Sida:Psalm1695-1.djvu/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan


En Tabell på the rörlige Fäster in
til Åhret 1730.

Åhret G.T. Ep. S.C. Sönd.B. Fastl.S. Påskedag. Advents S.
1698 8 28 27 B 6 Mart. 24 April. 27 Novemb.
1699 9 9 28 A 19 Febr. 9 April. 3 Decemb.
1700 10 20 1 G F 11 Febr. 31 Mart. 1 Decemb.
1701 11 1 2 E 2 Mart. 20 April. 30 Novemb.
1702 12 12 3 D 15 Febr. 5 April. 29 Novemb.
1703 13 23 4 C 7 Febr. 28 Mart. 28 Novemb.
1704 14 4 5 B A 27 Febr. 16 April. 3 Decemb.
1705 15 15 6 G 18 Febr. 8 April. 2 Decemb.
1706 16 26 7 F 3 Febr. 24 Mart. 1 Decemb.
1707 17 7 8 E 23 Febr. 13 April. 30 Novemb.
1708 18 18 9 D C 15 Febr. 4 April. 28 Novemb.
1709 19 29 10 B 6 Mart. 24 April. 27 Novemb.
1710 1 11 11 A 19 Febr. 9 April. 3 Decemb.
1711 2 22 12 G 11 Febr. 1 April. 2 Decemb.
1712 3 3 13 F E 2 Mart. 20 April. 30 Novemb.
1713
1714
1715
1716
1717
1718
1719
1720
1721
1722
1723
1724
1725
1726
1727
1728
1729
1730 2 22 3 D 8 Febr. 29 Mart. 29 Novemb.

Föregående Kalendarii Juliani Förklaring

The tu store Himmelens lius/ Sol och Måne/ samt andre Planeter och Stiernor äro förthenskull upsatte uthi Himmelens fäste/ at the skola förtälja Gudz ähra/ och medh theras lopp giöra afmätning uthöfwer dagh och natt/ månader och åhr Gen. 1: 4.

Cap. I. Om Åhrens

1. Beskrifwelse.

Åhr är en tijds längd/ hwilken Solen afmäter medh sitt egit lopp igenom the 12 Himmelske tekn ifrån wäster och öster uth/ til thes hon åter kommer til samma rum igen.

2. Fördelning.

Åhr äro twäggiehanda/ nämbl. Astronomiske och Skottåhr. Astronomiske åhr innehålla 365 dygn/ 5 tim. och 48 min. Men efter den gemena räkningen 365 dygn 6 tim. Thesse 6 timmar på 4 åhr tilhopalagde giöra ett dygn/ hwilket wij kalle skottdagen/ som insätties emellan 23 och 24 Feb. näst för S. Matthiæ dagh.

LXV. tria C, sex horas continet annus:
Hæ bissextilem dant quarto quolibet anno.
Bissextum sextae Martis tenuere Kalendae;
Posteriore die celebrantur festa Mathiae,
Mat, Matth dicatur, sed festum non variatur.

3. Upfinnelse.

Thesse åhrs åthskillnad befinnes nänr Christi åhretahl fördeles genom 4. Ty ther medh uthwisar talet/ som först upstiger in quoto, huru månge skottåhr äro förlupne från Christi födelse. 2. Thet som öfwerblifwer efter divisionen, åhretalet från skottåhret. 3. Om intet öfwerblifwer/ så är thet samma skottåhr. Exempel: fördela thetta åhrethal 1634 genom 4/ så befinnes af ett upstigande tahl in quoto, at ifrån Christi födelse äro förlupne 408 skottåhr/ 2 öfwerblifwande wisar at thetta förstälte är thet andra efter skottåhret.

Tune bissextus erit, partes per quatuor æquas,
Annos partiri cum poteris Domini.

4. Begynnelse.

Åhret begynnes 1. Astronomice, uthaf Solens ingång i wäduren/ tå dagh och natt om wåren äro lika långe. Och fördeles uthi 4 quarter/ som följande werser innehålla. Efter 1 Himmelens tekn:

Hæc duo solstitium faciunt Cancer, Capricornus,
Sed noctes æquat Aries & Libra diebus.

2. Dagars namn.

Tiden anlangande/ begynnes förbl:te quarter öfwer try dygn för thessa dagar:

Lambert Gregorii, nox est æquata dici:
Vitus & Lucia dant duo slstitia.

Thet