Sida:Psalm1695-2.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
286 Om Christi pino och dödh. Om Christi pino och dödh. 287

Och sedan ther näst til Caiyham/
The hastade medh honom til döda/
Medh lögn/ falskhet och stoor orätt/
Som the honom giorde then hela natt:
Petrus månde honom förswärja.

8. Om morgonen ganska bittidelig/
Thet första the wille tå giöra/
JEsum månde the samdrächtelig
Bort til Pilatum föra.
The lugo på honom för rätt och doom/
The sade: Han achtar eij Keisaren af Rom;
The måste Pilatus höra.

9. När han förstod then saak i grund/
Som the för honom berätte/
Wiste han wäl at then Judeska fund
För haat och afwund wille träta
Mot JEsum then oskyldiga man;
Hos then han ingen dödzsaak fann;
Doch äåt han honom hudstryka.

10. Han tienare togo honom medh hast/
Sammankalla then hela Rota:
Een krona af törne giorde the fast/
Then satte the på hans hufwud:
The spottade och giorde honom wee/
Gåfwo röö i hans/ och föllo på knää/
En Konung the månde tilbedia.

11. Så kastade the öfwer hans blodiga kropp
Ett gammalt purpurkläde/
Medh spott och spee the reste honom op/
Pilatus lät honom leda:
Tå stod tilsamman then Judeska hoop;
The föllo honom öfwer medh skrij och roop:
Låt honom korssfästas til döda.

12. Pilatus swarade af sitt förstånd:
Jagh kan eij annat förnimma/
Än JEsus är en oskyldiger man;
Hwarföre skal jagh honom döma?
Tå ropte the Judar hwar och en/
Och sade: Tu äst icke Keisarens wän/
Om tu låter honom undkomma.

13. Här måtte Piltaus gifwa tapt/
Ther han fick Keisaren höra/
All hans rättferdighet miste sin krafft/
Och han lät sigh förföra:
Han fruchtade mera för Keisarens haat/
Än JEsu Christi rättferdiga saak;
Som månge/ ty wärr'! ännu giöra.

14. Pilatus twådde sina händer i watn/
Oskyldig wille han tå wara;
Och dömde så then oskyldiga man/
Som Judarna månde begära;
Jagh är oskyldig i thenna mans blodh:
The ropte igen medh ett fritt modh:
Hans blodh skal öfwer oss komma.

⁎              ⁎

15. The ledde honom uth til hufwudskalle stadh/
Sitt korss måste han sielf bära.
En stoor allmoge fölgde honom medh/
Som greto och gåfwo sigh swåra;
Tu Zions dotter gråt icke migh;

Oo Tu