— 70 —
ett mycket gott parti, och då godsägaren tyckte detsamme, tillade hon, att de som hade pengar alltid kunde göra goda partier. »Men de, som inga sådana ha, dem måste himlen hjälpa. Vad hjälper skönhet, mr Thornhill, och dygd och alla andra goda egenskaper här i världen? I denna egoistiska tid heter det inte längre: hurudan är hon? utan: hur mycket har hon?»
»Min fru», svarade han, »jag medger, att detta är slående sant, och om jag vore kung, skulle det också bli något helt annat. Då skulle det sannerligen bli goda tider för flickor utan förmögenhet, och edra båda unga döttrar skulle bli de första, som jag sörjde för.»
»Ack, sir», sade hon, »ni skämtar. Men jag skulle önska, att jag vore drottning, då vet jag nog, vem min äldsta dotter skulle taga till man. Men, alivarsamt sagt, mr Thornhill, eftersom vi nu ha kommit att tala om detta, — kan ni inte rekommendera någon åt mig, som skulle passa henne? Hon är ju nitton år, fullvuxen och väluppfostrad, och enligt min ringa mening behöver hon inte längre gå ensam.»
»Min fru», svarade han, »om jag skulle välja för henne, så skulle jag söka ut en person, som ägde alla de fullkomligheter, vilka kunna göra en ängel lycklig. Han skulle äga både förstånd, förmögenhet, smak och rättrådighet. Enligt min mening skulle endast en sådan vara en passande make åt henne.»
»Ja, det är nog gott och väl, sir», svarade hon, »men känner ni nu också en sådan person?»
»Nej, min fru», sade han, »det är på det hela taget omöjligt att finna någon, som förtjänar att bli hennes man; hon är en allför stor skatt för en man att äga; hon är en gudinna! Det är, på min ära, min uppriktiga mening — hon är en ängel!»
»Ack, mr Thornhill, ni smickrar endast min stackars dotter. Men vi ha tänkt på att gifta bort henne med en av era arrendatorer, vars mor nyligen har dött, och som behöver någon, som sköter om hemmet; ni vet nog, vem jag menar — det är arrendator Williams. Han har det ju bra, mr Thornhill, och kan nog föda en hustru? Han har också flera gånger friat till henne.» (Detta var verkligen sant.) »Men sir, jag skulle gärna vilja, att ni gillade vårt val.»
»Vad säger ni, min fru», svarade han, »gilla ett sådant väl! Aldrig! — Offra så mycken skönhet, klokhet och godhet på en varelse, som inte kan uppskatta det. Förlåt mig, men en sådan orättfärdighet kan jag verkligen aldrig skänka mitt bifall! Och jag har också andra skäl därtill!»
