The dräpa mången Christen man/
At them slätt ingen räkna kan/
Eller låta begrafwa.
4. Tin helgons lijk för hund och ramn
På marcken ligger uthkastad/
Ther medh warder titt helga Namn
Af them försmädat och lastat.
Thet må hwar man medh ögon see/
At the oss hålla för spott och spee/
Och under fötterna tråda.
5. Huru länge wil tu/ HErre mild/
Öfwer oss tigh eij förbarma/
Och icke gifwa oss wår brott til/
Som äre syndare arma?
Straff oss doch eij i tin grymhet/
Medn tänck på tin barmhertighet/
Och låt oss nåder finna.
6. Uthgiut tin wrede margfallelig
På then Hedniska skara;
Thet folck som icke känner tigh/
Skal tin grymhet eij spara:
Förstör medh tin alzmächtiga hand
All rijke som tigh giöra motstånd/
Och titt Namn så försmäda.
7. The dråpa/ mörda i all land
Titt folck förutan ända/
Och skona hwarken qwinno eller man/
Eij kunna the återwända.
Wåra synder hafwa thet förtient:
Doch Gudh tin wrede från oss wänd/
Och hielp i thenna wända.
8. Fräls oss af tin barmhertighet/
Titt helga Namn til ähra/
Från wåra fienders grymhet/
Som oss så fräta och tära.
Förlåt oss wåra synd och skuld:
Låt af tin wrede/ och war oss huld/
Wij äre fast såå wordne.
9. Til wår skada både spott och spee
Måst wij af fienden lida:
Thet giör oss sorg och hiertans wee/
När han sin munn så wijda
Upsparrar/ och försmäder så:
Hwar är then Gudh the trösta på?
Ach! låt tigh doch förnimma.
10. O HErre Gudh som alt förmå/
Här öfwer tigh förbarma!
Och lätt försmädaren sitt straff fåå:
Hielp tina fångar arma.
Wij hafwe doch eij annor tröst/
Än tigh som oss haar återlöst:
Wårt hopp ästu allena.
11. Then spott/ O HErre/ eij förgät/
Som fienden medh oss drifwer;
Tin stränga hand honom känna låt/
Emedan han är så styfwer.
Betala them siufallelig/
Som icke wilia besinna sigh/
Och tina nåder sökia.
12. Hielp oss/ O Gudh/ i wåra nödh/
Både nu och alla dagar:
