ordningsnummern 246, tagen på Kontoret N:o 42 i Malmö, å Lotts. med Ordningsnummern 2272, tagen på Kontoret N:o 47 i Götheborg, samt Tern- och Qvaternspelen: å Lotts. med Ordningsnummern 2271, tagen på sistnämnde Kontor. Stockholm den 2 Februari 1836.
Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor genom Cirkulär-Bref af den 29 Oktober 1828, grundadt på Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 8 i samma månad, förordnat, att de Depositioner, som uti Landt-Ränterierne stått i fulla 10 år och deröfver, eller som hädanefter blifva 10 år gamla, skola till återlyftning uppsägas, och uti Stockholms Läns Landt-Ränteri följande Depositionsmedel innestå, nemligen: 1825 Januari den 7, And. Alrich, böter och vittnes-ersättning enligt Söderköpings Sjö-Tulls-Rätts Utslag den 16 December 1824, ådömde Betjenten J. Ålin emot J. P. Sjöberg, 1 R:dr 32 sk.; Mars den 2, Regementsskrifvaren Palm, husrötemedel tillhörige Roslags Sqvadron af Kongl. Lif-Regements-Brigadens Dragon-Korps, återstående 91 R:dr 35 sk. 8 r:st.; Mars den 17, Sv. Theorell, kostnader i följd af Kongl. Kommerse-Kollegii Utslag, för 69 st. Bomullslärfters förande till Borås och åter till Stockholm, 51 R:dr 37 sk. 6 r:st.; Maj den 20, S. af Klinteberg, böter till Lagman Laurins disposition, i följd af Kongl. Svea Hof-Rätts Utslag den 11 Mars 1825, 8 R:dr 16 sk.; Maj den 27. Assessor Dubbe, böter, i följd af Kongl. Krigs-Hof-Rättens Utslag den 23 Mars 1825, emot Kapiten Haverman, 6 R:dr 32 sk.; November den 12, Erik Jansson i Hellsjö, rättegångskostnad, i följd af Lagmans-Rättens Dom den — Oktober 1825, 3 R:dr; alltså varda vederbörande härmedelst antydde, att inom natt och år från nedanskrifne dag sig hos Konungens Befallningshafvande härstädes anmäla till medlens återlyftning, och dervid ej mindre förete de utfärdade Depositionsbevisen, än med Domar och Utslag m. m., styrka sin äganderätt till de nedsatte medlen, för att, efter fordringsanspråkens pröfning och godkännande, emot Depositions-attesternes återställande undfå anordning å beloppen. Kommandes de af ifrågavarande Depositioner, till hvilkas uttagande någon i behörig ordning sig icke anmält, att, efter den föreskrifne tidens förlöpa, insändas till Kongl. Stats-Kontoret, för att på särskilt Räkning i Rikets Ständers Bank insättas, då sedermera den eller de, som af gällande orsaker öfverskridit den utsatte terminen, må hos Kongl. Stats-Kontoret behörigen styrka sin rätt till de Depositions-medel en hvar önskar återfå, hvilka, då anspråket finnes grundadt, af Kongl. Stats-Kontoret anordnas. Stockholm, i Lands-Kontoret, den 28 December 1835.
- C. H. Rälamb.
- G. M. Gyllenhoff.
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 8 Oktober 1828 samt Kongl. State-Kontorets derpå grundade Cirkulär den 26 i samma månad, att de depositioner, som i Landt-Ränterierne stått i fulla tio år och derutöfver skola till återlyftning uppsägas så, och enär enligt Brunflo Härads-Rätts Utslag den 15 Oktober 1S25, Postillionen Odén den 7 November 1825, i Jemtlands Landt-Ränteri deponerat Tre Riksdaler 16 skillingar Banko bötesmedel, varda vederbörande härmedelst antydde, att inom natt och år från nedanskrifne dag sig hos Konungens Befallningshafvande härstädes anmäla till medlens återlyftning, och dervid förete, ej mindre det utfärdade Dispositionsbeviset än ock med Dom eller Utslag styrka sin ägande rätt, till de nedsatte medlen och på grund deraf erhålla anordning å beloppet, som, i annor händelse kommer att till Kongl. Stats-Kontoret insändas, hvarest den, som af gällande orsaker öfverskridit den här utsatta tiden, kan sine anspråk till medlens återbekommande fullfölja. Östersund, i Lands-Kontoret den 28 Dec. 1835.
- M. von Törne.
- F. W. Jonsson.
Enligt Kongl. Maj:ts den 14 sistl. November i Nåder utfärdade privilegium för Stora Kopparbergs Län och Bergslags Enskilta Bank, skall Bolaget före Bankens öppnande låta i Stats-Tidningen kungöra hvilka personer, som komma att underskrifva Bankens förbindelser. Bank-Direktionen, som vid Bolagsstämman den 5 nästl. Oktober, fått sig uppdraget, att vidtaga alla de åtgärder, som för Bankens snara öppnande erfordras, anser sig derigenom befullmäktigad, att, till underdånig åtlydnad af Högstberörde Nådiga föreskrift, å Bolagets vägnar tillkännagifva, att tvenne utaf de i 10 §. 1 mom. Bolags-Reglorne omförmälde Sex Direktions-Ledamöter, hvilka äro Bergshauptmannen G. Tham, Öfverste-Löjtnanten och Riddaren C. Törnebladh, Lands-Kamereraren P. J. Lindbom, Bergs-Rådmannen E. G. Fornmark, Bruks-Patronen H. Gahn och Handlanden M. W. Collén, komma, jemnlikt 12 §. i nyssberörde Reglor, att underteckna alla Bankens förbindelser, som derjemte blifva af Bankens Kamererare C. D. Jederholm contrasignerade. Fahlun den 23 December 1835.
- Bank-Direktionen.
Sedan genom förre Mynt- och Bergs-Proberaren, Professoren N. W. Almroths, den 19 sistl. Dec. vunne befordran till Öfver-Direktörsbefattningen vid Mynt- och Kontroll-Verken, Mynt- och Bergs-Proberaretjensten blifvit ledig; så äga kompetente sökande till nämde tjenst att deras till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar, med bifogade tjensteförteckningar, inom 56 dagar, från ofvanberörde dag till Kongl. Bergs-Kollegium ingifva. Stockholm den 12 Jan. 1836.
Sedan, genom Bergmästaren G. Nauclers den 18 sistl. December timade död, Bergmästaretjensten uti Nya Kopparbergs Bergmästaredöme blifvit ledig, äga kompetente sökande till berörde tjenst, att deras till Kongl. Maj:t ställde underdåniga ansökningar, med bifogade tjensteförteckningar, inom 56 dagar från ofvannämnde dag, till Kongl. Bergs-Kollegium ingifva; ankommande sedermera på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, huruvida berörde tjenst kommer att åter tillsättas, eller endast efter förordnande tills vidare förvaltas. Stockholm den 12 Jan. 1836.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
Till Öknebo Lofl. Härads-Rätt!
= Resl. För att å innehållet af detta Stämnings-Memorial afgifva svaromål, varda Enkefru Wilhelmina Buchts, född Friherrinna Lowisins, häruti uppräknade Arfvingar och Testamentarier, jemte deras eller deras rätts innehafvares Målsmän eller Förmyndare, härigenom kallade och stämde till nästkommande års Lagtima Höste-Ting med Öknebo Härad af Stockholms Län, hvartill tiden och förrättningsstället framdeles kommer i föreskrifven ordning att allmänt kungöras; varande Sökanderne obetaget att, på sätt de anhållit, i Stats-Tidningen stämningsansökningen med denna påskrift införa; Och erinras om Lagens stadgande, att någon parts förfallolösa frånvaro icke hindrar målets företagande och afgörande vid Härads-Rätten. Lindhof den 23 December 1835.
- På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
- Carl Ax. Rönqvist.
Sedan Fabrikören Carl Joachim Bucht och hans Fru Wilhelmina Bucht född Friherrinna Lowisin, i lifstiden, genom ett den 29 April 1815 upprättadt inbördes Testamente förordnat, bland annat, att den af dem efterlefvande skulle förblifva orubbad i boet till dess död, och att, då bägge med döden afgått, med arfvet deras gemensamma slägtingar emellan borde förfaras efter allmänna Lagens stadgande, hvilket förordnande, efter Fabrikörens år 1820 inträffade död, Fru Friherrinnan bevakat, samt jemväl, efter det hon lemnat oss, såsom mannens närmaste arfvingar, försäkran, det hans före äktenskapet ägde fastighet, Farsta Säteri med underlydande hemman och lägenheter i Stockholms Län, Öknebo Härad samt Öfver- och Ytter-Jerna Socknar, skulle lika ograverad bibehållas till hennes död, att då af oss i Laga ordning tillträdas, ostörd fått till alla delar åtnjuta; så, och enär berörde förordnande med inskränkningen af den först aflidande makens arfvingars rätt tydligen afsett fördel enskildt för den efterlefvande Makan i dess lifstid, och icke för den sednares Arfvingar på bekostnad af den förres; men, det oaktadt, vid den, efter Fru Friherrinnans sistlidne sommar inträffade död, uti nästförflutne September månad hållne bouppteckning, vår rätt ej endast i afseende på tiden för fastighetens tillträdande, utan äfven till Fabrikören Buchts af Fru Friherrinnan under hennes lifstid innehafde andel i Boets lösegendom, blifvit ifrågasatt; nödgas vi ödmjukast anhålla om laga kallelse och stämning till Öknebo Lofl. Härads-Rätt i Södertelje Stad och den tid Härads-Rätten täckes bestämma, så väl å Fru Friherrinnan Wilhelmina Buchts, född Lovisin, samtliga arfvingar. Hr General-Majoren och Kommendören af Kongl. Svärds-Orden m. m. Friherre Carl Arvid Lovisin, Hr Öfversten och Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Friherre Adolf A. Lovisin, Fröken Eleonora Fredrica Lovisin; aflidna Öfverstinnan, Friherrinnan Ulrica Gustafva Silfverhjelms, född Lovisin, barn och arfvingar, Öfverste-Löjtnanten, Friherre Adolf Silfverhjelin; Löjtnanten Friherre Fredric Silfverhjelm, Ryttmästaren Friherre Eric Silfverhjelm, Löjtnanten Ekstubbe och hans Fru, Friherrinnan Gustafva Ekstubbe, född Silfverhjelm, Majoren och Riddaren Uggla och dess Fru, Friherrinnan Sophia Hedvig Uggla, född Lovisin, aflidna Fru Friherrinnan Charlotta Lönnegren, född Lovisin, söner, i förra giftet Fredric Adolf Le Belle, och i det senare, Carl Johan Lönnegren, tillika med bemälde arfvingars eller deras rätts innehafvares tilläfventyrs varande målsmän och förmyndare; som ock å de personer, hvilka, förmedelst af Fru Friherrinnan enskilt upprättade Testamenten kunna äga några anspråk på hennes qvarlåtenskap, nemligen: Krono-Länsmannen A. P. Amnell och hans hustru Anna Maria Amnell, född Gröndahl, samt Löjtnanten Fredric Ad. Carlström, å egne, sin hustrus och dotters vägnar, jemte åtskillige af ofvan uppräknade Fru Friherrinnans Arfvingar, jemväl i egenskap af Testamentarier, med påstående, att vi måtte, utan afseende å innehållet af Fru Friherrinnans serskilta testamentariska förordnanden, som ej kunna tillämpas på annan Egendom, än den andel i Boet, henne med ägande rätt tillhört, berättigas: dels att genast, utan fardagsårs iakttagande, tillträda och uppbära afkastningen af Farsta Säteri jemte underlydande hemman och lägenheter med nu utsådd gröda och hvad i öfrigt Fastigheten rätteligen tillhöra kan, på sätt Fru Friherrinan vid Mannens död egendomen emottagit, dels ock att, vid Laga skifte, som ofördröjligen upprättas bör, utbekomma, sedan skuld och nödige kostnader af Bo oskifto guldits, två tredjedelar af Sterbhusets alla lösöretillgångar, i kontante medel, fordringar, kreatur och lösöre-effekter, samt afkastning af Fastigheterne, intill dess vi dem fått tillträda, eller af hvilken annan beskaffenhet de måga vara; förbehållande vi oss öppen talan i allt hvad med detta mål nu äger eller under Rättegångens lopp kan få gemenskap, samt ersättning för Rättegångskostnaden; Och som Fru Friherrinnans ofvanbemälde Arfvingar med undantag endast af de trenne förstnämde, skola vara utrikes vistande, utan att deras vistelseort är oss närmare bekant, än att de, enligt uppgift, lära vara Undersåtare i Kejserliga Ryska Riket; alltså, och emedan, vid sådant förhållande, Lagens stadgande i 11 Kap. 8 §. Rättegångsbalken, angående sättet för stämnings tillställande, ej torde af Domstolen anses lämplig, samt vi icke hafva något säkert medel att få stämningen till desse behörigen tillställd, nödgas vi anhålla om Rättens tillåtelse att, med anledning af 4 §. i nämde Kap. och Balk genom offentligt anslag å Rättens dörr eller Stämningens införande i Stats-Tidningen, få verkställa dess kommunikation med omförmälde utländske eller utrikes vistande Svarander. Stockholm den 3 December 1835.
Henric Hartman. Sara von Hamm, född Bucht. Clas Livijn, såsom Förmyndare för Under-Löjtnanten af Wirsén. U. W. Wirsén, född Bucht. L. Lange, född Bucht. H. Hildebrandsson. J. T. Bellander. Chr. Norlin. H. R. Norlin, född Bellander. C. L. Bellander. A. T. Bellander, Genom befullmäktigadt Ombud C. Hederström, Häradshöfding; hvilket första gången kungöres.
= Transsumt af Protokollet, hållit vid Rådhus-Rätten uti Cimbritshamn, den 14 December 1835. – – – – – – – – – – – – – –
