Sida:Psalm1695-1.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan


Thet är: Vitus och Lucia the giöra solestånd:
Greger och Lambert dagh och natt lika lång.
II. Politice, Midnatztijd för Nyåhrsdagen.
III. Ecclesiastice, Uthaf förste Adwents Söndagen.

Cap. II. Om Månads afmätning.

Månad är en tolfte deel af åhret/ och afmätes på twäggehanda sätt/ nämbl. 1. Politice, efter then ordning/ som Julius Cæsar instiftade widht pass 43 åhr för Christi födelse/ hwilkas namns begynnelse och ordning uthi thet Julianiske Kalendario författas medh thenna wers:

Jan. Feb. Mar. Apr. Maj. Jun. Jul. Aug. Sept. Oct. Nov. December.

Men huru många dagar hwar månad innehåller uthtryckia thesse werser;

April ter denos Jun, September qve November:
Unum plus reliqui, viginti Februus octo;
Ni sit bissextus : nam tum superadditur unus.

2. Astronomice, Efter Månens egit lopp uthi the 12 Himmelske tekn: 1. Antingen ifrån och til samma rum/ och innehåller 27 dygn/ 7 tim. och 43 min. efter som the gemene werser förmäla:

Percuerit Cyclum viginti Luna diebus
Septenisqve suum, bis quatnor insuper horis.

2. Eller ifrån then ena Nytån: til then andra/ uthi 29 dygn/ 12 tim. 44 min. hwilken hafwer sitt namn uthaf then Politiske månaden/ ther uthi han lycktas:

In quo completur mensi lunatio detur.

Men när Nyet tändes och ändas i samma månad/ så är thet öfwerlops Nyet och kallas Inkombling. Huruledes och på hwilka dagar Månens Aspectet emot Solen förandras/ ställer nästföljande Taflas twänne Columner åth then wänstra handen för ögonen: men huru länge Månen lyser öfwer Horizonten både i Ny och Nedan/ kan man någorlunda see uthaf the twå Columner åth högra handen.

Tafla om Månens.
1. Aspecter, Dagar/
Emot Solens
2. Dwäljelses tijd
öfwer Jorden
Nyet Nedan Aspecter Tim. Min.
1 29 ## 0 48
2 28 1 36
3 27 2 24
4 26 3 12
5 25 * 4 0
6 24 4 48
7 23 5 36
8 22 [] 6 24
9 21 7 12
10 20 /\ 8 0
11 19 8 48
12 18 9 36
13 17 10 24
14 16 11 12
15 15 ## 12 0

Hwad sätt the Romare hafwa brukat til at nämna och räkna dagarna i hwar månad gifwa följande werser tilkänna:

Prima dies mensis cujusqve est dicta Kalendæ:
Sex nonas Majus, October Julius & Mars;
Quatuor at reliqui: Tenet Idus quilibet octo:
Inde dies reliquos omnes die esse Kalendas,
Quas retro numerans dices a mense sequenti.

Cap. III. Om Gyllende Talets

1. Beskrifwelse.

Gyllendetalet eller MåneCirkelens år XIX åhrs tijd/ efter hwilkas omlopp/ Nytänningar och andra Solens och Månens Aspecter något så när infalla på theras förrige ställen.

2. Upfinnelse.

Gyllendetalet upfinnes på thetta sättet: 1. Lägg 1 til förestälte Christi åhrstahl (ty Christus föddes på thet första Gyllendetals åhret) 2. Sönderdela then summan genom 19. 3. Thet som upstiger efter divisionen låter see huru ofta GyllendetalsCirkelen är omluppen efter Christi födelse. Thet som öfwerblifwer är Gyllendetalet på thet åhret. Blifwer intet uthöfwer/ så är thet åhret sidst/ eller thet XIX Gyll.tals åhret Exempel: lägg 1 til 1634 Christi åhr/ så blifwer Summan 1635/ hwilken sönderdelad medh 19 gifwer in quoto 86/ så många gånger/ som MåneCirkelen är omlupen efter Christi födelse. Och thet öfwerblefne talet 1 år thetta åhrs Gyllendetahl. När man weet Gyllendetalet på ett åhr/ och achtar mot hwilken dagh thet står uthi hwar månad/ så wisar thet at Nytänningen på samma dagh infaller. Såsom Gyll. Tal. 1 står gent emot then 19 Jan. 17 Febr. 19 Mart. 17 Apr. 17 Maj. 15 Jun. 15 Jul. 13 Aug. 12 Sept. 11 Oct. 10 Nov. 9 Dec. infaller altså Nytänningen berörde dagar. Men på skåttåhren tändes Nyet efter Febr. månad 1 dagh förr än Kalendarium thet wisar/ för skottdagen som insätties uthi Febr.

Cap. IV. Om Wekors 1 Beskrifning.

Weko är något så när fierdedelen af en månad/ och författar i sigh 7 dagar/ hwilka beteknas uthi Kalendario hela åhret igenom medh thesse 7 bokstäfwer/ A b c d e f g/ så at then föste och sidste åhrsens dagen tilägnas A.

2. Förandringar.

Och allthenstund gement åhr innehålla 365/ men skottåhr 366/ D. Therföre räknas uthi gement åhr 52 wekor/ 1 dagh/ och en Söndags bokstaf: uthi skottåhr 52 wekor/ 2 dagar/ och 2 Söndags bokstäfwer.

3. Tahl och Räkning.

Åhrsens wekolängde författas uthi följande werser:

Sex