Den jemförelsevis med de trenne föregående åren, ringa behållningen för 1835 (1832 var öfverskottet 161,732 Sp:dr 95 sk.) härleder sig hufvudsakligen från den vattenbrist, som, en stor del af sommaren 1835, lade hinder i vägen för bergsarbetet. Äfven hafva under årets lopp en stor del endast förberedande arbeten blifvit utförda, och man har all anledning att förmoda, det produktionen innevarande år åtminstone icke skall blifva ringare än sista året.
I öfverensstämmelse med sista Storthingets beslut, utnämdes en Kommission till förslags afgifvande rörande verkets framtida drift. Kommissionens förslag går väsendtligen derpå ut, att silfververket skall fortfarande drifvas för offentlig räkning, utan participantskap med enskilte personer, och sedan Kommissionen angifvit de grufvor m. m. som böra bearbetas, samt föreslagit embetsmännens och arbetarnes löner och antal sålunda, att arbetarnes icke skall öfverstiga 300, beräknar Kommissionen inkomsten för hvardera af de trenne skattåren från den 1 Juli 1836 till den 1 Juli 1839 till 69,550 Sp:dr, och utgiften till 63,050 Spdr. — En Kongl. Proposition, som i det väsendtliga härmed öfverensstämmer, har blifvit anbefalld att föreläggas det nu församlade Storthinget.
= Enligt Grundlagens 75 §., skola listor å de pensioner, som, emellan Storthingens sammanträden, interimistiskt blifvit beviljade, föreläggas det först inträffande Storthing. Dessa pensioners belopp uppgår till 11,671 Sp:dr, hvaremot pensions-fonden, sedan redogörelse derföre förelades 7:de Storthinget, haft en minskning i utgifter af 25 Sp:dr Silfver och 19,939 Sp:dr 79 sk. Besparingarna utgöra således 25 Sp:dr silfver och 8,268 Sp:dr 79 sk.
Totalbeloppet af de pensioner och Vartpenningar som af sista Storthinget
| beviljades utgör 25 Sp:dr Silfv. | 82,008 | Sp:dr | 96 | sk. |
| som tillsammans med ofvannämde | 11,671 | — | — | — |
| utgör | 95,679 | — | 96 | — |
men då härifrån drages det besparade beloppet, 25 Sp:dr Silfver 19,939 Sp:dr 77 sk., uppgå samtlige de å pensions-fonden hvilande pensioner till 73,746 Sp:dr 17 sk. Sedlar, hvaruti dock icke äro inbegripna de, i anledning af armé-reduktionen år 1818, beviljade vartpenningarne, som nu utgöra 21,954 Sp:dr 60 sk. Kongl. Maj:t har befallt att en Proposition i detta ämne skall föreläggas Storthinget.
= Den 2 Februari. I går församlade sig Representanterna vid det 8:de lagtima Stortinget uti dess härvarande samlingsrum. Enligt Representanternas anmodan, åtog sig Högsterätts-Advokaten Sörensen att interimistiskt officiera i egenskap af President, och Sorenskrifvaren Steen att fungera såsom interimistisk Sekreterare. Representanterna afgåfvo sedermera sina fullmakter till en, enligt Presidentens förslag, utnämd Kommission till fullmakternes granskning. Samtlige de utsedde Representanterne infunno sig, med undantag af 3, bland hvilka Stiftamtman Christie från Bergen; i de uteblifnes ställe infunno sig deras Suppleanter.
= Expositionen af Konst- och Husflits-produkter i Börsens lokal i Christiania, vinner äfven detta år allmänhetens uppmärksamhet. Expositionen räknar omkring 400 Numror, till hvilket antal så väl Universitetet, som Sällskapet för Norriges väl, bidragit, genom insändande af en del föremål, tillhöriga deras modell-samlingar.
= Stor-Britanniska Regeringen har endtledigat J. R. Crowe från dess befattning såsom Engelsk Vice-Konsul i Hammerfest och Tromsöe.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Frankrike.
Paris den 23 Jan. Deputerade-kammaren sysselsätter sig allljemt i byråerne med pröfningen af budgetten, och tidningarne lemna fullständiga meddelanden om diskussionerne, eller snarare: samtalen i ämnet. I första byråen var man af den åsigt, att underhållet för Censorer öfver gravyrer och skådespel icke skulle antydas i budgetten, utan utgå af de hemliga fonderna. Ett begärt tillskotts-anslag af 300,000 Frank för Prefekterne och Prefektur-tjenstemännen, motsades lifligt. Några Deputerade yrkade, att Krigs-Ministerns, Marskalk Maisons löneförmåner skulle nedsättas i likhet med hans kollegers, från 100,000 Frank till 80,000, i synnerhet som han dessutom uppbär 30,000 Frank såsom Marskalk. Uti andra, tredje och fjerde byråerne var man enhälligt för ränte-nedsättningen. Till och med Hr Guizot bestred icke Hr Passys åsigter, hvilken anförde grundliga skäl för antagandet af denna reduktion. I femte byråen begärde Hr Bignon, att Frankrike skulle hålla en Agent i Calcutta, på det att Franska intresset måtte representeras i ett land, der Englands inflytande var så mäktigt. Hr Duvergier de Hauranne erinrade Inrikes Ministern om det utlofvade Theater-reglementet. I sjette byråen var man nästan enstämmigt för ränte-nedsättningen, som endast bestreds såsom icke för det närvarande lämplig, af Hrr Piscatory och Salvandy. Den förre trodde, att en besparing af 30 millioner lättare kunde tillvägabringas genom en inskränkning i krigsbudgetten och afståendet af Algier. Hrr Annisson, Duperron och Janvier begärde att kyrkan S:t Germain l'Auxerrois åter skulle öppnas. Allmänt syntes man vara af den tanka, att, dessförinnan, Erkebiskoppen af Paris borde utnämna en annan Pastor i den nuvarandes ställe. I sjunde byråen talade Hr Gouin, som lärer blifva den förste att yrka ränte-nedsättningen, öfver detta ämne, och fann Hr Remusat en motståndare. Samma åsigter förspordes i åttonde byråen; och i den nionde, då Hr Humann inträdde, uppstego alla Deputerade, för att betyga Ex-Ministern sin högaktning. (Hamb. Corr.)
Portugal.
Engelska tidningar af den 26 Jan. meddela följande: Portugisiska fregatten Hertiginnan af Braganza jemte korvetten Don Joao, hvilka lemnat Lissabon den 19 dennes, hafva i förrgår inträffat i Falmouth, för att der invänta Drottningens tillkommande Gemål. Redan dagen förut hade paketbåten Espoir ankommit med bref af den 17. Debatterna inom Cortes lemnade icke någon väsendtlig öfversigt af ärendernas sanna skick, och hittills hafva åtminstone Ministrarne hållit sig uppe. Kyrko-ärenderna förekomma ofta till öfverläggning hos Proceres, och Visconde do Banho frågade Justitiæ-Ministern: om det vore sant, att Regeringen ämnade inskränka antalet af själasörjare på landet till en tredjedel eller fjerdedel af det nuvarande? Justitæ-Ministern Veles Caldeira svarade, att ett lagförslag i detta ämne väl skulle föreläggas, men att Civil-Guvernörernes yttranden först skulle inhämtas. Finans-Ministern Campos förklarade, att han först om några dagar kunde ingifva sin budgett. På samma gång motiverade han sitt lagförslag rörande försäljningen af national-gods mot kontant betalning, och föregaf, att hans företrädare hade lemnat finanserna i de mest invecklade förhållanden, och i förhand förpantat tobaks-arrendet för 930 Contos, och tullarne för 400. Dessutom hade de utgifvit Skattkammareobligationer till ett belopp af 500 Contos, och låtit på sig draga Rothschildska vexlar för 87,000 Pund Sterling. Detta förhållande bestriddes med värma af Hr Gomes de Castro, som ledt den förre Ministèrens financiella operationer, och Regerings-tidningen har redan förklarat att summornas belopp är vida mindre.
I Diplomatiskt afseende hafva några förändringar ägt rum. Den från Turin afvisade Chargé d'Affaires Hr Rodrigues, har blifvit utnämd till Minister-Resident i Köpenhamn, i Hr Almeida Garretts ställe, och Chargé d'Affaires i Madrid, Hr Lima, skall utnämnas till Minister.
I de norra provinserna hafva två bekanta Miguelister, Visconde Sam Joao da Pesqueira och Ströfkorpschefen Cachapur, anställt oroligheter. En bataljon Cacadores har blifvit ditsänd, och den förstnämde skall blifvit tillfångatagen. Äfven till Setubal måste troppar afsändas, i anseende till de flerfaldiga mord, som i denna trakt förefalla. (Hamb. Corr.)
Norra Amerika.
London den 26 Januari. Tidningarne från New-York gå lill den 2:dra dennes. De innehålla lugnande underrättelser om ställningen derstädes; den allmänna krediten och handels-ärendernas gång voro ostörda. Med ett slags stolthet anmärker följakteligen New-Yorker-Handelsbladet, att ingenting varit lämpligare för att ännu mera höja stadens kredit, än förlusten af 15 millioner Dollars, den genom förstörandet af 6 till 800 Handels-Kontor uppkomna förvirringen, uppbränningen af handels-böckerna, och öfver halfva antalet af Assekurans-Kompaniernes bankrutt, och, allt detta oaktadt, ingen protesterad vexel!
Frågan om negrernes emancipation förevar åter i Kongressen, den 22:dra i förra månaden; flere Ledamöter förklarade, i de skarpaste ordalag, att de med denna sak icke ville befatta sig.
Från Florida har underrättelse ingått, att Seminola-Indianerne gripit till vapen mot denna stats invånare, och gevär hafva i största hast blifvit afsände till Savannah.
Hr Barton hade ännu icke ankommit till Amerika, men det var kändt, att han begärt sina pass, och likväl hafva hvarken Presidenten eller Kongressen ännu vidtagit ytterligare åtgärder. (Hamb. Corr.)
Journal des Débats för den 22 Januari innehåller ett Bådskap af den 12 December, afgifvet af Guvernören i Pensylvanien till Lagstiftande Församlingen i denna stat. Bådskapet innehåller en öfversigt af förhållanderna inom landet.
Staten Pensvlvanien är den enda, bland alla de till Amerikanska Förbundet hörande stater, som betydligt påkostat sina inre kommunikationer. Guvernören Wolf uppgifver att Pensylvanien äger i denna stunden 720 mils sträcka af kanaler och jernvägar i fullfärdigt skick, hvaraf kanalerne Uupptaga fem sjettedelar. De arbeten som nu återstå, skola, jemte de förra, utgöra ett sammanräknadt belopp af 800 mil. Uti denna beräkning ingå icke de kanaler och jernvägar, som påkostats af enskildte, och hvilka, i denna stat, uppgå till 560 mil.
Dessa arbeten påbörjades icke förr än år 1826; när de blifvit slutligen fullbordade, hvarå föga ännu återstår, blir Pensylvanien ett af de länder i verlden, der man uträttat mest för förbättrandet af kommunikationerne. Det skall sedan icke finnas någon flod af betydenhet, som icke blifvit bildad till kanal. Dessa arbeten hafva då kostat, med afdrag af räntor, 22 millioner 400,000 Dollars, hvilket utgör en kostnad för hvarje mil af 415,000 Frank öfverhufvud.
De inkomster Pensylvanien uppburit af sina kanaler och sina jernvägar, ifrån den 1 Oktober 1834 till den 1 Oktober 1835, uppgå till 3 millioner 648,000 Frank, eller dubbelt mot hvad de inbragte år 1834. Staten New-York, med en lindrig kanal-afgift, har häraf en dubbelt så stor inkomst. Inom få år kunna kanalerne i Pensylvanien betala intresset å den skuld de förorsakat. Kanalerne i New-York kunna äfven hastigt amortera Låne-Kapitalet.
Staten Pensylvaniens utgifter, under förenämde tid, utgjorde 16,800,000 Frank, och inkomsterne 17,450,000 Frank. Inkomsten af grundskatten å jord är till sitt belopp jemförelsevis föga betydlig. (Den uppgår blott till en million Frank.) I allmänhet är denna pålaga ganska lindrig i de Förenade Staterne; lagstiftarne, hvilka till större delen bestå af jordbrukare eller deras ombud, äro gemenligen angelägne att, så mycket möjligt är, taxera invånarne i de större städerne medelst afgifter af kapitaler och indirekta skatter. Philadelphia, som endast har tiondedelen af statens befolkning, i betalar ensamt fyra femte-delar af taxorne. Jordbrukarne i Maryland hafva, i detta fall, bättre gått tillväga än deras grannar i Pensylvanien; de hafva helt och hållet afskaffat grundskatten, och i dess ställe infört afgifter, som nästan endast drabba invånarne i Baltimore.
Guvernören uppmanar lagstiftande Församlingen att votera anslag för uppgörandet af en geologisk Karta öfver staten. Detta vore, i de Förenade Staterne, icke det enda exemplet på ett af en lagstiftning anbefaldt vetenskapligt arbete. Staten Massachusets har redan låtit affatta en dylik Karta, genom en Hr Hithcock. Maryland har anförtrott ett dylikt arbete åt en ung man af Fransk härkomst, Hr Ducatel. Deraf hafva uppkommit vigtiga upptäckter i mineralogiskt afseende. Längs utåt kusten, i Maryland, har jordbruket sålunda blifvit begåfvadt med dyrbara mergel-lager för att göra fruktbärande den sandiga jordmån, som begränsas af Atlantiska hafvet.
Afrika.
Från Goda Hoppsudden har man underrättelser om undersöknings-expeditionen, under ledning af Doktor Smith, daterade Meriqua flodstranden den 26 Juli. De resande hade med stor uppmärksamhet blifvit bemötte af en Höfding vid namn Matsillikatzi, som förklarat sig sinnad att afsända sin Minister eller Rådgifvare, Nukorubute, till de hvita, för att med dem afsluta ett fördrag. Doktor Smith hade framträngt temligen långt mot norden, och hade belydligen riktat expeditionens material-samlingar. I synnerhet sysselsatte han sig med att undersöka flodens sträckning och att upptäcka dess källa. Han hade äfvenledes besökt hela trakten från Keigariep till Delagoa Baj. De resande ämnade framgå än längre mot norr, ända intill andra sidan af södra vändkretsen. Deras vägvisare sade dem, att han hade bott i grannskapet af den stora sjön, men trodde att de i anseende till vattenbrist, icke skulle kunna uppnå densamma; Doktor Smith hade dock beslutat att för detta ändamål våga det yttersta. Floden Meriqua, vid hvars strand de resande senast uppehöllo sig, upptäcktes först år 1829 af Hrr Scoon och Luckie; den uppväller i höjdtrakterna, norr om Keigarieps (eller Gula Oranie-flodens) källor, tager i början en nordlig och sedan en östlig riktning, och skall, uti distriktet Inhambane, utgjuta sig i hafvet. (Hamb. Corr.)
(Insändt.)
OM SMÅ-BARNS-SKOLOR.
(Infant-Schools, Klein-Kinder-Schulen, Salles d'Asile.)
Tredje och sista Artikeln.
Många af Tysklands särskilta länder hafva tillägnat sig det nya Systemet och dess välgerningar. I Österrikiska Kejsarestaden har det isynnerhet blifvit med värma omfattadt, och det höga beskydd, som deråt blifvit skänkt från Thronen och af den Kejserl. Familjen, har naturligtvis haft en stor inflytelse på de högre och rikare kretsarnes välvilja för saken. Sju Barn-skolor, hvilka der kallas Kinder-Bewahr-Anstalten, och innefatta omkring 200 eller 150 barn hvardera, finnas redan inrättade i Wien, alla under styrelse af en Hufvudförening, hvars President är Furst-Erkebiskopen i Wien, och Vice-President, hans General-Vicarie, Biskopen af Alalia. Nuvarande Enke-Kejsarinnan Carolina Augusta blef redan vid Föreningens grundläggning dess Beskyddarinna, och nu regerande Kejsaren jemte hans Gemål, samt Erkehertig Carl och dess barn voro Inrättningens förnämsta välgörare. Ibland de många och utmärkta grundläggarne samt understödjande ledamöterne finner man namnen Schwartzenberg, Metternich och Esterhazy, samt flere Statsministrar och högre Embetsmän. Hufvudstadens exempel har spridt sig till de flesta städer i Österrike och de dermed förenade länder. I Prag finnes en Skola för 200 små barn, hvilken anses för en af de bästa i Tyskland. Den står under beskyddande ledning af Öfverste-Burggrefven i Böhmen, Grefve von Chotek. Denna Skola, likasom de i Lintz, Grätz, Brünn, Klagenfurt, Olmütz, Krakau, m. fl. äro inrättade efter Wiener-Skolornas mönster, och flere af deras lärare äro der bildade. Äfven till Spanien har deras välgörande verkan utbredt sig, i det en i Wien vistande Diplomat, efter besök i dervarande Barnskolor, skänkt ett kapital af 4000 Floriner till grundande af en dylik anstalt i Spanien.
Saxen och Bayern kunna ock berömma sig af väl inrättade Små-barns-skolor, i synnerhet i Dresden och München. I sistnämde hufvudstad hafva förnämligast 2:ne ädla Fruntimmer, Grefvinnan Deux-Ponts och Friherrinnan Freijburg, visat sig verksamma för det vackra föremålet. I öfrigt äro nu dylika anstalter i nästan alla Tysklands större städer organiserade, ja äfven i de mindre, såsom Heidelberg, och flere.
I Preussens hufvudstad finnas för det närvarande 12 af dessa Skolor, hvilka erhållit namn af Klein-Kinder-Bewahr-Anstalten. De tvenne första af dem grundlades till det mesta genom den Kongl. Familjens frikostighet, och Kronprinsessan öfvertog sjelf Protektoratet af de Fruntimmers-föreningar, hvilka här, likasom på många andra ställen, bildade sig för en speciell tillsyn vid Skolornas förvaltning. Sedermera hafva Kommunerne, inom sig, upprättat sådana Skolor, men efter olika åsigter, så att icke alla styras efter en gemensam princip.
De i Hamburg befintliga, så kallade Warte-Schulen, förtjena den största uppmärksamhet, för deras förträffliga administration. De äro 3 till antalet och ändamålsenligt anlagde i de särskilta delar af staden, hvarest de mest fattiga invånarne hafva sina hemvist. Lika, i allt annat, med de bäst organiserade
