— 81 —
Ledger, Chronicle, London Evening, Whitehall Evening och därtill sjutton tidskrifter och revyer, och fast de hata varandra, så älskar jag dem alla. Friheten, sir, friheten är brittens stolthet, och vid alla mina kolgruvor i Cornwall jag ärar dess väktare.»
»Då får man hoppas», sade jag, »att ni ärar kungen.»
»Ja», svarade min värd, »när han gör, vad vi vänta av honom, men fortsätter han, såsom han har börjat på sista tiden, så frågar jag inte vidare efter honom. Jag yttrar mig aldrig offentligt, men jag tänker ibland för mig själv, att jag kunde ha gjort flera saker en hel del bättre. jag tror inte, att han haft tillräckligt många rådgivare; han borde råda sig med var och en, som är villig att giva honom råd, så skulle allt snart komma in i bättre gängor.»
»Och jag skulle önska», sade jag, »att sådana påträngande rådgivare bleve ställda vid skampålen. Det är varje mans plikt att stödja konstitutionen, som på sista tiden har blivit mycket svag och förlorat mycket av sitt inflytande på statsstyrelsen. Men dessa okunniga, som bara skrika på mera frihet, göra endast mera skada än gagn och bringa friheten i misskredit.»
»Vad för något», skrek en av damerna, »skall jag verkligen uppleva att se en man så usel och eländig, att han är en fiende till friheten och en försvarare av tyranniet? Friheten, denna himmelens heliga gåva och britternas härligaste klenod.»
»Kan det vara möjligt», sade vår värd, »att det i vår tid kan finnas någon, som på fullt allvar kan tala för slaveriets sak, någon, som vill undertrycka britternas privilegier? Kan någon vara så nedrig, sir?»
»Nej, min herre», svarade jag. »Jag håller på friheten — den härliga friheten, gudarnas gåva, detta tema för modärna deklamationer. Jag skulle önska, att alla människor voro kungar; jag ville gärna själv vara kung. Vi ha alla från födelsen samma rätt till tronen, ty vi äro alla födda lika. Detta är min mening. Det ligger i de stores intresse att förminska kungamakten så mycket som möjligt, ty vad de beröva denna, tillfaller dem själva, och därför går deras politik ut på att störta den ensamt stående tyrannen, varigenom de återfå sin ursprungliga myndighet. De brodera ut dessa försök genom att säga, att det sker i frihetens intresse, och jag har känt många av dessa föregivna frihetskämpar på min tid; men jag kan inte minnas en, som ej i sitt hjärta och i sin familj var en tyrann.»
»Vad!» utropade min värd, »jag har alltså här visat gäst-
