Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-20.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 42. Lördagen den 20 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 19 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 25,73, 5 gr. kallt, W. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,73, 6 1/4 gr. kallt, W. halfklart. — Den 20 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,68, 10 gr. kallt, W. klart.


Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Hans Kongl. Höghet Kronprinsen har i dag, å Kongl. Maj:ts höga vägnar, täckts dubba och antaga de under den 28 nästlidne Januari i Nåder utnämde Kommendörer, Riddare och Ledamöter af Kongl. Svärds-, Nordstjerne- och Wasa-Orden, som äro i Hufvudstaden närvarande.

= Sundhets-Kollegium har, under den 28 nästlidne December, till Kongl. Maj:t afgifvit underdånig årsberättelse rörande förhållandet i Länen med de examinerade Barnmorskorna, hvaraf hufvudsakligen inhemtas: att de, utom hufvudstaden, utgjorde år 1835 ett antal af 970, och hade under de sista fem åren ökats med nära 12 procent.

Under året hade vid Barnmorske-undervisningsverket i Stockholm 34, och i Lund 17, eller tillsammans 51 Barnmorskor blifvit undervisade, examinerade och vederbörligen godkände, hvaraf 7 för hufvudstaden och 44 för landsorterne.

Uti den instrumentala Barnförlossnings-konsten hade 7 Barnmorskor erhållit undervisning och approbation. — Hela antalet af de sålunda undervisade utgjorde 30, nemligen i Upsala Län 2, Stockholms 2, Skaraborgs 2, Kronobergs 3, Westmanlands 3, Östergöthlands 2, Elfsborgs 1, Kopparbergs 3, Örebro 1, Wermelands 1, Gefleborgs 3, Wester-Norrlands 1, Gottlands 1, Blekinge 1, Hallands 1, Götheborgs och Bohus 1, samt Norrbottens 2. — Från 9 af desssa hade Kollegium erhållit berättelser om 20 verkställda instrumental-förlossningar, genom hvilka 16 mödrar och 12 barn blifvit räddade.

Jönköping. De hedersbelöningar, bestående af en Silfvermedalj och ett Silfverkors, att å bröstet bäras, hvilka Kongl. Patriotiska Sällskapet tilldelat förre Statdrängen Anders Jönsson och dess hustru Maja Persdotter från Skedhemmet, för 20 års trogen tjenst hos framl. Lands-Kamereraren och Riddaren Sv. J. Ljungh och dess Enkefru, blefvo, på Konungens Befallningshafvandes i Jönköpings Län anmodan, till förstnämde personer öfverlemnade efter gudstjenstens slut i Flisby kyrka, Söndagen d. 24 sistlidne Januari, af församlingens Pastor, Kongl. Hofpredikanten Cnattingius.

Christianstad d. 14 Febr. (Korr. Art.) Sedan sista rapporten afgeck, hafva åbyggnaderna å Frälsehemmanet N:o 2, Södra Qvarnesta, lydande under Bollerups Sätesgård; samt 2:ne Bondgårdar i Sörby Kyrkoby af Westra Göinge Härad, afbrunnit.

Båda dessa eldsvådor hafva uppkommit genom ovarsam behandling af elden, samt varit så häftiga att föga kunnat räddas undan lågorna.

Det bör ej obemält lemnas, att den öfverenskommelse härvarande Handels-Societet träffat: att, till verkställighet af senast utkomne Bränvins-stadga, genom ett särskilt högre vites bestämmande, afhålla sig från all försäljning eller utdelning af bränvin och spirituosa i salu-bodarne, visat en ganska god verkan på allmogens sedlighet; hvilket i synnerhet kunde märkas vid den senast öfvenståndne marknaden.

Sädespriserne äro oförändrade, och hälsotillståndet, i det hela taget, godt, oagtadt den högst ostadiga väderleken.

Grisslehamn. Nedanstående tilldragelse vid Finska postens öfverförande hit från Åland den 17 sistl. Januari, i Helsingforss Tidning för den 3 innev. Febr. omförmäld, torde icke för Svenska läsare sakna intresse:

Såsom bevis på den kallblodighet och djerfva oförskräckthet, som vanligen karaktiserar öboer, hvilka af sjelfva deras samhällsställning vänjas att ofta med oförfärad blick skåda döden ansigte mot ansigte, meddela vi följande händelse, hvarom berättelsen är daterad Eekerö den 22 Jan.: "Posten från Helsingforss af den 11 Jan. ankom hit den 14 om aftonen, men nödgades för storm och drifis i hafvet här qvarstanna till den 17, då den kl. half 10 på f. m. afgick, med Öfverby post-rote. Sedan postbåten samma dag vid solens nedgång med ostlig storm anländt nära Svenska kusterna, på ett afstånd, efter förmodan, af omkring 600 alnar från Grislehamnslandet, mötte den der en så tjock och ogenomtränglig issörja, att besättningen, som bestod af 8 postbönder, oaktadt de yttersta ansträngningar, icke vidare förmådde få båten ur stället: fasta landet syntes framför dem, men för att komma dit tycktes ingen utväg vara att tillgå; att vända tillbaka var både lika omöjligt och förenadt med vida större faror, då skymningen hvarje ögonblick tilltog. Stadde i denna förtviflade belägenhet, helt och hållet öfverlemnade till sin egen rådighet, men äfven måne om att rädda den i deras vård anförtrodda posten, fattade postbönderna det djerfva beslut, att, med tillhjelp af sina åror och pikstakar, begifva sig med posten till landet öfver den sammanhopade issörjan och yttersta bräckliga isen: en sådan färd på öppna hafvet, en Januari-afton, under påstående storm, är icke af de behagligaste; dels gående utmed stängerna, dels krypande på händer och fötter, skall man hvarje ögonblick vara beredd att nedstörta i djupet. Med yttersta ansträningar lyckades dem sålunda, att ur den ögonskenligaste lifsfara rädda sig sjelfva, och genom sitt vackra bemödande äfven bringa posten oskadad till Svenska landet. Men under tiden hade vinden kastat om och en vestlig storm slungade den qvarlemnade båten med postböndernas effekter ut i hafvet, der de sjelfva jemte posten äfven hade funnit sin graf, om rådigheten några ögonblick förut skulle öfvergifvit dem.

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Aalborg den 31 Jan. Förlidet år besöktes Jutlands hamnar af 118 Svenska fartyg och båtar af 666161100 lästers sammanräknad drägtighet. Af dessa fartyg kommo 49 med last från Sverige till ett värde af 18,256 R:dr Hamb B:o och 6 i barlast, samt 68 med last från Norrige och andra utrikes orter, samt 3 i barlast. Till Svenska hamnar afgingo 32 fartyg med last till ett belopp af 53,912 R:dr Hamb. B:o och 17 i barlast, samt till Norrige och andra främmande platser 35 med last och 34 i barlast. 2:ne fartyg om cirka 158 läster förolyckades på kusten. Ehuruväl den direkta förbindelsen med Sverige, i jemförelse med det föregående året, något ökats, har dock sjöfarten, i det hela, minskats med 357 läster, hvilket härrör deraf, att den vanliga fraktfarten mellan Norrige och denna stad nästan upphört, i det blott 6 fartyg voro dermed år 1835 sysselsatte, år 1834 deremot 23, och 1832 till och med 32 fartyg. Orsaken härtill må för en del sökas i den ökade farten med Danska fartyg, som synas uttränga båda Svenska och Norrska. — Fastän förbrukningen af trädvaror var ovanligt ringa, infördes likväl här ett långt betydligare parti Svenska bräder än förut, och då dessa funno en temmeligen villig debit, visar sig någon sannolikhet derför, att denna afsättning skall fortfara och kanske ökas. Stångjern och spik afsattes lätt till ungefär samma pris, som året förut. — Åtskillige partier potatoes, korn och råg samt får- och lammskinn utfördes till Sverige, men den vigtigaste exportvara härifrån dit var ull. Det kan antagas, att samtlige Jutska hamnarne årligen utföra omkring 700,000 ℔: och då cirka 500,000 ℔. deraf afsändas direkte till Sverige i Svenska, Norrska och Danska fartyg, samt flere af de mindre handlande konsignera många partier till Köpenhamn, hvarifrån de åter utskickas till Svenska hamnar; så kan man med temmelig visshet antaga, att hälften af den ull, som importeras till Sverige, kommer från Jutland. — En storm, som rasade den 8 och 9 Augusti, tillintetgjorde landtmannens förhoppningar om en rik skörd, emedan den afslog den nästan mognade grödan på marken, och, på flere ställen häromkring, i den grad, att många äro nödsakade att köpa till egen förbrukning; hvarföre sannolikt är, att denna plats, hvarifrån eljest årligen utföras från 90 till 140,000 tunnor spanmål, i år kommer att importera icke obetydligt. — Norrska sjöfarten var nästan af samma betydenhet som år 1834, nemligen 835 fartyg om 7708 läster. Af 6 fartyg, som strandade på kusten, kommo de 3 åter af grund. Norrska handeln var, liksom år i834, fördelaktigast för Norrige under första halfåret, då de Norrska produkterne blefvo väl betalte och spanmålsprisen billiga. — Agerkanalen, som framdeles blir segelbar, torde nog blifva af vigt för den Norrska farten, och fastän lotsar icke ännu blifvit tillsatte vid inloppet, blir den dock begagnad af Norrska fartyg. — På Jutlands kuster förolyckades nästlidet år 37 fartyg af olika Nationer, samt i det öfriga Danmark och Hertigdömena 24, eller tillsammans 61 fartyg. — Hit till Aalborg anlände 919 fartyg, nemligen 23 Svenska, 196 Norrska, 8 Engelska, 2 Hannoveranska, 1 Holländskt och 689 inländska. — Här i trakten etableras nu ett glasbruk för tillverkning af buteljer.

Lübeck den 4 Februari. Från år 1834 qvarlågo här 2 Svenska fartyg, och följande året anlände direkte från Sverige 144 Svenska fartyg, med egna produkter för 960,400 Mark Lübsk Kurant. Tillförseln af trädvaror var 1835 ej så betydlig som förre åren, hvilket föranledde, att åtskilliga af de på lager tagna sorter redan hösttiden medtogos; efterfrågan i det hela liflig. — Allt jern, som funnits hos spekulanter, är utsåldt. Sluteligen betaltes Westerviks med 24 Mark 8 sk, Norrköpings med 25 Mark 8 sk. I det obetydliga förråd, som ännu finnes hos detaljhandlande, fattas flera dimensioner, särdeles från Stockholms Våg. — Af koppar är ej mera ankommet, än som reqvirerats för de här i trakten varande hamrar och valsverk. Egarne hafva under de sistförflutna åren funnit förmånligast, att draga största delen af deras be- hof från Ryssland. — Af alun har obetydligt blifvit omsatt, emedan afsättningen till Ryssland upphört. — Papper har ankommit i större partier in vanligt. Det bäst förarbetade, af kända fabrikanter, har alltid haft snar debit till högre pris, i synnerhet i Hamburg. — Expedition till Sverige har varit ganska betydande, i synnerhet sedan nya Tullförordningen blef känd. De hufvudsakligaste afsändningarna gjordes till Stockholm, och om ej brist å Svenska fartyg för tidigt inträffat, hade förskeppningen blifvit ansenligt större. — Muddringen vid Travemünde är börjad, och hoppas man att arbetet så långt framskridit till sommaren, att äfven större fartyg kunna inlöpa, utan att lossa på redden. — Chausséen till Hamburg har ej ännu blifvit fulländad. Detta fördröjande är högst beklagansvärdt, då förbättrandet af denna, utan exempel, dåliga väg icke allenast fordras och önskas för de betydliga varutransporterne, utan ock för det stora antal resande, som, till följe af ångskeppsfarten, gå öfver Lübeck. — Vid sjöfartens början kommer i hvarje vecka ett ångfartyg att afgå till Petersburg, och sannolikt anlöpa Svinemünde. — Handels-affärerna här kunde under året 1835 anses lifliga, i synnerhet på Finland och Ryssland. Petersburg och Riga hafva dragit betydliga partier socker öfver Lübeck. — Spanmåls-handeln var nästan uteslutande på Ryssland, dit många laddningar afgingo, och hvartill äfven flere Svenska fartyg befraktades. Skörden häromkring är, enligt alla inkomna berättelser, lyckligt utfallen. Importens inskränkande till endast några hamnar i Ryssland, och den Holländska nya spanmålslagen göra, att föga lifliga affärer kunna väntas i denna handelsgren till nämde länder; deremot äro flere uppköp af råg och korn gjorda för Norrige och Finland.

Passagerare.

Helsingborg den 7 Febr. Inpasserade: Handlanderne L. och A. Lepos, Nålmakaregesällen Rabitz; den 8: Kofferdikapten Kraft, Handlanderne Büsing och Aspirius; deu 9: Skomakargesällen Guström, Handelsfullmäktigen Philip; den 10: Bundtmakargesällen Triplin, Handlanden Friedländer, Grosshandlanden Levin v. Hall, Handlanden Unna, Handelsfullmäktigerne L. och A. F. Seimssen, Handlanderne Braunig, Gossman och Rehder; den 11: Kuriren Wacke; den 12: Löjtnanten Boltenstern; den 13: Kapiten Örnflycht. Utpasserade: den 9: Lithografen Bindeman; den 10: Handlanden Lion; den 12: Vagnmakaregesällen Eckert, Sadelmakaregesällen Rassmusson; den 13: Glasblåsaren Fagerström, Optikus Cöhn, General-Majoren Peyron med Betjent.

NORRSKA UNDERRÄTTELSER.

Christiania d. 14 Febr. Den vid härvarande Universitet studerande ungdomens antal utgjorde vid slutet af år 1834, 685, hvaraf 200 studerade Theologi, 230 Lagfarenhet, 103 Medicin, 12 Philologi och 4 Bergsvetenskaperna. Universitetets Bibliothek har under årets lopp blifvit ökadt med 2,293 Nummer; 12,856 band utlåntes, och i läsesalen begagnades 2,929 band. Diplom-samlingen fick samma år en betydlig tillväxt, genom slutliga delningen af Münchenska Arkivalierna, hvarvid Norrige erhöll 1,079 Pergaments- och 4,108 Pappers-Diplomer. Diplom-samlingen uppgick vid årets slut till 6,580 Nummer. Mynt-Kabinettet erhöll en tillvext af 1,666 Nummer, och samlingen utgjorde den 31 December 1834, 13,908 Nummer. Antiqvitets- och Mineral-samlingarne erhöllo icke obetydlig tillökning, och Botaniska trädgården en tillväxt af omkring 900 plantor och frösorter. Universitetets Stipendie-fond ökades med omkring 10,000 Sp:dr, och utgjorde Universitetets behållna förmögenhet vid slutet af 1834, en summa af 159,897 Sp:dr 39 ½ sk.

= På gården Årstad vid Egersund, har man nyligen funnit en mängd silfvermynt och några smycken af samma metall. Mynten, som till största delen äro Anglo-Saxiska, och hvaraf några synas vara af Konung Ethelred, äro tunna och af obetydlig vigt, samt smyckena något skadade. Hela fyndet väger omkring 112 lod.

= Enligt de officiella månadslistorna, utgjorde tullinkomsterna, med beräkning af skeppsafgifter, som till Statskassan erläggas, men med undantag af inkomsterna från Nordlandene och Finmarken, under de sista 3 åren:

  Silfver. Sedlar.
1833 941,660 Sp:dr 47½ sk.   522,776 Sp:dr 33 sk.
1834 964,283 27½  – 494,808 30  –
1835 1,064,344 90     – 525,321 74   –
   
  2,970,288 Sp:dr 45   sk. 1,542,906 Sp:dr 17 sk.
Uti budgeterne äro påräknade: 2,195,000 —     – 1,262,500  —   –
   
Öfverskott: 775,288 Sp:dr 45   sk. 280,406 Sp:dr 17 sk.
hvartil kunna läggas omkring 45,000  —   –